Christian Lundahl Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess del 5. #21 – ett exempel på självskattning. Fredagar innebär ny matteläxa för mina elever.
(Varför vi har läxor vet jag inte. Jag har försökt att bli av med dem men jobbar man i ett nära arbetslag får man anpassa sig efter majoritetens val.) Eftersom jag försöker bli bättre på formativ bedömning har jag valt att ägna tillfället åt att jobba med att göra eleverna till ägare av sitt eget lärande. Den här veckans läxa (fokus på målet att lära sig, använda och resonera om samband kring geometriska begrepp och lägesord) introducerade jag genom att låta eleverna jobba i par för att matcha samma begrepp och geometriska figurer/kroppar. Först när det var klart visade jag dem läxan, som ett sorts facit. Sånt gör min lärardag! Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Elevledda utvecklingssamtal. För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal.
Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet.
Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i.
Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? ”Att ha en egen blogg du själv utformar stimulerar lusten att skriva” – om bjorkenlaget.se och deras subdomäner. Läraren Titti Alleborg har med hjälp av subdomäner skapat en egen blogg till alla sina 54 elever i fjärde klass.
Vi pratade med henne om fördelarna med egen blogg och hur bloggens utformning kan hjälpa till med skrivandet. Vid första anblick kanske bjorkenlaget.se framstår som en helt vanlig klassblogg, men faktum är det står en hel hel årskurs fyra i Partille bakom webbplatsen. Eller under, kanske är rätt formulering. Läraren Titti Alleborg har nämligen gjort så att alla hennes 54 elever har en egen blogg som ligger på subdomän till bjorkenlaget.se.
Vad är då en subdomän? Jo, först måste vi lite kort fräscha upp kunskaperna kring domän. Vad en subdomän är blir då när vi lägger till en ytterligare punkt i ekvationen. Det kanske vanligaste exemplet vi ser på subdomäner är populära kostnadsfria bloggverktyg, till exempel blogg.se, blogspot.com eller wordpress.com där bloggnamn du registrerar blir en subdomän (exempelvis minblogg.wordpress.com). Hon sammanfattar det hela väldigt fint: Christian Lundahl - 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov. Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet. Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text.
En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza. Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola.
Om – metodens namn Först lite om namnet PMW – en framgångskarta. Om – varför PMW – en framgångskarta För läraren kan PMW användas som en pedagogisk dokumentation för att se vad eleven upplever att den kan eller som var nytt för den. Om – för vem och hur fungerar metoden? Kort punktlista kring PMW. Provfri matematik – bedömning i praktiken. Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget.
Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.” Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad.
Filmad återkoppling skapar kvalitetstid för eleverna. Christian Lundahl 3 Återkoppling som för lärandet framåt. How the Flipped Classroom works. Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet.