background preloader

En läsande klass

Facebook Twitter

Människa - i en annan del av världen. När miljön beskriver en känsla. En kollega berättade om en enkel övning som går ut på att göra eleverna medvetna om hur miljön kan användas för att förtydliga och förstärka en karaktärs känsla.

När miljön beskriver en känsla

I En ö i havet av Annika Thor är miljön en viktig del av berättelsen. I bokens inledning möter de vilsna, frusna och flyende flickorna en karg och hård miljö. Efter olika övningar och gemensamma iakttagelser får eleverna själva leta efter hur författaren använder miljön för att beskriva huvudpersonens känslor. Uppgiften i korthet: Författaren använder sig av miljöbeskrivningar för att skildra hur Steffi känner sig när hon har lärt sig cykla. Citera en beskrivning och förklara hur Steffi känner sig. Den tydligaste miljöbeskrivningen lyder: En elev hittar direkt citatet ovan och skriver i sin läslogg: Jag tror att Steffi känner sig lätt, fri och lycklig. En följdfråga som eleven ställer till sig själv (kan ju läraren göra annars): Hur hade författaren beskrivit miljön om Steffi misslyckats med cyklingen?

Vad gör de i biblioteket? När jag först läste om berättelseansiktet, en struktur för att sammanfatta skönlitteratur, så tyckte jag att det verkade ganska fånigt.

Vad gör de i biblioteket?

Det var i Barbro Westlunds text till Läslyftets provomgång, och jag förstod inte riktigt poängen med att göra ett ansikte. I Läslyftet finns också en film som visar en klass som jobbar med berättelseansiktet. FirstClass Login. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona.

”Sakprosa lika viktig som sagor”

Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. Läsa bilder kräver träning. En fråga som nästintill har förföljt pedagogikforskaren Olof G Jonsson under hela hans vuxna liv är hur relationen mellan text och bild fungerar: Varför har det har ägnats så lite intresse åt det kunskapsområdet och vilka konsekvenser kan det få för barn och ungas läsutveckling?

Läsa bilder kräver träning

Nu har hans tankar resulterat i avhandlingen ”Bilden och texten. En studie av ljusets och seendets pedagogik”. – Bildens och textens samverkan är ett eftersatt område, vilket förvånar mig. Läsmuskler. En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt.

Läsmuskler

Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Man måste koordinera sin läsning av texten med tankar om den, det vill säga man måste samtidigt läsa texten och tänka om den. Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning. Läsa och skriva. Lässtrategier från fyra modeller. 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla.

Lässtrategier från fyra modeller

Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. En strategi är inte en egen, fristående färdighet utan motsvarar oftast en rad aktiviteter som tillsammans och samtidigt möjliggör, stöder och underlättar läsförståelsen.

Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”! Literacy and Storytelling. Läsförståelsen kan sitta i kroppen! Alla elever får inte tydliga inre bilder av det de läser eller när de lyssnar till högläsning.

Läsförståelsen kan sitta i kroppen!

När man ber dem berätta eller rita en bild så har de svårt att svara eller rita något. Och då kan man missta sig att de inte har förstått. Men deras ”inre bilder” kan sitta i kroppen i stället för knoppen, och då kan man låta eleverna dramatisera det de läste eller lyssnade till. Det ska inte vara någon lång pjäs som ska tränas in och nötas, utan något man gör direkt i klassrummet under själva läsningen/högläsningen. Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet. Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den?

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet

Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Introlektion 3 ak 1. Tillsammans har vi pratat om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa.

introlektion 3 ak 1

Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser en liten stund varje dag. Dessa fyra ”läsfixare” kommer att hjälpa oss att fixa läsningen. Forskare har sett att elever som använder dessa fyra läsförståelsestrategier har lättare att förstå det de läser. Vi kommer att använda ännu en läsfixare; konstnären. Med hjälp av denna lässtrategi blir vi uppmärksamma på de inre bilder som vi skapar inne i huvudet när vi läser. När Du läser måste du tänka på vad du läser och vara uppmärksam på när du inte förstår. Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning. En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började.

Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning

Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning. Läsande klass.