Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande?
På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs.
Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Läslyftet. Flerspråkighet i fokus: Språkutvecklande arbete. Ladda ned Läsfixarna!
Hur lyckas man med textsamtal med de allra yngsta? Sista tiden har det på facebookssidan "En läsande klass" kommit en hel del påståenden från frustrerade pedagoger som undervisar de allra yngsta; ; "Mina elever är omotiverade till ELK.
" "De vill inte att man stannar upp i texten","De kan inte sitta still", "De orkar inte lyssna. ". Lika många inlägg är åt andra hållet. "Åh vad detta fungerar bra". "Eleverna satt som små ljus" "Tiden räckte inte till" ",Vi var tvungna att läsa ut boken". Att vi upplever detta arbetssätt/förhållningssätt till texter så olika måste ju bero på flera saker. Har man elever i förskola, förskoleklass eller i åk 1 som är ovana lyssnare och ovana att samtal om text så är det viktigt att man inte har för långa lässtunder och att man väljer böcker/texter utifrån sitt eget intresse och den elevgrupp man har. För att variera högläsningen kan det vara en rolig idé att använda storbildsböcker, flanosagor eller varför inte smartboard om ni har tillgång till det. Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen.
Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken.
En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med. Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok.
Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Jag skrev metakognition på smartboarden och plockade fram symbolen för metakognitiv förmåga (vi använder dessa bilder: Thebig6). Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa.
Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna. Språkinriktad undervisning om Matsmältningen. "Genom undervisningen skall eleven få möjlighet att ställa frågor om människan utifrån egna händelser och upplevelser.
Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. " "Eleverna skall använda biologins begrepp, modeller och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen. " "Undervisningen skall innehålla människans kroppsdelar, deras namn och funktion. " (Lgr 11) Med dessa rader hämtade ur vår kursplan har vi planerat vårt tema om Människokroppen med fokus på matsmältningen och kroppens inre organ. Fas 1 Som en gemensam uppstart och som ett litet experiment gav vi oss ned i gymnastiksalen där hela hallen blivit omvandlad till en människokropp med kroppens alla inre organ som vi använder när vi äter mat och maten skall gå genom det vi kallar för matsmältningsapparaten.
En läsande klass.