background preloader

Tidskrifter forskning

Facebook Twitter

Skolforskningsinstitutet | undervisning på vetenskaplig grund. Forskning och skola i samverkan. Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet Regeringen gav den 21 november 2013 Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forsknings­resultat med relevans för skolväsendet. I denna redovisning av regeringsuppdraget beskrivs hur SKOLFORSK-projektet har genomförts samt de frågeställningar, resultat och rekommendationer som redovisats inom de sexton olika delprojekten. Processen från teori till praktik beskrivs ofta som ett linjärt förlopp, där relevant och tillförlitlig forskning förutsätts bli producerad och sammanställd, spridd till och rationellt utnyttjad av lärare i skolan i syfte att förbättra elevresultaten i skolan.

Sammantaget visar studierna inom SKOLFORSK på en komplex bild av detta skeende och som utmanar den linjära spridningsmetaforen. Mot slutet denna redovisning sammanfattas forskarnas rekommendationer till Skolforskningsinstitutet. Monica Reichenberg - Göteborgs universitet. Forskningsintressen Mitt forskningsområde rör läsning, framför allt läsförståelse. Mina forskningsfrågor är: Hur kan texter göras begripliga för svaga läsare? Hur kan svaga läsares lässtrategier utvecklas? Dessutom har andraspråkselevers läsning varit föremål för mitt forskningsintresse. I min avhandling (2000) undersökte jag 833 elevers förståelse av olika textversioner i historia och samhällskunskap. Därefter har jag genomfört interventionsstudier med elever i årskurs 5, 7 och elever i gymnasiets år 1 i syfte att undersöka i vad mån strukturerade textsamtal kring lärobokstexter kan vara ett verktyg för elever att skapa mening i vad de läser. Mellan 2004 och 2007 undersökte jag vad som händer med elevers läsförståelse över tid om de får träna strukturerade textsamtal kring texter i samhällsorienterande ämnen.

Nyckelord Läsförståelse, bearbetade texter, lässtrategier, strukturerade textsamtal, svaga läsare Länk till forskningsmiljö. Flerspråkiga barn har nytta av pekplattor. Med hjälp av pekplattor kan barn höra böcker på sitt andra modersmål, kommunicera med barn på andra förskolor och använda pedagogiska appar. – Min studie visar att ett aktivt arbete med pekplattor inom förskolan är bra för kommunikationen för alla barn, särskilt de yngre som inte har lärt sig att tala och läsa.

För barn som inte har svenska som modersmål kan plattorna vara extra viktiga, eftersom de har svårt att få hjälp av svenskspråkig personal, säger Petra Petersen, forskare vid Uppsala universitet. Betydelsefullt för alla barn Eftersom kommunikationen med pekplattor bygger på bilder och inte att man kan läsa eller skriva har de pedagogisk betydelse för alla barn, oavsett språk. . – Det handlar inte om att barn ska sitta ensamma med pekplattan för att spara in på personal, utan om att de ska få arbeta självständigt och fokusera på vad de vill göra, istället för att behöva en vuxen som förklarar hur det ska göra. Relationen som pedagogisk urkraft (V): Att förstå den som inte förstår — LASSE_BJORKLUND. Tidigare inlägg i serien Del I: Kan man konstruera "kemi" mellan lärare och elev? Del II: Intellektuell konflikt som pedagogiskt verktyg Del III: Det är i relationen mellan olika kunskap som vi hittar sanningen - exemplet datorer och lärande Del IV: En pressad lärare kan aldrig vara en bra lärare Referenser Adams, W.

Cross, K. Crouch, C., Fagen, A. Di Stefano, R. (1996). Hattie, J. (2013). Hill, N. Hinds, P. Kelley, C. Nickerson, R. Roth, W. Sweller, J., Van Merrienboer, J. Utbildningsdepartementet (2013), Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram, departementspromemoria i Departementsserien 2013:50, s.46 Willingham, D. VR-1509-Forskning-och-skola-i-samverkan. Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator? - Om oss - Högskolan för lärande och kommunikation. En dator per elev och lärare (en-till-en) är en relativt ny företeelse i Sverige, som började kring 2007, som ett svar på den massiva satsning som startade i USA vid millenniumskiftet.

