background preloader

Forskning

Facebook Twitter

Pågående systematiska översikter. L%c3%a4randem%c3%a5l%20och%20litteraturlista. Lärandematriser; synliggör lärandet i handling. Av John Lovén Om du läst boken ”Lärandematriser – att få eleven att förstå” eller bara snubblat in på denna hemsida och börjar sätta dig in i vad lärandematriser är för något, så inser du säkert också styrkan i att använda detta som verktyg i ditt och elevernas lärande.

Lärandematriser; synliggör lärandet i handling

För att göra det enklare att använda lärandematriser har jag i samarbete med Johan skapat programmet LMX. Det är en programvara som gör det lättare för dig som lärare att skapa egna lärandematriser. Vad? LMX är ett program för lärare, så att du kan skapa lärandematriser till dina elever. I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan. "The Big 5 saknar tyngd". Undervisningen i skolan bör utgå från de ämnesspecifika förmågor som avslutar kursplanernas syftestexter.

"The Big 5 saknar tyngd"

Dessa uttrycker en kärna av vad varje skolämne ska utveckla hos eleverna. Både det centrala innehållet och kunskapskraven vilar i de ämnesspecifika förmågorna. Men universitetslektorn Göran Svanelid har lagt fram ett alternativt förfaringssätt som fått stor spridning och uppmärksamhet. I Pedagogiska magasinet (nr 4/11) – och även i Grundskoletidningen (nr 4/11) – presenterar han under rubriken ”The Big 5” fem generella förmågor som han menar att både undervisningen och bedömningen i alla ämnen bör utgå från. Genom att räkna de förmågor som nämns i de ämnesspecifika förmågorna och kunskapskraven finner Göran Svanelid att analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmågan att hantera information och begreppslig förmåga är de mest förekommande.

The Big 5 har fått stor spridning och Göran Svanelid är en flitigt anlitad föreläsare och fortbildningsledare. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 9 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren.

Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola)

Relationen som pedagogisk urkraft (IV): En pressad lärare kan aldrig vara en bra lärare — LASSE_BJORKLUND. I den här bloggserien har jag gjort en djupdykning i kognitionsforskning och utbildningspsykologi för att försöka spåra vilken roll relationen som koncept har på lärandet och lärares vardag.

Relationen som pedagogisk urkraft (IV): En pressad lärare kan aldrig vara en bra lärare — LASSE_BJORKLUND

I del I beskrev jag hur viktig relationen mellan elev och lärare är för lärandet, och i del II hur vi i skolan ofta undviker en av relationens viktigaste komponenter - konflikten - och hur viktig akademisk konflikt är för elevers och lärares lärande. I skolan finns dock fler relationer än bara den mellan lärare och elev, och i del III försökte jag beskriva hur viktig relationen mellan olika kunskap är för att verkligen förstå ett ämnesområde. I denna del - den fjärde i ordningen - återvänder jag till relationen mellan lärare och elev, men här med fokus på vilka hinder som finns för skapandet och upprätthållandet av hälsosamma relationer. Behovet av perspektivtagande och känslomässig kompetens hos läraren.

När kunskap blev ett krav. Detta begrepp, som fogar samman kunskap med krav, dök först upp i förarbetet till Lgr11.

När kunskap blev ett krav

Tidigare (i Lgr 80) hade det som eleverna förväntades lära sig helt enkelt uttryckts som ”mål” eller, i samband med att resultattanken introducerades i Lpo 94, som ”mål att uppnå” respektive ”mål att sträva mot”. I Lgr11 tas ytterligare ett steg. Kunskap är inte längre ett mål för eleverna att nå, utan ett krav att uppfylla. Vi har därmed rört oss långt ifrån den klassiska bildningens kunskapsbegrepp – det som Donald Broady i en bilaga till betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94) beskriver som ”att åstadkomma något inte på förhand föreskrivet”.

Men vi har också rört oss långt ifrån den kunskapsdiskussion som faktiskt ligger till grund för Lgr11, och som presenteras i läroplanens första kapitel. Min vision: Eleven tar lärandet i egna händer. Synligg%C3%B6ra%20Spr%C3%A5ket%20Magisteruppsats%20(1).pdBj%C3%B6rk%20f.pdf. Evidensbasering i skoldebatten – Curie. Mitt förra inlägg om den bristande evidensbaseringen i den svenska pedagogikundervisningen fick en hel del uppmärksamhet – i skrivande stund har det till exempel delats 436 gånger på Facebook.

Evidensbasering i skoldebatten – Curie

Uppmärksamheten var måhända olycklig eftersom mitt inlägg mest hade formen av ett ilsket utbrott över några intervjusvar av svenska pedagoger i tidningen Pedagogiska magasinet. Här vill jag därför utveckla min kritik; förespråkar man evidensbasering i forskningen är det bäst att själv evidensbasera kritiken. (En pedagogikprofessor har i ett mail menat att jag ”gjort en miss” och undrat ”hur man på VR har ställt sig till det här.” Jag vet inte vad svaret från VR varit, men med anledning av frågan vill jag förtydliga att Curie varken censurerar eller instruerar mig hur jag ska skriva dessa gästbloggarinlägg.)

Först några svar på frågor jag fått. En intressant invändning jag fick var att läraren måste individ- och situationsanpassa sin arbetsmetod hela tiden, att det inte finns någon universalmetod. Forskning i korthet 2013 nr1.pdf.

