background preloader

Forskning

Facebook Twitter

Livsviktigt balansera skärmtid och verkligt liv. Debatt Det är livsviktigt med tillräcklig sömn och begränsad skärmtid för en bra balans mellan digitalt och verkligt liv.

Livsviktigt balansera skärmtid och verkligt liv

Barn och ungdomar behöver hjälp att reglera dessa ting och det är de vuxnas ansvar att hjälpa dem med detta fram till 18 års ålder, skriver skolläkare Åse Victorin. Journalisten med inriktning på digitala medier, Emanuel Karlsten, skrev en krönika på GP:s kultursida i söndags om skärmtid för barn. Rubriken var mycket bra: ”Föräldrar behöver rätt underlag för egna beslut”. Tyvärr kan ingen i dag ge det sanna svaret på hur den unga hjärnan påverkas av många timmar framför skärm. Professor Hugo Lagercrantz utgår dock inte bara från sin magkänsla utan från många års forskning kring hur vår hjärna utvecklas och fungerar. Självklart ska man inte ge föräldrar dåligt samvete över deras barns dator- och tevevanor. I mitt arbete som barn- och ungdomsläkare jobbar jag empatiskt med föräldrarna. Barnets hjärna utvecklas enormt Vi måste utgå från det lilla barnet.

Åse Victorin. ”Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning” Återprofessionaliera läraryrket.

”Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning”

Höjd status och lön räcker inte. För en hållbar kvalitetshöjning av svensk skola behöver lärarkåren professionell kompetens och mandat att själva utveckla undervisningen. Satsa på rätt fortbildning och uppmuntra forskning som en del i läraryrket, skriver Malin Tväråna, gymnasielärare.  Stat och kommun måste jobba tillsammans för att vända utvecklingen i svensk skola”, sa utbildningsminister Gustav Fridolin nyligen. ”Ha tilltro till lärarna”, ”höj lärarnas status” och ”låt lärare vara lärare” är andra tillrop som fått agera sloganer i den livliga men förvånansvärt ytliga debatten om hur skolan ska kunna förändras.

De politiska förslag som diskuteras – klasstorlekar, hemläxor, betyg och utformning av nationella prov – stannar dock vid mindre organisatoriska förändringar utan större förutsättningar att på djupet påverka de problem skolan står inför. SKL:s prognos visar att runt 50.000 lärare kommer att behövas inom några år i skolan. 1. 2. 3. 4. 5. Kreativitet kräver mycket vila. Uppdaterad 2014-12-04 10:36.

Kreativitet kräver mycket vila

Publicerad 2014-12-04 10:31 I Sverige finns några av världens ledande forskare på flow, inlärning och kreativitet. Fredrik Ullén, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, leder en grupp som studerar vad som händer i hjärnan när vi blir väldigt bra på någonting. Bland annat har han fokuserat på hur hjärnan egentligen fungerar när vi lyssnar på musik eller musicerar. Läs mer: Många vill uppleva att allt flyter – DN:s läsare om flow Enligt Fredrik Ullén är vilopauser, och ibland längre perioder då man presterar på en lägre nivå, viktiga förutsättningar för kreativitet – och för att man ska kunna prestera toppresultat. Kreativa personer tycks också vara både extremt inåtvända och utåtriktade. Nyheter & fakta - forskning.se.

”Det är samhället det är fel på, inte internet” New York.

”Det är samhället det är fel på, inte internet”

Ryktet om ungdomars internet­missbruk är betydligt överdrivet. Det slår den amerikanska forskaren Danah Boyd fast i en ny bok där hon effektivt avlivar myten om unga som mobilberoende narcissister. Ni minns kanske scenen i dokumentärfilmen ”Bowling for Columbine”, där popstjärnan Marilyn Man­son blir tillfrågad vad han skulle ha ställt för fråga till tonåringarna som låg bakom massakern i skolmatsalen i filmens titel. ”Jag skulle inte ha sagt ett ord. Jag skulle ha lyssnat på dem i stället”, sade Manson. Biopubliken över hela världen hummade och nickade instämmande åt Mansons visdomsord, men sedan förändrades förstås ingenting. Fjärde Uppgiften. Jag begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas. För dina elevers skull. Igår hade jag äran att vara en av tre huvudtalare på Skolverkets konferens om svensk forskning om 1:1.

Jag begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas. För dina elevers skull.

De två andra talarna var Susanne Kjällander och Åke Grönlund. Tillsammans gav vi tre forskningsbilder, utifrån skilda perspektiv, som lyfte fram såväl likheter som skillnader i våra resultat. Marie Linder har satt ihop en Storify med presentationerna, en videoinspelning och sammanfattningar av dagen. Berner Lindström gjorde sist på dagen en summering och pekade bland annat på det intressanta faktum att utöver att det är stor skillnad mellan beredskap, kunskaper och attityder mellan skolor i Sverige, är det också stora skillnader INOM skolor. Resonemanget har god återklang i min forskningsöversikt, som mestadels består av amerikansk forskning genomförd 2006-2010 (studien återfinns under titeln What is our current understanding of one-to-one computer projects i min avhandling). Individnivå Utifrån den enskilde läraren behövs ansatser för att minska det skrämmande intryck datorn kan ge. Framgång i undervisningen.

Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning.

Framgång i undervisningen

Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område. Forskning.