background preloader

MIK

Facebook Twitter

Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk. När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat.

Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk

Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. Källkritik: Fejkade sidor - UR Skola. Nio lektioner i källkritik. Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk?

Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang?

Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? För att få några svar kan du läsa detta inlägg då jag just avslutat en planering (som du hittar sist i inlägget) i området i svenska som bl a utgår från följande kunskapskrav: Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Bedömningsaspekterna Dessa aspekter är de som utgör bedömningen i ett resonemang. Att ge stöd.

Källkritik: Tid och rum - UR Skola. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang. Guide: Så viralgranskar du bilder – fyra enkla steg. Har bilden publicerats någonstans tidigare? Det första du ska göra när du ser en tvivelaktig bild är en så kallad bildsökning, det vill säga att du söker efter alla gånger bilden har publicerats på nätet tidigare. Det lättaste sättet att göra det på är att söka på bilden via Google. Använder du Google Chrome är det busenkelt att bildsöka. Om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande. Lararmaterial_ViljaVeta.pdf. Årskurs 7-9 - Media Smart.

Media Smart för högstadiet består av fem lektioner som syftar till att ge eleverna en fördjupad förståelse och kunskap om reklam.

Årskurs 7-9 - Media Smart

Inom områden som etik, lagar och sociala medier får eleverna arbeta med ett antal enkla och roliga övningar. Barn och unga på nätet, sociala medier... YouTube. Pedagogiskt paket kring källkritik. Källkritik intar en central plats när det gäller att kunna förhålla sig till sin omvärld.

Pedagogiskt paket kring källkritik

Extra viktiga är förmågorna att kritiskt kunna granska budskap, avsändare och kontext under ett valår. Här ger vi tips på pedagogiskt material som hjälper dig som lärare att stärka dina elevers källkritiska förmågor och kunskap om förutsättningarna för vår demokrati. MIK-rummets faktatext Källkritik. Kompletterat med reflektionsfrågor, lektionstips och fördjupningsmaterial. Mediekompass Värmland-Dalsland. Scribus är ett grymt bra OpenSource Desk Top Publishing program (DTP program) som är jättebra för redigering av din skoltidning.

Mediekompass Värmland-Dalsland

Påminner lite om Windows Publisher men med den stora skillnaden att Scribus är helt gratis och mycket kraftfullare. Gör så här (gäller Windows) 1. Ladda ned programmet Scribus här. Välj vilket operativsystem du har på din dator och klicka på den länken. Du hamnar nu på sidan sourgeforge.net (som är en distributions sida för open source program) där nerladdningen av Scribus startar automatiskt efter fem sekunder.Ett litet separat fönster öppnas på din dator som frågar ”Vill du spara den här filen?” Klicka på ”Spara fil”.Spara filen på din dator, se till att du sparar den på en plats där du sedan hittar den.Leta reda på filen ’scribus-1.4.1-windows.exe’ och dubbelklicka på den.Nu installeras Scribus på din dator. 2. 3.

Nya satsningar efter sommarlovet » Mediekompass. Finna, analysera & kritiskt värdera information. Att hitta relevant information har blivit en utmaning för dagens medieanvändare.

Finna, analysera & kritiskt värdera information

Samtidigt som vi har tillgång till stora mängder information exponeras vi också för desinformation. Kraven på den enskildes medie- och informationskunnighet växer. Att kunna förhålla sig kritisk till olika budskap – oavsett om det text och bild i etablerade nyhetsmedier, sociala medier eller reklam – är viktigt för alla för att kunna fatta medvetna beslut i vardagen.

Internet har öppnat dörren till ett stort antal källor. Titta, vilka annonser GP hade då! Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Medie- och Informationskunnighet (MIK) Den snabba tekniska utvecklingen och digitaliseringen av vår värld erbjuder nya möjligheter men också många hot. De förmågor vi traditionellt tränar i skolan måste anpassas till nya omständigheter. Medialiseringen och automatiseringen av samhället innebär i grunden genomgripande förändringar av våra förutsättningar som samhällsmedborgare. Vi måste förstå vår roll i detta och få verktyg. Startsidan. MIK. Media and Information Literacy. UNESCO’s action to provide people with the skills and abilities for critical reception, assessment and use of information and media in their professional and personal lives.

Media and Information Literacy

Empowerment of people through information and media literacy is an important prerequisite for fostering equitable access to information and knowledge, and building inclusive knowledge societies. Information and media literacy enables people to interpret and make informed judgments as users of information and media, as well as to become skillful creators and producers of information and media messages in their own right.

UNESCO’s mission in this area consists of fostering information and media literate societies by encouraging the development of national information and media literacy policies, including in education. <div id="ko_list_block"><li><div><span class="ko_list_title">News</span></div></li></div> ”Skillnader i mediekunnighet hotar demokratin” Folkets Bio samlade politiker och representanter från myndigheter, medier och fackförbund för att tala om hur man tillsammans kan utveckla medie- och informationskunnigheten i Sverige och världen.

”Skillnader i mediekunnighet hotar demokratin”

Ewa Thorslund, direktör för Statens Medieråd – en myndighet som ska stärka ungas mediekunnighet och skydda dem från skadlig mediepåverkan – var en av paneldeltagarna. – Vi står inför stora samhällsförändringar och det blir allt mer information överallt och alltmer desinformation. Det ställer extrema krav på oss medborgare. Vi måste kunna förstå om något är bra eller dåligt, om det är propaganda eller fakta eller något annat.