Vetenskaplig grund & beprövad erfarenhet – en kastad handske. Sedan 2010 års Skollag är det inte bara underförstått utan också lag på att utbildningen i den svenska skolan i vid mening ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket inbegriper både utbildningens innehåll samt de metoder och det sätt på vilket lärsituationer designas.
Men vad innebär egentligen att undervisningen vilar på vetenskaplig grund? En grundsten är givetvis att lärare har koll på vetenskapliga fakta kring stoff och lärande och att man har god kännedom om vetenskaplig diskussion – både aktuell och historisk. På så vis kan lärandet fredas från nycker och trender som saknar förankring i vad vi faktiskt på goda grunder kan veta om lärande. Härvidlag liknar skolans lagkrav villkoren för till exempel läkare och det är också det givna huvudargumentet för lärarlegitimationens krav på lärarexamen. Men tyvärr räcker det inte med att bara vila tryggt i exakt denna definition av ”vetenskaplig grund”, ty här ingår även begreppet ”vetenskapligt förhållningssätt”. Mina drömmars föräldramöte. Get real! Lärare från Partille, Vallhamra skola,språkundervisning åk 4-6. Viktig att skolan har en Tillgänglig miljö som passar digitaliseringen:lokalernas utformning,barbord och omflyttbara bord,en flexibel lärmiljö.
Detta är skolans rötter. Vad vattnar vi med? Elevernas omvärld,id’eer och arenor att utvecklas från. Att skolan ger ramarna men eleverna får utvecklas inom dessa ramar. Skolan använder sig av Twitter. Stammen är Eus 8 nyckelkompetenser,läroplanens kreativitet och entreprenöriellt lärande och digitala verktyg utvecklas språkundervisningen så den känns aktuell och viktig. Skolans frukter: Världens bokfest!
SaraBruun. The Global Teacher. En Läsande Klass. Vi har fått den stora förmånen att få dela med oss av vår strukturerade forskningsbaserade undervisning i läsförståelsestrategier i form av en handledningsbok i projektet En läsande klass.
Boken kommer att ges ut i april 2014. Vår undervisning bygger på en modell där man undervisar i de lässtrategier som man har sett att goda läsare använder sig av. Här får du träffa våra Läsfixare; Touras kloka ord om vårt projekt "En läsande klass" Forskning har klart belagt att explicit undervisning i metakognitiva strategier ger effekt, dvs. förbättrad läsförståelse. I "En läsande klass" har dessa kompletterats med att skapa inre bilder (Konstnären), en annan strategi.
Under de senaste 10-15 åren har det utvecklats olika sätt att praktiskt undervisa utifrån olika aspekter av metakognitiva strategier. Likaså kan man inom RT utveckla t.ex. frågandet. Dags för ett nytt paradigm i ämnesundervisningen. Detta har hänt År 1994 förändrades det svenska betygssystemet i grunden.
Då gick vi från ett relativt till ett målstyrt betygssystem. Det innebar att alla elever i svensk skola kunde nå alla studiemål, även i relation till betygen. Vissa bestämda kriterier (som de kom att kallas) utformades och skulle ange de kunskapsformer och kunskaper som eleven skulle utveckla i undervisningen och som till sist skulle betygsättas. För två år sedan reformerades återigen grund- och gymnasieskolan. Under många år har bedömning och betygssättning varit ämne för fortbildning bland Sveriges lärare. . Mina drömmars föräldramöte. Skolan ska in i samhället! Varför ska man gå i skolan?
I ett antal år har jag skrivit om skolpolitik, pedagogik och barns utveckling och psykiska hälsa för flera olika tidningar och magasin, och det är en fråga som vi varit ganska få om att försöka belysa på djupet. Det senaste decenniets debatt om skolan har i stället utmärkts av en mycket grund syn på dess nytta.
Skolöverstyrelsen.se. I sin nya bok Finnish lessons – what can the world learn from educational change in Finland?
(2011) beskriver Pasi Sahlberg varför den finska skolan hamnat i topp i internationella kunskapsmätningar vid varje mätning det senaste decenniet. Det enkla svaret är att man skapat en skola som upplevs meningsfull för lärare, elever och för det finska samhället. Pasi Sahlberg har i flera år åkt jorden runt och föreläst om den finska skolan. Sahlberg var lärare i matematik och fysik innan han blev lärarutbildare. #flippatklassrum. Åtgärdsprogrammet avskaffas, typ. Idag kallade utbildningsminister Jan Björklund och utredare Tomas Persson till presskonferens för att delge beslutet om att åtgärdsprogrammets avskaffande går på remiss.
Anledningen till att ÅP bör avskaffas är att många skolor och lärare har upplevt en administrativ börda när det gäller upprättandet av åtgärdsprogram (ÅP) och många skolor skriver väldigt många ÅP, det finns exempel på skolor som har ÅP för 50% av eleverna. Många upplever också en otydlighet kring varför man ska skriva ÅP och det finns ett svagt samband mellan upprättandet av ÅP och resultat för eleven. Tio kritiska reflektioner om skolan. På DN-debatt idag skriver: Jan Björklund (FP), utbildningsminister, Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet, Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas riksförbund, Anders Knape (M), ordförande Sveriges kommuner och landsting & Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund, gemensamt om det brännande aktuella och oerhört viktiga ämnet skolan.
Bara det att arbetsgivarna och lärarfacken är överens är intressant, och eftersom kunskapsutveckling, skola och utbildning är ämnen som intresserar mig kan jag inte hålla mig från detta lockande bete. Dagens bloggpost får helt enkelt handla om en analys av de tio punkter som förs fram. Ska bli spännande att se vad man kokat ihop, och hur väl det stämmer överens med min syn på vad som främjar lärande, kunskap och kritiskt tänkande. 1.
Höjda lärarlöner och karriärtjänster: Med den stora karriärreformen och med 2012 års avtal är grunden lagd för att sätta lönepolitiken i centrum för en starkare utveckling för svensk lärarkår. Barn gör så gott de kan.