MIK för mig - digital utbildning. Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk. När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat.
Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Källkritik: Fejkade sidor - UR Skola. Nio lektioner i källkritik. Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk?
Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? För att få några svar kan du läsa detta inlägg då jag just avslutat en planering (som du hittar sist i inlägget) i området i svenska som bl a utgår från följande kunskapskrav: Källkritik: Tid och rum - UR Skola. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang.
Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b?
Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Guide: Så viralgranskar du bilder – fyra enkla steg. Har bilden publicerats någonstans tidigare? Det första du ska göra när du ser en tvivelaktig bild är en så kallad bildsökning, det vill säga att du söker efter alla gånger bilden har publicerats på nätet tidigare. Det lättaste sättet att göra det på är att söka på bilden via Google. Använder du Google Chrome är det busenkelt att bildsöka. Om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.
Lararmaterial_ViljaVeta.pdf. Årskurs 7-9 - Media Smart. Media Smart för högstadiet består av fem lektioner som syftar till att ge eleverna en fördjupad förståelse och kunskap om reklam.
Inom områden som etik, lagar och sociala medier får eleverna arbeta med ett antal enkla och roliga övningar. I materialets sista lektion får eleverna arbeta med gymnasievalet och reflektera över betydelsen av att allt fler skolor gör allt mer reklam – bra eller dåligt för eleven? Målet är att eleverna med hjälp av Media Smart ska kunna veta vad som skiljer reklam från information, kritiskt kunna granska ett reklambudskap samt tyda och tolka en avsändare av ett budskap.
Kort och gott vill vi utbilda morgondagens smartaste konsumenter! Du som lärare kan använda hela eller delar av materialet. Till varje lektion finns ett eller flera klipp, både rörliga och stillbilder. Till vissa lektioner finns även övningsuppgifter för eleverna att göra enskilt eller i grupp. Lycka till! Barn och unga på nätet, sociala medier... YouTube. Pedagogiskt paket kring källkritik. Källkritik intar en central plats när det gäller att kunna förhålla sig till sin omvärld.
Extra viktiga är förmågorna att kritiskt kunna granska budskap, avsändare och kontext under ett valår. Här ger vi tips på pedagogiskt material som hjälper dig som lärare att stärka dina elevers källkritiska förmågor och kunskap om förutsättningarna för vår demokrati. MIK-rummets faktatext Källkritik. Kompletterat med reflektionsfrågor, lektionstips och fördjupningsmaterial. UR:s temasajt Källkritik – genomskåda mediebruset. Mediekompass Värmland-Dalsland. Scribus är ett grymt bra OpenSource Desk Top Publishing program (DTP program) som är jättebra för redigering av din skoltidning.
Påminner lite om Windows Publisher men med den stora skillnaden att Scribus är helt gratis och mycket kraftfullare. Gör så här (gäller Windows) 1. Nya satsningar efter sommarlovet » Mediekompass. Finna, analysera & kritiskt värdera information. Att hitta relevant information har blivit en utmaning för dagens medieanvändare.
Samtidigt som vi har tillgång till stora mängder information exponeras vi också för desinformation. Kraven på den enskildes medie- och informationskunnighet växer. Titta, vilka annonser GP hade då! Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Medie- och Informationskunnighet (MIK) Den snabba tekniska utvecklingen och digitaliseringen av vår värld erbjuder nya möjligheter men också många hot. De förmågor vi traditionellt tränar i skolan måste anpassas till nya omständigheter. Medialiseringen och automatiseringen av samhället innebär i grunden genomgripande förändringar av våra förutsättningar som samhällsmedborgare. Vi måste förstå vår roll i detta och få verktyg. Startsidan. MIK. Media and Information Literacy. UNESCO’s action to provide people with the skills and abilities for critical reception, assessment and use of information and media in their professional and personal lives.
Empowerment of people through information and media literacy is an important prerequisite for fostering equitable access to information and knowledge, and building inclusive knowledge societies. Information and media literacy enables people to interpret and make informed judgments as users of information and media, as well as to become skillful creators and producers of information and media messages in their own right.
”Skillnader i mediekunnighet hotar demokratin” Folkets Bio samlade politiker och representanter från myndigheter, medier och fackförbund för att tala om hur man tillsammans kan utveckla medie- och informationskunnigheten i Sverige och världen.
Ewa Thorslund, direktör för Statens Medieråd – en myndighet som ska stärka ungas mediekunnighet och skydda dem från skadlig mediepåverkan – var en av paneldeltagarna. – Vi står inför stora samhällsförändringar och det blir allt mer information överallt och alltmer desinformation. Det ställer extrema krav på oss medborgare. Vi måste kunna förstå om något är bra eller dåligt, om det är propaganda eller fakta eller något annat. Vi måste också förstå medielogiken på ett helt annat sätt än förut.