Hur kan man arbeta med källkritik på ett elevnära och konkret sätt? Källkritik blir allt viktigare ju mer vi växer med användare i de sociala medierna.
En sanning kan snabbt få en massa delningar och likes utan att man ens har reflekterat över om det är sant. Någon man litar på har delat en nyhet och man delar den snabbt vidare utan att ens ha tittat på den själv. Så fungerar medierna idag och med likes-jagare är det lätt att man inte ens reflekterar över budskapet utan bara ser antal retweets eller likes som ett symbolvärde för innehållet. Nu ingår som tur är källkritik i flera ämnen men en fara med det är att det ses som ett moment som ska klaras av och visas på för att få betyg men jag skulle vilja drista mig till att vi måste väva in källkritiken i allt fler områden så det hela tiden finns med oss i vårt sätt att tänka lika självklart som att vi jobbar med strategier för läsning måste vi arbeta med ett tänkande för hur vi är kritiska.
Viralgranskaren och källkritikens dag den 13 mars Fejkade sidor Guider i filmformat Hur man kollar upp ett inlägg: Falska nyheter i omlopp efter terrordåd. Efter terrorattentatet i fredags där en man stal en lastbil och körde den längs Drottninggatan för att slutligen krascha i varuhuset Åhléns har flera falska nyheter med medvetet felaktiga detaljer spridits på nätet.
På en bild från Drottninggatan efter terrordådet har en kvinna i slöja placerats i bakgrunden för att ge sken av att muslimer inte bryr sig om händelsen. Kvinnan fångades för första gången på bild under terrordådet i London den 22 mars och blev då föremål för en hatkampanj eftersom somliga ville sprida bilden av att hon inte visat tillräckligt mycket medkänsla för dödsoffren. I ett uttalande har hon berättat om chocken över att både behöva hantera terrorattacken och att en bild av henne används i främlingsfientligt syfte. Felaktigt citat En annan bild som uppmärksammats är på en präst som deltog i SVT Nyheters livesändning. Tidningen Metros Viralgranskaren uppmärksammade även att sajten Avpixlat felaktigt hängt ut fel man som ansvarig till terrordådet.
Lögner om manifestation. Så utnyttjas attacken i Stockholm för att sprida propaganda i sociala medier. Kort efter fredagens misstänkta terrordåd i Stockholms innerstad spreds flera uppgifter och bilder på nätet och i sociala medier.
Vissa av dem var manipulerade och avsiktligt vilseledande. Läs mer: Stockholms kulturliv öppnar igen efter attentatet I en stillbild från SVT:s sändning intervjuas en präst ur Svenska kyrkan och till bilden har någon monterat ett citat som tillskrivs prästen: ”Vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar”. Richard Jomshof, Sverigedemokraternas partisekreterare, spred bilden vidare på Twitter med kommentaren ”Nej, det måste vi inte alls”. Svenska kyrkan dementerade citatet via sitt officiella twitterkonto: ”Citatet som är monterat i bilden är falskt.
En annan bild som spreds i sociala medier föreställde en kvinna i hijab som till synes oberörd promenerar förbi de liggande övertäckta kropparna på Drottninggatan. Elisabeth Åsbrink: Ge terroristerna största möjliga motstånd Politikfakta spred även en twitterbild tagen från TV4:s livesändning. Var kritiska till det ni ser. Rasister manipulerar bilder från gårdagen och klistrar in bilder på obrydda muslimer. Köp inte deras narrativ.
Lärportalen. Såhär funkar sociala medier utan... - Tystnaden som uppstår. Ladda ner Lilla Viralgranskaren – lärarhandledning i källkritik. Propaganda och bilders makt - Barn, unga och medier.