background preloader

Svenska - läsning

Facebook Twitter

Hur utvecklar vi elevernas läsförståelse? I mitt förra inlägg skrev jag om de val vi gör av litteratur för vår undervisning och jag problematiserade valen som ofta tenderar att utgå från förutbestämda inköp eller kanske till och med handledningar och inte ligger i linje med vårt huvudupdrag i att utveckla intresset i att läsa och skriva. Senast ikväll pratade Martin Ingvar i Aktuellt om den bristfälliga läsundervisningen i skolan. Om vi ska utveckla elevernas läsförståelse måste vi börja med att skapa intresse för läsningen och vi måste därför utgå från där eleverna befinner sig och inte efter de val som någon annan gjort utifrån sin elevgrupp. Jag ska nedan visa i hur vi ofta tenderar att tolka läsundervisningen och missar att utveckla en djupläsning som leder till en reflekterande och tänkande läsart. I det centrala innehållet i svenska står det så här om själva läsundervisningen: I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Här kan du ladda ner Canvan. Läsförståelse – Urbans hemlighet. Sant eller falskt: Läsförståelse – Kooperativt Lärande. Vanligen när man arbetar med läsförståelse läser eleverna en text och svarar därefter på ett antal frågor till texten och lämnar in. Det lär eleverna att reflektera över var de läst, att sökläsa och att formulera svar. Om du gjort detta ett tag och vill variera sättet att arbeta med läsförståelse kan du prova att använda dig av strukturen Sant eller Falskt. Med strukturen får eleverna precis som i exemplet ovan lära sig att reflektera kring läsningen, formulera svar (men här även frågor) och att sökläsa. Du kan börja öva detta genom att du som lärare läser en text högt för eleverna. Därefter skriver du 3 påstående om texten ni läst. 2 av påståendena ska vara sanna och 1 ska vara falskt. När eleverna lyckas bra att lista ut vilket påstående som är falskt, och lyckats motivera varför det är falskt och de andra 2 påståendena är sanna kan du i låta eleverna skapa egna påståenden om texten.

Struktur: Sant eller falskt? I "Allmänt" Struktur: Sanningsjakten Struktur: Frågerundan. My Site - START. Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig.

Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Hitta efterfrågad infoDra enkla slutsatserSammanföra och tolka information och idéer samt reflekteraGranska och värdera innehåll, språk och textuella drag Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Bedömning När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla. Voilà! Varsågoda! | Läs- och språksatsningen. Här är det många väntat på sedan 9e november!

Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig. Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut. Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Dela gärna dina reflektioner! Ankikallman | Skola 365. Om högläsning och självständig läsning. Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Ja, det är verkligen så, ingen överdrift alls. Jag ska berätta om hur vi har arbetat med högläsning och egen läsning.

För ett par veckor sedan sa jag hejdå och tack till 3 fantastiska år med en klass, som varit med på en resa där vi lärare och elever tillsammans utvecklat strategier för en aktiv läsning och skrivning: från årskurs 1 till 3. Inlägget är också en hyllning till skoltwitter, till allt kollegialt lärande på min skola och i det utvidgade kollegiet. Min och mina kollegors stora inspiratör i frågor som gäller undervisning i stort och speciellt allt kring läsning är Anne-Marie Körling. Sedan ca tre år arbetar vi med strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier på vår skola. Vi har testat flera av Anne-Maries språkberikande lektionsförslag hämtade från hennes innehållsrika blogg och sedan reflekterat tillsammans i vårt eget Läslyft på vår skola.

Träna läsflyt i skolan. Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter.

Högläsning är viktig i hemmet, i daghemmet och i skolan för att barnet skall få så många modeller av läsflyt som möjligt. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Parläsning Läskvart Körläsning Körläsning innebär att hela klassen läser samma text i kör. Drama. Fem undervisningar i läsförståelse.

Läsundervisning är inte en enda undervisning. Det är en alltid undervisning. Om eleverna ska förstå text, varhelst den finns, i boken eller i datorn, så måste man förstå, kunna läsa mellan raderna och analysera och grubbla på den. Man behöver tänka, sätta egna ord på det man läst, och man måste förstå. Om inte varje enskilt ord men hela sammanhanget. Jag har under många år undervisat i läsning och jag har flera undervisningar i klassrummet. Detta gör jag: GEMENSAM LÄSNING – det är den lilla text vi alla arbetar med, analyserar, lägger oss i, förklarar och undersöker. VÄGLEDD UNDERVISNING – Då alla elever har börjat arbeta undervisar jag i mindre grupper.

ENSKILD UNDERVISNING – Då sitter jag med en elev och läser. ELEVLÄSNING – Eleverna ska och får alltid högläsa texter för varandra. HÖGLÄSNING – Skolan är generös tänker jag alltid. Och det allra minsta man kan göra för skolbarn är att läsa högt för dem. Frågor om läsningen och om strategierna, en slags textsamtal. Strategier för läsförståelse: Introduktion - UR Skola. Boktipset – Tobias klassrum. Läsa med uppdrag. Vi har läst tillsammans i grupp och haft olika uppdrag.

