Blog - Handlungsorientiert unterrichten - Artikel - gratis Material. Praktiken. Ett exempel från praktiken fritt efter van Vugt (2002) Föreställ dig ett klassrum – en kateder, en tavla samt bokhyllor längs väggarna.
I utrymmet står sex öar, sammansatta av fyra skolbänkar. Vid varje bänk sitter en elev. Framför katedern står en lärare. ”Vad kallar vi ord som jobba, cykla och träna?” I den ovanstående beskrivningen har läraren medvetet eller omedvetet försatt eleverna i en konkurrenssituation (med varandra). Respons som blir “detektivarbete” Nyckelstrategi 3 handlar ju om att ge eleverna respons på deras uppgifter för att hjälpa dem framåt i lärandet.
Det kan vi lärare göra på många olika sätt. Vi kan ge skriftlig respons i form av kommentarer eller använda oss av olika typer av matriser men också muntlig respons inspelat via ett skärminspelningsverktyg eller direkt med eleven i klassrummet. Vi försöker att variera vår respons och att använda olika verktyg. Skola – Anna Tebelius Bodin. Skolstart 2019. Nu drar ett nytt läsår igång!
I detta inlägg har vi samtal lite bra information och tips för att starta upp året kooperativt. Vad är kooperativt lärande? Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metod. Det bygger på att skapa möten mellan människor där de kan stötta varandra vidare i lärandet. HÄR kan du läsa mer om vad kooperativt lärande är. Lära känna-övningar När elever ska arbeta tillsammans i par och grupp behöver de lära känna varandra och bygga en gruppidentitet så att de kan känna trygghet med varandra. Intervju, Speed-dating, Tärningsquiz, Gruppstärkande, Lekar, Sant eller falskt, Reagera positivt, Kloka pennan, Samarbetsfärdigheter, Första veckorna Komma igång.
Första veckorna i skolan. Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder.
Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Källkritikens vecka del 5: Deepfakes – When seeing is no longer believing. Skärmdump från CNN CNN har sammanställt material kring deepfakes med titeln Inside the Pentagon’s race against deepfake videos.
Här finns videor som visar hur tekniken i en deepfake, här finns tester där du får testa din egen förmåga att urskilja äkta från falska videor samt en förklaring av hur filmindustrins trickfilmning skiljer sig från deepfakes. Sidan tar också upp maniopulation av audio-klipp, d.v.s. ljudfiler. Bland annat kan vi se den kända deepfake-videon med Barack Obama. I slutet ställs frågan ”Vad händer om vi inte längre kan lita på det vi ser?” Läs även våra tidigare inlägg Deepfakes: nya utmaningar för källkritiken del 1 och del 2. Tips. Cirkelmodellen – Malmö delar – en didaktisk resurs. Cirkelmodellen är en stöttande arbetsmodell där man efter att ha byggt upp förförståelse gör gemensamma aktiviteter för att till sist låta eleven skriva på egen hand.
Om vi tänker oss ett tema där målet är att skriva en faktatext, börjar vi med fas ett. Hur kan vi väcka nyfikenhet, intresse och ta vara på elevernas förförståelse inom arbetsområdet? ”Förtydliga och förstå lärandemål & bedömningskriterier” KvUtiS/KfSk. Vad ska eleverna lära sig?
I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer.
Detta kan ske genom att elever och lärare diskuterar och värderar exempel på arbetsprestationer av olika kvalitet eller att bedömningsexempel arbetas fram tillsammans med eleverna. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete DiskussionPå vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? 2011: Teckenmaterial: Medicinska fakulteten: Linköpings universitet. Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande. Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis.
Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex.
Vad har du gjort i helgen? Variant: Sätt på musik. Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn. Låg-affektivt förhållningssätt handlar om att skapa en miljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar.
Affekter och känslor smittar, ofta reagerar vi med samma affekt som de vi möter. I problemsituationer är stressnivån av stor betydelse, vi människor använder oss av en rad strategier (vissa mer funktionella än andra) för att hantera stressfyllda situationer och behålla självkontrollen. Med ett låg-affektivt förhållningssätt vill vi utifrån kunskap om hur affekter och stress smittar för att kunna förstå och förebygga problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering. Pedagogisk psykologi ingår i ett nationellt nätverk av psykologer som arbetar med lågaffektiva metoder. Feedback, Formative Evaluation & Co. - Ein Glossar der Hattie-Begriffe.
Strukturer – Kooperativt Lärande. Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn. Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn.