background preloader

Skolforum 2013: Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust

Skolforum 2013: Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust

http://urplay.se/Produkter/179723-UR-Samtiden-Skolforum-2013-Fran-ABC-och-laskondis-till-lasforstaelse-och-laslust

Related:  FILMER OM EN LÄSANDE KLASS

Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik.

EN LÄSANDE KLASS Ett ex av boken har skickats ut till varje låg- och mellanstadium i Sverige. Senast den 23 april ska alla böcker vara på plats. Vi har gått efter Skolverkets senaste adressregister. (Ett stort tack till Skolverket som har så bra service förresten!) Bokpaketet är adresserat till ”Rektor/ämnesansvarig i svenska” vilket vi beslutade var det bästa efter att ha frågat ett stort antal lärare och personer med erfarenhet av liknande utskick. Paketet innehåller två böcker och i följebrevet förtydligar vi att det är ämnat till låg- resp. mellanstadiet. Synliggöra bedömningen av förmågorna. Ny pedagogisk planering i Taluppfattning och tals användning har idag introducerats i klassen. Jag har den här gången försökt att ta ännu ett steg mot att förtydliga bedömningen av förmågorna. Vi bedömer eleverna i kunskapskrav och centralt innehåll men det görs genom förmågorna.

Barn av sitt språk: Hela skolan läser I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan.

Olika typer av lässtrategier Jag har gjort en film om vad en elev behöver tänka på vid sök- och skumläsning: Gjorde även en seriestrip som en slags sammanfattning av filmen här ovanför. Tänker utforska seriestripen och se hur eleverna tar emot den som flippmaterial. Camilla Lindskoug har gjort en liknande film men något mer detaljerad, håll till godo:

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket ”Att ge barn läsflyt kräver sina timmar” Sverige var i chock. Visst hade många befarat att resultatet inte var särskilt muntert. Men att det skulle vara så uselt hade ingen kunnat föreställa sig när Pisa-undersökningen presenterades förra året. Vi har hört det många gånger sedan dess: Elevernas kunskaper låg under OECD-genomsnittet både i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Bland annat fick vi veta att 23 procent av barnen som lämnar nian inte kan förstå en text. I en tv-studio morgonen efter berättade författaren Martin Widmark att det tumlade runt en massa känslor i kroppen, av ilska, frustration och skam.

Related: