background preloader

Samtala, diskutera och argumentera

Facebook Twitter

Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang. Jag använder ofta analysmodeller som eleverna kan fylla i på papper eller digitalt.

Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang

Detta kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. Analysmodellen kan användas på många olika sätt (se mitt tidigare inlägg om ordmoln). Syftet med analysmodellen är att eleverna får möjlighet att sortera information, vilket sedan ger dem en möjlighet att få en bra överblick även om det kan vara ganska komplexa fenomen eller frågor. När eleven sedan ska skriva ett resonemang fungerar analysmodellen som stöd och ger eleven en tydlig struktur och en röd tråd i texten. Eleverna bygger dessutom upp ett skolspråk genom att de behöver använda viktiga sambandsord för att få ihop sin text. Analysmodellerna kan utvecklas i det oändliga och det finns en tydlig progression.

När eleverna ska skriva resonemang så modellerar jag tillsammans med klassen, det vill säga vi skriver ett resonemang tillsammans. En pdf med samtliga analysmodeller som jag visat finns här. Teskedsorden. Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande. Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut.

Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande

Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Struktur: EPA – enskilt, par, alla – Kooperativt lärande. Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade.

Struktur: EPA – enskilt, par, alla – Kooperativt lärande

Vid enskilt arbete kan det vara svårt att veta hur mycket enskilda elever faktiskt förstått och hänger med. För att främja språkutveckling och lärande behövs meningsfulla interaktioner elever emellan. Vi behöver därför skapa många och varierande kommunikationsmöjligheter för eleverna. Ett sätt att göra detta är genom EPA – enskilt, par, alla. Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande. Denna struktur kan du använda varje dag i din undervisning!

Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande

När du använt dig av EPA ett tag eller Par På Tid så är denna ett effektivt sätt att skapa variation så att eleverna alltid är på tårna! Strukturen uppfyller alla förutsättningar och grundprinciperna inom KL. Struktur: Turas om används vid mer fördjupade samtal eller uppgifter där du kan växla roller i ett par flera gånger. En kombination av EPA, Par På Tid, Turas om och Fråga, pausa, nedslag & studs ger en större bredd när du ställer intressanta frågor eller arbetar med paruppgifter och gör dig till en samtalsledare på hög nivå! Strukturen kan påbörjas precis som EPA med en fråga eller tanke, eller med minst två uppgifter (på tavlan eller via uppgiftspapper). Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande. Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp.

Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande

Struktur: Pussel – Kooperativt Lärande. I strukturen Pussel (eng: Jigsaw) använder vi oss av hem- och expertgrupper.

Struktur: Pussel – Kooperativt Lärande

I denna struktur blir varje elev expert inom ett område och får sedan dela med sig av detta till sin hemgrupp. Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande. Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA.

Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. 185608-1_Retorik_kopieringsunderlag.pdf. 185607-1_Retorik_Notiser.pdf. 185606-1_Retorik_ovningar.pdf. 185605-1_Retorikmatchen_handledning. Kan du bevisa det? The Week in Pictures latest world and news photography. The Secret Door - Step Through To The Unknown… Min mapp "Bilder att skriva och samtala om" på Pinterest. Retorikundervisning i 12 steg » Retorik i skolan. Bygga argument.

Argumenterande texter Rymden fortsätter. På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter.

Argumenterande texter Rymden fortsätter

I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. När vi samlat fakta om dem så skrev vi stödord kring de 4 årstiderna med fokus på målen, tillsammans. Utifrån sina kunskaper kring årtiderna fick de sedan skriva på en lapp vilken årstid just jag tycker är den bästa. De fick hjälp av en mall eftersom de bara är andra gången som vi skriver den här texttypen: Målet är såklart att inte behöva använda mallen precis som det står i matrisen, se sista raden på bilden: Sedan fick de skriva sina texter på ett papper där de också skulle måla en bildtext till. Härliga texter blev resultatet!!

Teaching Ideas Video Gallery. S arbetsmaterial. I arbetsmaterialet har vi samlat övningar som hjälper dig att på ett enkelt och systematiskt sätt erövra talekonsten.

s arbetsmaterial

I lärarhandledningen får du som pedagog en kort sammanfattning av retorikens historia och tips på hur du kan använda partesmodellen – en arbetsgång för talare – tillsammans med dina elever. Materialet passar lika bra för den nyfikna, pratglada 9-åringen som för den tonårstysta 14-åringen. Du anpassar enkelt materialet efter just dina elever och era förutsättningar. Både lärarhandledning och övningshäfte innehåller konkreta uppgifter som inte kräver långa förberedelser. Kopieringsunderlag och aktivitetskort gör materialet lättarbetat. Använd innehållet i alla ämnen och gör det lika naturligt för eleverna att tala om kemilabben som om sitt fritidsintresse.

Lärarhandledning för pedagoger Om retorikens historia, partesmodellen och retorikämnets koppling till läroplanen. >> Ladda ner lärarhandledningen Övningar Åtta sidor fulla med roliga, spännande övningar för klassrummet. These are good frames for students to use when having discussions in class. 166278-1_Retorik Handledning. Stödstruktur: Talkort – Kooperativt Lärande. Ibland när eleverna ska diskutera olika ämnen i klassen så är det lätt hänt att en elev tar över diskussionen medan en annan seglar bort i tankarna.

Stödstruktur: Talkort – Kooperativt Lärande

Ett sätt att se till att alla elever är med i samtalet och bidrar med något är att använda sig av strukturen Talkort . Denna struktur går till så att varje elev får ett antal markörer i en egen färg. Antalet kan variera beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på och vad som diskuteras. Första gången samtalskort används kan det räcka med en markör var. Markörerna kan vara kort, föremål eller bara pappersbitar. Struktur: Samtalstrappan – Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande (KL) tränar många av elevens förmågor, både socialt och kunskapsmässigt.

Struktur: Samtalstrappan – Kooperativt Lärande

Detta görs i samarbete och samtal. Därför krävs att vi tränar på hur man samtalar. I strukturen Samtalstrappan läggs fokus på att lyssna, berätta och återberätta. Eleverna får också träna på att samtala med en röd tråd och att hålla sig kort utan att kompromissa med innehållet. Slutligen så får de träna på turtagning, att ha tålamod och att inte avbryta de som pratar. I Samtalstrappan bygger du som lärare upp en ram för hur samtalen ska se ut. Samtalsgrunden (ca 5 min). Dela upp eleverna i grupper om 4-6 elever.Utse en elev som har rollen som Tidshållare och dela ut en klocka/mobil att ta tiden med. Detta är grundprocessen. Challenging Learning. p4c.com - p4c resources and collaboration.