I dagsläget har över 200 av Sveriges kommuner anammat möjligheten att ge varje elev och lärare var sin dator. I en ny avhandling i pedagogik från Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har Håkan Fleischer undersökt vilka konsekvenser detta fått för lärandet. - Det är uppenbart att de näst intill provocerande positiva utvärderingarna i USA har påverkat svensk skola. Vid närmare granskning är såväl utvärderingar som forskning ytlig till sin karaktär, menar Håkan Fleischer. Håkan Fleischers avhandling visar att en-till-en fokuserar på att eleverna skall bli duktiga på att hantera information och presentera den på ett bra och lättillgängligt sätt. . - Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. Länk till avhandlingen. Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se. Poängen är att hela tiden utgå från ämnen och uppgifter som eleverna har arbetat med i klassrummet så att innehållet inte är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och att eleverna känner att de språkliga målen som man arbetar med är direkt relevant för dem att klara att förstå en text bättre.

Wallach och kollegor betonar att det är också viktigt att arbeta på makronivå – hur är en faktatext uppbyggd? Vad finns det för ledtrådar i texten till hur den är uppbyggd? Och hur skiljer sig t.ex. en text i historia åt jämfört med en text i NO? Vad skiljer en berättelse från en faktatext? En läsare av bloggen förra veckan frågade om jag kände till ”genrepedagogik” – och ja, jag har inte arbetat med det själv, men har läst en del om det (och tycker att arbetssättet verkar fantastiskt bra!). Genrepedagogik är en metodologi utvecklad i Australien ursprungligen för elever som är andraspråksinlärare, för att stärka både språket och kunskapsinhämtning integrerat i skolans ämnen.

Klassrumsbaserad språkbehandling — språkforskning.se. Det första jag vill förtydliga (och detta är viktigt) är att amerikanska logopeder har helt andra förutsättningar än de flesta svenska logopeder vad gäller arbete med skolbarn, eftersom alla amerikanska skolor har logopeder anställda. Det möjliggör ett helt annat sorts samarbete mellan logopeder och pedagoger. I Sverige ökar antalet skollogopeder, men de är fortfarande en mycket liten del av de logopeder som träffar barn och ungdomar i skolåldern. I vissa landsting så har det också beslutats att logopeder inte alls arbetar med elever i skolåldern, trots att en språkstörning finns kvar upp i skolåldern hos många barn, och påverkar både muntlig och skriftlig inlärningsförmåga (se t.ex.

Catts, Fey, Tomblin, & Zhang, 2002; Fey, Catts, Proctor-Williams, Tomblin, & Zhang, 2004). Wallach (2014) menar att språkbehandling för skolbarn måste vara verklighets- och kunskapsbaserad och att uppgifterna måste vara funktionella och vara generaliserabara mellan ämnen och mellan årskurser. 1. 3. Datahjälp ger elever aha-upplevelse - Söderköping. Det kan handla om talsyntes där eleven får ord och texter upplästa, rättstavningsprogram för både svenska och andra språk, hjälp att hitta rätt ord när man skriver eller att enkelt kunna ladda ner skolmaterial på datorn eller läsplattan och få den uppläst. Möjligheterna och antalet program ökar hela tiden. Allt det här finns i en bas på alla datorer inom alla stadier i Söderköpings skolor. Alla elever i klass 8–9 på högstadiet i Ramunderskolan har sedan i höstas egna datorer, dessutom får klass 7 egna nu till hösten 2015. På Nyströmska gymnasiet har eleverna sedan några år tillbaka egna datorer. – För många blir det som en helt annan värld.

Helt plötsligt kan de förstå. Många har lättare att lyssna än att läsa, säger Ann-Christin Larsson. Hon berättar om och visar entusiastiskt några av pedagogiska datorprogrammen. Talsyntesprogrammet talar när orden skrivs, bokstav för bokstav, eller mening för mening. Rättstavningsprogrammet som rättar stav- och grammatikfel i svensk text. Mediedagen 2014: Bok, webb-tv och digital radio ökar | Nordicom.

[NORDICOM] Mediebarometern 2014: Användningen av medier en genomsnittlig dag 2014 uppvisar inte några dramatiska förändringar från 2013. Resultaten är, utifrån hur utvecklingen ser och har sett ut, högst rimliga. 2014 års resultat visar att användningen av dagstidning, tv och radio online fortsätter öka (samtliga med tre procentenheter), men att användningen av vanliga tv- och radioapparater och pappersprodukter fortfarande är betydligt högre. Mediedagen 2014: Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2014 (procent) Källa: Mediebarometern 2014 - de första resultaten (Nordicom-Sverige)Klicka för att se Mediedagen 2014 i stort format (PDF) Bokläsning ökar Bokläsningen en genomsnittlig dag ökar från 34 procent 2013 till 36 procent 2014.

Internetanvändning växer hos äldre medelålders Det är framför allt när flera undersökningsår läggs efter varandra, som vi ser mönster i medieanvändningen. Ett mönster är att internetanvändarna blir äldre. 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Typ av berättandeuppgift spelar roll! — språkforskning.se. Hälften av barnen fick berätta den personliga berättelsen först och hälften den fiktiva berättelsen först.

Barnens berättelser analyserades på tre sätt. 1. Antalet ord i de båda berättelserna (minus repetitioner, självkorrigeringar och tvekord). 2. En ”high-point analysis” som tittar på strukturen på berättelsen som helhet – högst poäng får en berättelse som orienterar lyssnaren till Vem-Vad-Var-När, som bygger upp berättelsen kring en höjdpunkt och som har någon sorts upplösning (7 poäng). Berättelser som saknar upplösning, är ett uppradande av händelser utan höjdpunkt eller som hoppar från del till del eller bara berättar en del-händelse får lägre poäng (2-6 poäng). 3.

Om barnet inte lyckades få till en berättelse alls så fick de 0 poäng – detta hände om barnet inte berättade något i dåtid utan t.ex. bara beskrev vad de såg på bilderna. Först vill jag påminna om att denna studie jämförde två olika berättelser berättade av samma 27 barn med språkstörning. Nippold, M. Fem förmågor som behövs för att kunna berätta — språkforskning.se. Det finns flera studier som visar att berättande är ett av de områden där skolbarn som har haft språkstörning/språkförsening i förskoleåldern kan ha kvarvarande svårigheter. Vad är det som gör berättande särskilt utmanande? Judith Johnston lyfter fram fem olika förmågor som man behöver ha för att kunna berätta en berättelse. Jag kommer relatera dessa fem områden till min personliga berättelse om min morfar. 1. Ska man berätta en berättelse måste man ha något att berätta – man måste ha alla fakta. Det räcker dock inte att ha alla fakta – jag måste också kunna ordna mina fakta i en struktur. För att kunna sätta ihop fakta i en struktur så behöver vi också ett ordförråd och grammatisk kunskap för att sätta ihop orden till meningar. 4.

Den fjärde förmågan man måste ha som berättare enligt Johnston är förmågan att anpassa sig till mottagaren. Den femte förmågan är den kognitiva kraften det tar att göra allt ovan samtidigt och koordinerat. För ett barn så är detta en stor utmaning. ​Ny rapport visar hur digitala läromedel kan lyfta skolan - Gleerups. Kampanjen Mer Tid för Lärande släpper idag en rapport som utifrån danska exempel visar hur digitala läromedel kan frigöra tid för lärare. I rapporten föreslås en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur för att lyfta den svenska skolan.