Dweck

Nottingham. Tre hangout från #pedaläslyft. Jonas Lindroth. Dylan Williams. Helen Timperly. Hattie. Tough. ”Invandringens effekt på skolresultat kräver krafttag” Skolan har länge varit en kärnfråga för det svenska folket och under det senaste året seglade den upp som den enskilt viktigaste.

”Invandringens effekt på skolresultat kräver krafttag”

Fixing Online Math Education. Forskning om undervisning och lärande. Språket bär kunskapen: Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd. 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring.

Att hitta meningen tillsammans « Venit in mentem. ”Det drag som allra mest karakteriserar klassrummet som språkmiljö är att läraren inte bara styr ordet utan också talar själv den största delen av tiden.

Att hitta meningen tillsammans « Venit in mentem

Man talar ibland om t v å t r e d j e d e l s r e g e l n för fördelningen av taltiden i klassrummet och syftar då på att läraren normalt svarar för ungefär två tredjedelar av det som sägs på offentlig nivå under en lektion.” Under min lärarutbildning på 1980-talet läste vi Einarssons och Hultmans klassiker Godmorgon pojkar och flickor, som gavs ut 1984, ur vilken citatet ovan är hämtat. Studien visade hur språkliga mönster reproduceras i klassrummet, och att läraren utan att själv vara medveten om det kan bidra till att dessa oönskade mönster blir bestående.

Teach Like a Champion. Great teaching is an art.

Teach Like a Champion

In other arts – painting, sculpture, the writing of novels – great masters leverage a proficiency with basic tools to transform the rawest material (stone, paper, ink) into the most valued assests in society. This alchemy is all more astounding because the tools often appear unremarkable to others. Who would look at a chisel, a mallet and afile and imagine them producing Michelangelo’s David? … Vilseledande debatt om skolans problem. Politikerna uppträder som om de kunde ge utbildning utan läxor och prov och som om speciallärare och färre elever per klass magiskt kunde öka kunskaperna utan att man behöver ställa krav på elever och familjer.

Vilseledande debatt om skolans problem

Så är det naturligtvis inte, skriver professor Inger Enkvist. Vid ett seminarium i Lund den 13 maj om forskningens samhällsansvar talade Bo Rothstein, professor i statsvetenskap i Göteborg, om en inriktning inom ämnet statsvetenskap som understryker att demokrati är något mer än att medborgarna får rösta vart tredje eller vart fjärde år. De beslut som tas i en demokrati bör också vara ”true and right” och för att de ska kunna vara detta måste utbildning, forskning och nyhetsförmedling ge medborgarna pålitlig kunskap. Den här inriktningen kallar sig ”epistemisk demokrati”. Efter att politikerna under årtionden har avfärdat all kritik, har de internationella rapporterna om sjunkande utbildningskvalitet gjort att utbildningskvalitet blivit ett politiskt tema.

Fel fokus. Ensamarbete. TALKSHOW 6 MAJ. Den 6 maj drog vi igång med ett nytt koncept av Tänktanken. ”In front of a live studio audience” samt strömmande på nätet kör vi personliga och profesionella samtal i vår soffa. Från skolmänniskor – för skolmänniskor. Det första av många. Vi bjöd på en massa härliga gäster och mingel för publiken efteråt. Ett stort tack till alla gäster, värdar och publik – både fysiskt på plats och via nätet. Ett stort tack till alla inblandade kollegor på Årstaskolan, som plockar fram sina talanger och får eventet att flyta på så bra som det bara går.

Inför sommaren: En sista version av nationella strategin. Nu har arbetet med att ta fram ett underlag till en nationell strategi för den svenska skolans digitalisering kommit till en viktig punkt: Arbetsgruppen – med representanter från bl a Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas Riksförbund, VINNOVA, Örebro universitet och SKL – har vridit, diskuterat, bollat, strukit och skrivit under en osedvanligt intensiv process. De närmaste dagarna sker en viss slutgenomgång och layout av strategin och sedan kommer den skickas ut till Forumets medlemmar i slutet av nästa vecka.

Det är alltså strax dags för oss att lämna över vårt förslag till Nationella Forumet för skolans digitalisering för fortsatt arbete, förankring och beslut senare i höst. Arbetet har hela tiden vägletts av vikten av att Forumet kan ställa sig bakom strategin, så att den därmed kan ge välbehövlig riktning och styrka i den fortsatta svenska skolutvecklingen. För arbetsgruppen, /Hans Renman, SKL. Om lärarstöd i undervisning. Forskning.

iPad-forskning

Flip This: Bloom’s Taxonomy Should Start with Creating. Teaching Strategies Chris Davis, Powerful Learning Practice LLC By Shelley Wright I think the revised Bloom’s Taxonomy is wrong. I know this statement sounds heretical in the realms of education, but I think this is something we should rethink, especially since it is so widely taught to pre-service teachers. I agree that the taxonomy accurately classifies various types of cognitive thinking skills. Conceived in 1956 by a group of educators chaired by Benjamin Bloom, the taxonomy classifies skills from least to most complex. Many teachers in many classrooms spend the majority of their time in the basement of the taxonomy, never really addressing or developing the higher order thinking skills that kids need to develop.

Rather than starting with knowledge, we start with creating, and eventually discern the knowledge that we need from it. Here’s what I propose: we flip Bloom’s taxonomy. 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv. Tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse.

Välkommen till nya KvUtiS.