background preloader

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse
Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text.

http://marietrapp.blogspot.com/2015/03/parlasning-en-vag-till-bade-forbattrad.html

Related:  Svenska - läsningläsninglässtrategierläsaläsning

Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet.

Läsförståelse Fick en fråga om en av genreplanscherna så jag fotade alla så att de går att läsa lite tydligare. Tanken är att det ska vara som stöd för eleverna beroende på vilken text vi jobbar med i klassrummet vid olika tillfällen eftersom vi hela tiden återkommer till de olika textsorterna. Lite skrynkliga eftersom de är väl använda… En del av genrepedagogiken och ett arbetssätt som många jobbar med via Cirkelmodellen i fas två då man jobbar med modelltexter.

Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se Poängen är att hela tiden utgå från ämnen och uppgifter som eleverna har arbetat med i klassrummet så att innehållet inte är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och att eleverna känner att de språkliga målen som man arbetar med är direkt relevant för dem att klara att förstå en text bättre. Wallach och kollegor betonar att det är också viktigt att arbeta på makronivå – hur är en faktatext uppbyggd? Vad finns det för ledtrådar i texten till hur den är uppbyggd? Och hur skiljer sig t.ex. en text i historia åt jämfört med en text i NO? Läsgrupper - stödstruktur för tidig läsinlärning Att läsa och förstå det man läser är grunden för att kunna delta i olika aktiviteter i skolan. Att skapa tillfällen för eleverna att träna detta är en viktig grundläggande aktivitet tidigarelärare arbetar med. Jag kan egentligen inte lära barn att läsa, det är barnet som själv lär sig läsa. Mitt arbete är att skapa situationer som gör detta möjligt. Om barn ska lära sig läsa krävs det att läsningen blir en ofta förekommande, meningsfull och användbar aktivitet.

Vägledd läsning – så gick det! - När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget! Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Egentligen brukar man ju inte läsa andras dagböcker ( en av eleverna hade smygläst storebrorsans dagbok…) och de diskuterade kring varför just denna dagbok blev läst av andra människor. Därefter satte vi igång att läsa. Alla läste tyst och alla använde en linjal och när de hade läst klart stycket (som jag hade markerat på papperet) sköt de upp linjalen till toppen av papperet, för att på så sätt markera att de läst klart.

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan:

Lärarguider Här delar lärare med sig av lektionsupplägg och projekt, allt kopplat till styrdokument och bedömning: poesi, läskultursskapande aktiviteter, boktipsarkurs, drama, berättande, kreativt skrivande, göra ABC bok och betyg och bedömning av multimodala texter Poesilekar Med poesilekar kan man närma sig poesin på ett opretentiöst sätt och eleverna hinner konsumera en hel mängd poesi av bara farten. Litteraturpedagogen Åsa Lundholm ger tips på lektionsupplägg och dikter.

De givande läsanalyserna Jag gör läsanalyser med mina elever ca 2-3 gånger varje termin. Då läser de en text som jag har valt, men oftast är det en text de känner igen. Nu senast använde jag en text som vi hade arbetat med under en lektion (se detta inlägg: vägledd läsning). Jag kopierar upp ett exemplar av texten som de ska läsa, den använder jag att göra markeringar i. Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48).

Läsförståelse För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god.

Related:  Ämnesövergripande