Funderingar inför en ny termin. Läslyftet. - Utveckla din undervisning tillsammans med kollegor- Sätt ditt eget lärande i fokus- Pröva aktiviteter direkt i undervisningen Det här är Läslyftet Vad Kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik.
För vem Lärare i grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, lärare och förskollärare i förskoleklass, personal i förskola samt skolbibliotekarier. Hur Genom kollegialt lärande med stöd av handledare och material på Läs- och skrivportalen. Var Kompetensutvecklingen sker lokalt på skolan och är tätt knuten till ordinarie arbete. Omfattning Att arbeta med en modul tar cirka 30 timmar under en till två terminer. Så går det till Läslyftet genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och med stöd av handledare. Planera och organisera för Läslyftet Inför arbetet med Läslyftet kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Planera och organisera för Läslyftet (952 kB) Statsbidrag. Lärarrummet: En läsande klass.
Att bedöma läsförståelse. Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser.
Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. . - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd.
Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Vi fyller tillsammans i läsutvecklingsschemat och utvärderar elevens förmåga att använda de olika strategierna. En suverän film om läsfixarna av Marie Trapp. LPP - Läsförståelsestrategier. Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp.
Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg.
Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth. Läsfixare-bokmärke. Digitala verktyg för språkutveckling - Wikiversity. Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling.
Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestamoch Jonas Lindahlvisar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. Länka i så fall till dina videos eller blogginlägg under respektive digitalt verktyg. Här finns instruktioner om hur du lägger till material! LyssnaLäsSkrivSamtalaTala. Skolporten. Läs- och skrivportalen. BARBRO WESTLUND. Översikt-lässtrategier-fyra-olika-modeller_140812. Språkutvecklande arbete med begrepp. Såhär tänker jag prova att arbeta med begrepp i matematik och NO!
Inom varje arbetsområde listar jag viktiga begrepp när jag gör min pedagogiska planering för området. Begreppen skrivs ut och lamineras och blir begreppskort. För att arbeta med begreppen finns sedan några fasta, återkommande övningar. Tanken är att eleverna ska känna igen sig och så småningom kunna arbeta självständigt med begreppskorten. Bedömningsmatris Läsförståelse. Checklista_sprakutvecklande_arbetsomrade. Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14. Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”.
Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Fröken Elin bedömningsmatris läsfixarna. EN LÄSANDE KLASS.