Rapporten släpps av kampanjen Mer Tid för Lärande som branschorganisationen Svenska Läromedel står bakom, och visar att medan kostnader för skolan har ökat med 60 procent under de senaste 20 åren har investeringarna i läromedel istället minskat. Det innebär att lärare runt om i landet i avsaknad av läromedel lägger sin tid på att kopiera stenciler eller leta efter gratis material på nätet istället för att vara med eleverna. – Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller vid sin dator för att söka efter gratis material.

Vi tror också att det skulle säkerställa en mer likvärdig skola. Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse. Elever med läsförståelsesvårigheter har ofta svag hörförståelse. Hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3. Det visar Maria Levlin i sin avhandling om lässvårigheter bland yngre barn. Varför blev du intresserad av ämnet? – I mitt arbete som logoped har jag mött många barn med både läs- och språksvårigheter och jag ville veta mer om relationen mellan språk och läsning, men även hur språk- och lässvårigheter påverkar resultaten i nationella proven. Vad handlar avhandlingen om? – Jag har undersökt hur lässvårigheter i tidiga skolår hänger samman med språklig förmåga men också hur lässvårigheter påverkar resultaten vid de nationella proven i åk 3.

Vilka är de viktigaste resultaten? -Att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svårt med hörförståelse. . – Elever med enbart avkodningssvårigheter hade samtliga bra hörförståelse. Vad överraskade dig? – Den tydliga kopplingen mellan hörförståelse och resultaten i matematikdelen i de nationella proven. Når språket svikter Norsk grammatikk i et klinisk perspektiv. Eksemplene i boka er hentet fra norske studier av barn, unge og voksne med ulike former for språkvansker. Språk er en grunnleggende og enestående egenskap hos mennesket. Gjennom språket tilegner vi oss kunnskap, formulerer tanker og meninger og bygger relasjoner til andre. Mulighetene språket gir oss, tar vi gjerne for gitt, men de forutsetter at språket er der, og at vi har tilgang til det. Medfødte og ervervede sykdommer og skader kan føre til språkvansker, som omfatter så vel vansker med å forstå språk som vansker med å uttrykke seg språklig.

Hos noen barn utvikler heller ikke språket seg som ventet, uten at det er mulig å peke på noen bestemt årsak til den avvikende eller forsinkede utviklingen. Boken kan kjøpes på Novus forlag. Att bli forskad på ~ Kilskrift. Jag har suttit på ett möte i Göteborg och varit i på mitt bästa prathumör. När jag åkte ner till västkusten så visste jag att det skulle bli ett både roligt och intressant möte.

Det blev ännu roligare och ännu intressantare! Jag och fem andra personer har väntat på det här mötet länge nu. Hade vi fått välja så hade det nog skett tidigare, men i forskningens värld går inte allt så där fort som man skulle vilja. Nu sitter jag i en stuga på Sotenäset och försöker jag smälta det faktum att det finns fem personer som tycker att det här med att fortbilda sig via sociala medier är bland det intressantaste som finns. För det mötet handlade om var ett forskningsprojekt som faktiskt ska ta reda på vad det är som händer när vi lärare engagerar oss i sociala medier med fokus på skola och skolutveckling.

Jag kan tänka mig att du, precis som jag, har en uppfattning om varför. Skolan bör ha fler test – men inte för bedömning utan för inlärning. Forskning och skola i samverkan. SKOLFORSK: Underlag om skolforskning - Vetenskapsrådet. Digitaliseringen av skolan i Danmark. Läsa på internet kräver mer än läsa på papper. Läsa på internet kräver mer än läsa på papper. Motorisk träning hjälper barn med skolarbetet - Riksidrottsförbundet. Barn som musicerar får bättre arbetsminne och lättare att lära | Den kulturella hjärnan. Den orättvisa skolan. SPSM. BFL-kartläggning - Kvutis. Lärande, individ och känsla. Så hänger det ihop för mig. | Pedagogtankar.

Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan. Nummer 12 - Forskning om undervisning och lärande.