background preloader

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse
Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Related:  läsning

Läsning spelar roll Teorierna bakom görandet - välkomna in i mitt klassrum – Förstelärarbloggen Therese Linnér, förstelärare på Bäckaslövskolan, skriver om teorierna som ligger till grund för arbetet i klassrummet. I en till synes enkel uppgift gömmer sig många tankar och teoretiska röster. Vilka tankar och varför just de rösterna? En till synes enkel uppgift gömmer många teoretiska tankar. När jag läste frågan kom jag på att jag skrev en text om det i höstas. Det är så många delar som ingår i varje uppgift som eleverna jobba tillsammans med. Mina 6:or och jag jobbade precis som de flesta som undervisar i SO med valet i höstas. Det är tankar som grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Flera norska forskare som Olga Dysthe, Frøydis Hertzberg och Hoel Torlaug Løkensgard samt den svenska språkforskaren Carolin Lidberg, har sett att stödstrukturer och kamratrespons är viktiga redskap för att lärande ska ske. Det är också vetskapen om att metasamtal, samtal om det som man lär sig, är viktigt för att förstå det man gör. Sedan finns Vygotskij med i uppgifterna:

untitled Retorik%20Handledning.pdf Läsfixarmatris Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter.

Bildpromenad med Läsfixarna Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Eleverna fick förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många. Jag berättade att vi tillsammans skulle läsa boken men inte genom texten utan genom bilderna men att de ändå skulle använda sig av sina Läsfixare. Denna text är vald med syfte att träna på att ställa frågor bortom raderna och faktiskt var det många sådana frågor som eleverna ställde.

Huset - skrivprojekt år 5 Nu ska du skriva en miniroman med flera kapitel! Syfte Kopplingar till läroplan Sv Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Sv Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Sv Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och Centralt innehåll Sv 4-6 Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Undervisningens innehåll (arbetssätt och arbetsformer) Läraren läser kapitlen först sedan kommer arbetsuppgifterna. 1. 5. Kunskapskrav Sv E 6 Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Bedömning Jag kommer att bedöma hur: Huset - skrivprojekt år 5

Läsförståelse | Malins PPlugg | Sida 2 Fick en fråga om en av genreplanscherna så jag fotade alla så att de går att läsa lite tydligare. Tanken är att det ska vara som stöd för eleverna beroende på vilken text vi jobbar med i klassrummet vid olika tillfällen eftersom vi hela tiden återkommer till de olika textsorterna. Lite skrynkliga eftersom de är väl använda… En del av genrepedagogiken och ett arbetssätt som många jobbar med via Cirkelmodellen i fas två då man jobbar med modelltexter. Hemsida I den här filmen sim jag tipsat om innan ser man ett exempel på arbetet. Jag jobbar lite så när jag jobbar med min 6-fältare. Nu har vi fortsatt med vår läsförståelse PP genom att ha börjat skriva våra egna böcker som klasskompisarna sedan kan låna och läsa av varandra. Vi har tidigare jobbat med 4-rutan för strukturen. Böcker på en tråd var ett tips från en kollegas blogg som bloggar en hel del om ASL. 4-rutans tankar finns på filmen: Har visst glömt att lägga upp resultatet på bår PP-vägg i Läsförståelse. Lässugen Här är ett exempel.

Serier i undervisningen – Lärarhandledning Lärarhandledning6 augusti 2013rdgrafiska Urvalet av uppgifter i denna handledning är stort och varierat, med syfte att vara anpassningsbart utifrån gruppens och elevernas behov och intressen. Uppgifterna är skapade utifrån kursplanen i svenska, och täcker in ett stort antal av svenskämnets mål. Ungefär hälften av uppgifterna är framtagna för att man ska kunna arbeta med valfria och allmänna Kalle Anka-serier. Handledningen innehåller även en detaljerad beskrivning av de vanligaste Ankeborgs-karaktärerna samt av de två populäraste Kalle Anka-skaparna: Carl Barks och Don Rosa. Som tillhörande bilaga medföljer ett särskilt kopieringsunderlag. Lärarhandledningen bedöms som lämplig för skolundervisning från årskurs 3. Ladda ner handledningen gratis här. Ladda ner kopieringsunderlag, här.

Related: