background preloader

Bloggar

Facebook Twitter

Skola 365. Bo Hejlskov Elvéns blogg. Nyligen blev jag ombett att kommentera några arkitektritningar på en F-6-skola som ska byggas i en skånsk kommun. De fem yngsta årskurserna skulle ha klassrum på bottenvåningen och sjätteklassarna en liten egen avdelning på andra våningen, som liksom stack upp över ettplansskolan. Mitt i sjätteklassernas avdelning hade arkitekterna ritat en loftgång runt en fem meter bred öppning ner till en centralhall, just innanför entrédörrarna. Alla de små eleverna skulle gå igenom centalhallen på vägen till och från matsalen. Det betyder att alla de små eleverna skulle gå under öppningen där sjätteklasseleverna kunde stå och titta och, inte minst, spotta på dem. Det är min erfarenhet att skolan kommer att ha problem med sjätteklasselever som spptter de små elever i håret när de är på väg in i matsalen.

Så kommunen bygger ett beteendeproblem om de fasthåller formen. På samma sätt hade arkitekterna ritat små toaletter med åtkomst direkt från skolans korridorer. Direkt sinnesmässig påverkan. BLOGG. Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med. När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa. Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. En pyttestund för finska, en lektion för danska och två för norska fick det bli. Lite fakta och lite kul var min grundtanke. Nätet är fullt med tips på hur man kan undervisa om nordiska språk och jag använde en del för inspiration men det slutade ändå med att jag hittade på min egen variant.

Två sidor jag kan rekommendera är nordeniskolen.org och Skolverkets sida om nordiska språk. Introduktion Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Norska Vi såg ett avsnitt av SKAM. Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Finska Danska Sådär. /Cecilia. Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören. 1438154760Publicerad 29.07.2015 kl. 10:26 Vi står inför ett nytt läsår och du som är pedagog har än en gång den fantastiska möjligheten att fungera som läsinspiratör för de barn eller unga du möter i din vardag. Hur ska du se till att läsåret 2015-2016 blir just ett LÄSår på ditt dagis / i din förskola / i ditt klassrum? Senast nu är det dags att börja fundera på den saken! Här kommer en lista med förslag på läsrelaterade aktiviteter av olika slag. Kanske hittar du något du kan inspireras av, utmana dig själv med, reflektera över eller diskutera med dina kolleger?

Det muntliga berättandet är en viktig inkörsport till läsandet. Utmana dig själv genom att välja en saga eller annan historia du tycker om och träna så att du kan berätta den med inlevelse för din grupp. Grundskoletidningen nr 3. Hög elevaktivitet är ju som bekant en av grundförutsättningarna för att arbeta formativt. I senaste numret av Grundskoletidningen ger jag förslag på hur digitala kanaler kan användas för att öka elevaktiviteten. Detta kommer även att vara fokus under min föreläsning på Bokmässan i september. I samma nummer skriver Helena Wallberg en bra artikel om återkoppling. Här ger hon 5 tips på bra återkoppling. Specialpedagogen Maja. Elevhälsoarbete FörhållningssättPosted by Maja Lindqvist Mon, May 25, 2015 10:51:21 Elevhälsoarbetet är skolans gemensamma uppdrag och ansvar, oavsett profession. Ibland blir det missuppfattningar då elevhälsoarbete som begrepp byts ut till elevhälsans arbete vilket kan bli mycket olyckligt.

Sådana missuppfattningar kan leda till parallella system där elevhälsan och lärarna arbetar på olika håll, sällan gynnar det elevernas utveckling och lärande. Skollagen är mycket tydlig med att alla som arbetar inom skolan har ett gemensamt uppdrag och ansvar. 1 Kap. 4 paragraf står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. När den samlade elevhälsan och skolans lärare samarbetar i syfte att utveckla gemensamma insatser skapas en hälsofrämjande miljö. Share Yrkesspråk del 2 Strategier och metoderPosted by Maja Lindqvist Mon, May 11, 2015 08:09:12 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Yrkesspråk 1. 2. 3. Metakognition Tillgänglighet Kompetensutveckling 1. 2. Skrivlyft. Tülays IKT-sida. Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa.

Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. Varför digital kompetens? Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov Bedömningsfaktorer Söka och välja Värdera. Blogg. Flexenheter och SU-grupper Publicerat av Admin, 6 december, 2015 Nu länkar jag till en PDF om Flexenheter och SU-grupper HÄR.

Jag har bollat mina tankar med och hämtat inspiration från Flexenheten Kärnan på Bosgårdsskolan, Tvååker och Flexteamutvecklarna Anna-Lena Åkerlind och Gunnel Hentilä i Varbergs kommun, samt specialpedagog Annika Grenhage, Resurs Autism i Arvika. Ni andra som får, eller redan har tankar och erfarenheter kring denna fråga får gärna höra av er till mig med dessa. Aspeflo om Autism – finns nu att köpa igen! Publicerat av Admin, 20 november, 2015 ASPEFLO OM AUTISM kom ut 2010 och bygger på olika föreläsningar jag hade haft fram tills dess. I boken finns kapitel som beskriver Autismspektrumtillstånd och vad som kännetecknar ett bra förhållningssätt till personer med Autism. I slutet av boken finns åtskilliga kartläggningsformulär som främst kartlägger området kommunikation på olika sätt. Gästinlägg från Jill Rogheden Publicerat av Admin, 11 oktober, 2015 Grundläggande tips.

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder. Sekvensbilder används flitigt i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd. Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor. Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt.

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Sedan jobbar eleverna enskilt genom att: Med världen i handen – #SETT2015. Välkomna till min blogg! Här hittar ni min presentation från #SETT2015 samt relevanta länkar. En skrift från Skolverket om språkliga strategier finns att hämta hem här. Lite om Google Translate hittar du i ett inlägg här. Om du är nyfiken på tillägg till webbläsaren Google Chrome – titta här.

Bedömningsstöd i digital läsförståelse finns i Skolverkets bedömningsportal: Engelska år 3-6Engelska år 7-9Engelska 5 och 6 Tips om hur man söker mer effektivt på google hittar du här. En checklista för sökning på internet från Statens medieråd finns här. Kurser i källkritik och mycket mer för både lärare och elever finner du hos webbstjärnan. Ett mycket välskrivet blogginlägg om undervisning i digital kompetens skrivet av Annika Sjödahl hittar du här, och det ska du passa på att läsa riktigt noga.

Informationssökningsprojektet i engelska beskrivs mer detaljerat i det här inlägget. Motsvarande projekt i tyska beskrivs här. Hela min presentation hittar du här. Malins PPlugg | Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar! Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande.

Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar. Slutpoängen i förra inlägget var att kanske fungerar de 5 nyckelstrategierna lika bra på oss lärare, för att höja lärarkvaliteten. Att höja lärarkvaliten var en viktig poäng av Dylans inledning ”vi måste hjälpa de lärare som redan tjänstgör i våra skolor att bli bättre om vi vill säkra vårt framtida ekonomiska välstånd”.

Utdrag från mitt förra inlägg: ”Jag tror på att Dylans 5 nyckelstrategier även fungerar för att förbättra lärarkvaliteten och kvaliteten på undervisningen i våra klassrum genom att använda dem på lärare också: Jag tänker då återigen på de Smarta målen: Startsidan - Pedagog Stockholm. @UR_Pedagogerna | här bor UR:s pedagoger. Vi har blivit inbjudna till March for Science Sverige den 22 april, en manifestation för forskningsbaserad kunskap, och vikten av detta, i ett samhälle där faktaresistens och rent hittepå blir allt vanligare. Och det vill ju hemskt gärna vara med på, men tyvärr är vi uppbokade på annat Det är dock självklart för oss att stå upp för ”vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället” (marchforscience.se) och därför tipsar vi om relevanta program från UR Skola. Kanske vill ni som arbetar i skolan anordna egna manifestationer eller i er undervisning betona vikten av forskning, demokrati och/eller källkritik med den här manifestationen och UR:s program som utgångspunkt.