De här uppdragen fanns: LäsareDetektivCowboy: karaktärerCowboy: händelser Läsaren skulle läsa ett kapitel i Den magiska kappan. Läsarens uppdrag var att försöka läsa med så mycket inlevelse som möjligt. Under tiden läsaren läste skulle Detektiven skriva ner svåra ord hen hörde i texten.

Läsande klass

Läsutmaningen – Matematik- och språkverkstaden på Dalhemsskolan. Idag ska du få skriva om hur lätt eller svårt det är för dig att läsa koncentrerat i ca 20 minuter. Det är viktigt att du kan läsa koncentrerat för att uppnå kursplanens krav, men också för att klara av framtida studier och det dagliga livet samt att du förstår och kan reflektera kring texterna du läser. Är det lätt eller svårt att läsa? Ge exempel.Hur gör du om du läser ett ord eller en mening du inte förstår?

Läser du helst skönlitteratur eller fakta? När läser du bäst? Var läser du bäst? Du ska svara på alla frågorna och skriva svar med hela meningar och många beskrivande ord. Flera elever upplever att det är enklare att läsa när det är tyst. Eleverna har flera bra strategier för att hantera svåra ord: Fråga en kompisFråga lärarenSöka upp ordet på internetÖversätt ordet till modersmåletLäsa flera gångerLäsa vidare och försöka förstå av sammanhanget Jag gjorde ett diagram på hur många böcker eleverna trodde att de behöver läsa för att få ett rikt och varierat språk (lära sig ca 50 000 ord).

Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå. Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse.

Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. I fjärde klass ställs helt plötsligt nya krav, nu ska barnen läsa för att lära istället, det sker ett skifte, de ska inhämta information. Läsförståelse.

För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Själva målet med läsningen är alltså att förstå texten. Läsförståelsen är till skillnad från avkodningen ingen automatisk process, utan den måste tränas. Undervisning i läsförståelse skiljer sig från vanlig läsundervisning till en stor del. Eleverna skall bli medvetna om hur de förstårEleverna skall lära sig strategier tillsammansEleverna skall lära sig använda grafiska representationer av texten för att underlätta förståelsenEleverna skall få direkt feedback på de frågor läraren ställerEleverna skall själv formulera frågorEleverna skall lära sig använda strukturen i en berättelseEleverna skall kunna förklara vad de lästEleverna skall kunna integrera idéer och generalisera från textinformationen Läsförståelse sker på fyra olika nivåer.

Träna läsflyt i skolan. Smart läsare. Min bokhylla. LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket. Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. Dessa ord ska vara hämtade ur den bok jag ska läsa, den text vi ska arbeta med.

Här har jag valt ord ur en bilderbok men jag kan också välja ord ur en kursbok i kemi, engelska eller spanska eller ord ur en manual. Det ska vara ord ur undervisningens fokus. Parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. . – Sätt in ett ord i en mening? – Sätt in två ord i en mening – Sätt in tre ord i en mening – Sätt in alla ord i en mening. Tema - Flykt. Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse. Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m.

Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Fem strategier för läsning av faktatexter.

Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna.

Allteftersom jag som lärare undervisar i de fem olika lässtrategierna klipper jag ut pusselbitarna från mallen som finns att hämta på Natur och Kulturs webbsida. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? Julspel läsning. Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader. Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra.

Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan: likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida. Eleverna jämförde sedan sina diagram. Efter lektionen visade en tjej sitt diagram lite i smyg och viskade: "Oskar och jag har en sak till gemensamt. " Att läsa mellan raderna.

Tankar och fragor. Lärarhandledningar - Kävlinge kommun. Poängjakt läslovet. Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord. Bokpratsspel ny version.

Läsläxa

Träna läsflyt i skolan. Läs- och skrivundervisning : Boksamtalsfilmer. 5 tips som skapar läsglädje : LärandeLek. How long should you read with your kids. 5 tips som skapar läsglädje : LärandeLek. Här är världens bästa barnböcker. Filmer om lässtrategier. Läsfixarmatris. Att göra kopplingar. Jag är en smart läsare - lässtrategier. The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore. Stavningsskyltar. Läsning spelar roll. La sning för föräldrar. Läsfisken. Bokpratsspel ny version. Läsförståelsestickor. Svenska. Fem strategier för läsning av faktatexter.

Boksamtal

Produkter. Sagan om brott och straff | Fantastiska sagor av Hans Christer Barregren. Lättläst - Lektioner. Bokpratsspel ny version. Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse. Checklista läsa. Boksamtal- frågekort. Boksamtal- frågekort. Helt rätt bok! Lagom bok. Smart läsare. 50 olika sätt att redovisa en bok. Untitled. The flying books - Sök på Google.