background preloader

Bedömning

Facebook Twitter

Pussel: Hösten – Kooperativt Lärande. I år 1 arbetar vi med årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider, just nu med fokus på hösten. Vi har varit ute i naturen och studerat träd, vi har upptäckt att vädret slagit om och det regnar mer och många elever har samlat fina lönnlöv. Dagens lektion började med att jag visade bilden under på smartboarden.

En av mina elever fick hjälpa mig att berätta om varför det fanns olika djur med på bilderna. Därefter delade jag in eleverna i 4 grupper med 5 elever i varje. Jag ställde frågan Vad vet du om hösten? Eleverna fick ca 30 sek tanketid därefter använde jag grunden i strukturen Runda bordet. Jag bestämde en elev i varje grupp som skulle börja berätta om en sak hen kunde, sedan gick de varvet runt. När eleverna fått prata med varandra gav jag alla elever ett nummer (1-5). När eleverna fått prata om sitt ämne fick varje elev ett papper att rita/skriva på. När eleverna var färdiga tackade de varandra för hjälpen. Struktur: Rondellen Mina ord, dina ord: Personbeskrivning. Min utvärdering. Min utva_rdering. Matris2.pdf. Matris3.pdf. Matris.pdf. Comments. Checklista-vt-14-%C3%A5k-1.pdf. Frågebank för att ta fram belägg för elevers prestationer (2)

Fem nyckelstrategier för bedömning av kunskap för lärande och undervisning. File_download. Göran Svanelid stödmeningar. En struktur för synligt lärande. Matematik är ett ämne där jag upplever att det är en rejäl utmaning att få alla elever med sig. Det är mycket som ska förstås, många detaljer, och ett litet missförstånd kan snabbt få stora konsekvenser. Detta är en av utmaningarna med att undervisa i matematik. Två andra består i att se till att undervisningen är allsidig och att lärandet blir synligt. Går det att hitta en planeringsstruktur som garanterar eleverna en sådan undervisning? I Svedala kommun har eleverna pga en extra satsning på ämnet som gjordes förra året, 280 minuter matematik per vecka. Förutom ovanstående ville jag också åstadkomma allsidighet, variation och lust. Måndagslektionen kallar jag för uppstart. Tisdagslektionen kallar jag för grundträning. Därefter består resten av lektionen i två korta men intensiva pass av färdighetsträning: först i par och sedan enskilt.

Torsdagslektionen kallar jag ”Träna vidare”. Fast egentligen går den här modellen på tvärs med hur jag skulle vilja bedriva matematikundervisning. Skolstart fylld med glädje och matematikplanering! | Mattefröken. En skola utan elever är ju ingen skola! Idag fylldes Rebbelberga skola åter av elever och vår bärande idé – Lärande i glädje och gemenskap genomsyrade uppstarten. VMspelare, Ernst och Petra Marklund fick gestalta dessa ord som nu ska binda samman kunskaper, lärande, gemenskap och glädje.

Vilken härlig stämning vi får när rektorerna bjuder på sig själva inför en rekordstor publik av elever och föräldrar! En hel vecka har vi haft på oss för att planera och få till schema, lektionsupplägg, möblering, mm innan det var dags. Dessa dagarna är så viktiga för att koppla på oss lärare igen och för att få till en helhet och ett gemensamt tänk såväl inom arbetslaget som på hela skolan. Själv fick jag en uppstart tillsammans med Ulrica Elisson Grane och Marika Nylund Ek första helgen i augusti då vi sammanstrålade hemma hos Marika i Nyköping.

Tillsammans med mina kollegor har jag delat upp ansvarsområderna för ämnena och givetvis ligger matematiken bland annat hos mig! Ljuvliga skolstart! Att bedöma läsförståelse. Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. Verktygen består av de lässtrategier som man sett att goda läsare använder sig av. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd.

Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Från lärare till skolor - Om att införa formativ bedömning i större skala (Göteborgs Stad 2014).pdf. Techniques. Bedömningsaspekter. Betyg - Så funkar det! | Pedagog Värmland. Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret.

Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala?

Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Kommunikativ kursplan. Specialpedagogen Maja. Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut.

Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. Av Sörgruppen Drakens nya vän. Att följa lärande! | Mattefröken. Plötsligt kommer den bara den där idéen som verkar så perfekt. Om den sedan är så fantastisk återstår att se när vi testat den ordentligt. Då ska det analyseras och reflekteras över om den var bra. Vi har under en längre tid arbetat med: talbilder och talfamiljer för talen upp till 10,påvisat och tränat oss på strategier för addition och subtraktion upp till 20,dubbelt och hälftenudda och jämna tal Nu tänker jag att vi ska sätta ord på kunskaperna, vi ska prata ännu mer matte utifrån de kunskaper varje elev har.

Matrisen för bedömning som vi använt ser ut så här: Lektion 1: Genomgång av vad vi arbetat med uppdatering av de olika moment vi tränat på. Jag sammanställer och sätter ihop grupper. Lektion 2: Eleverna ska få ta del av och diskutera tillsammans utifrån sina kunskapsnivåer de olika områdena. Här kommer jag att få möjlighet att sätta mig med de elever som behöver mer träning samtidigt som jag kan utmana de som redan har kommit en bra bit på sin kunskapsväg. Lektion 3: Arbeta formativt med läsning | frokenlundgren. I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling.

Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg. Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv. En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit?

Det handlar om att synliggöra och göra eleverna delaktiga i målet. Därför skriver jag alltid upp målet för lektionen på tavlan och kopplar det vi gör under lektionen till det. Förut stannade jag ju inte ens vid punkt. Jag gör läsanalyser med mina elever. Anne-Marie Körling har beskrivit det i boken Vägen till skriftliga omdömen och på sin blogg. Jag har skrivit om det tidigare här på bloggen: Läsanalys! Ibland hinner jag inte göra en riktig läsanalys, men då gör jag en microvariant utan att kopiera eller anteckna, bara lyssna och återkoppla. ”Att ge feedback handlar om att ge tillbaka det eleven har givit” och att ”spegla det eleven kan här och nu” skriver Anne-Marie Körling på sidan 195 i boken Läraren inom mig Så här lät det i fredags: Eleven läser ur sin självvalda bok.

Jag lyssnar noga på det jag hör att eleven gör under sin läsning. Du läser punkterna.Du läser frågetecknen.Du läser med inlevelse.Du rättade dig själv vid ordet ”känna”. När eleven går säger hen: -Vet du, förut stannade jag ju inte ens vid punkt! Praktiskt prov i geometri. Som avslutning på ett arbetsområde i geometri fick mina elever ett praktiskt test. Testet utmynnade i att eleverna gjort egna bokmärken. Såhär såg vårt test ut, men man kan utforma testet så att man får med de moment man själv arbetat med. Innan testet fick eleverna förse sig med penna, suddi, sax, linjal, lim, enfärgat papper, mönstrat papper och en bit rött papper. Som lärare behöver man ha en lamineringsapparat samt garn/snören. 1.

Ta det enfärgade pappret. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Från kass till vass. Nya mallarna för IUP - en genomgång | Pedagog Värmland. Så här kan skolverkets nya mallar för IUP användas. Pernilla visar hur hon jobbar med omdömesblanketten och blanketten för den framåtsyftande planeringen. Skolverket fick i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram två blanketter för att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete vid omdömesskrivande. Blanketterna är gjorda för att användas i de årskurser där det inte sätts betyg, men fungerar bra även i de äldre årskurserna, även om det i de årskurserna inte längre finns ett krav på att skriva IUP och omdömen (enligt en lagändring som träder i kraft 19 november). Pernilla Kans är lärare i svenska åk 4-9 på Rudsskolan i Karlstad och ingår i den grupp som tagit fram de nya mallarna för den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP).

Mallarna finns att ladda ner på Skolverkets webbplats tillsammans med en handledning.