*Observera att det finns många fler program på urskola.se än de vi tipsar om här Forskning/vetenskap Vägen till Nobelpriset, grundskola 7-9: Porträtt av åtta Nobelpristagare och deras upptäckter. Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag? Demokrati Vem bestämmer vad? Hur vet du det? Logopeden i skolan. IKT-tips. Omvärldsbloggen. Specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet. Prestationsprinsen | Här skriver Aggie om barn & unga, skola, annorlunda barn & unga, skolrätt, diagnoser, särbegåvade, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, pojkkrisen, särskilda behov, rätt till anpassningar, åtgär.

Kvutis | Kvalitet och Utveckling i Svedala. Den 7:e januari möts vi på Malmö Live för en gemensam uppstart av det nya året. Dagen börjar 8.30 och avslutas 17.00. Under dagen kommer det att serveras lunch och fika. Anmäl eventuell specialkost senast den 18/12.

Fortsätt läsa En bra början Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”. Kollegialt arbete utifrån ett inlägg på Förstelärare bloggar: Välj ett blogginlägg som intresserar er eller som tar upp något som ni behöver förändra i undervisningen.Moment A: Samtliga lärare i lärlaget läser blogginläggetMoment B: Ni träffas i lärlaget och börjar med att diskutera frågorna längst ner. Fortsätt läsa Förstelärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet Svedala medverkar i SKL:s satsning med fokus på styrning och ledning inom området matematik.

Utbildning i Svedala har nu arbetat med PISA 2015 SKL i tre år. Fortsätt läsa SKL:S MATEMATIKSATSNING MED FOKUS PÅ STYRNING OCH LEDNING – PISA 2015. Skolporten -Skolporten. Skolsmedjan | för skolan för framtiden. Edward och Skolutvecklingen. Rektor Elsemaries funderingar. SaraBruun. Skolutvecklingihoor.moobis. Startsida - Pedagog Skåne Nordväst. Mitt Flippade Klassrum. Mitt språkutvecklande klassrum. Kilskrift.

Johan Kants blogg | En blogg som nästa bara tar upp det som inte fungerar i skolan, eller det som jag är kritisk till. Sällan eller aldrig tar jag upp alla fantastiska lärare och underbara elever. OBS: Detta är en blogg, alltså en digitaliserad dagbok – I. Itmamman.se. Patricia Diaz | Webben i undervisningen – varför och hur? En liten heads-up för långt men viktigt inlägg (med många länkar)!

När jag lyssnade på avnittet ”Allt är inte Facebook” ur podden ”Jakten på likes” med Isa Galvan och Linnea Holst slog det mig hur viktigt det ändå är att ha (tänkte först skriva ”lite” men tog bort det sen) koll på vad barn och ungdomar gör på nätet. Podden riktar sig till föräldrar (alla vuxna?) Som vill lära sig allt om sociala medier. I podden diskuteras de vanligaste sociala plattformarna där barn och unga möts idag: Snapchat, Ask, Kik, Instagram, Musical.ly med flera. Utöver sociala plattformar tar podden upp ämnen som nätjuridik, bekräftelse, källkritik och näthat. Förhoppningen är att lyssnarna ska få kunskap och redskap som gör det lättare att prata om sociala medier med barn och unga. Nedan kommer några rader om några av de sociala medier som tas upp i podden, plus ett par till. Snapchat – grundat av Evan Spiegel, Bobby Murphy och Reggie Brown och lanserades 2011. Wattpad – ”Har du läst min bok?”

Mitt öppna klassrum | flippad undervisning. Anne-Marie Körling. AnnaBe | Specialpedagogen spekulerar.