background preloader

Bloggar

Facebook Twitter

Ullis skolsida. Ullis skolsida. Linas lärarrum - Läsmysteriet. Jag hoppas att ni inte har missat UR:s nya serie Läsmysteriet som modellerar lässtrategier i form av roliga utmaningar.

Linas lärarrum - Läsmysteriet

Jag läste om den här serien några månader innan den kom ut och väntade med stor spänning inför det första avsnittet. Nu har jag arbetat med de två första avsnitten med tillhörande uppgifter och mina elever i åk 5 älskar det. I övningarna de gör utgår de från sammarbete i grupp där de ska lösa ungefär samma uppgifter som i programmet. Som lärare har jag stor möjlighet att gå runt, lyssna och uppmärksamma vilka strategier eleverna använder sig av.

Det här både för att bedömma och planera den fortsatta undervisningen för nedanstående kunskapskrav: Eleverna får i uppgiften stöttning först av modellerandet som görs i programmet, sedan av att vi gör uppgiften i tillsammans i helklass och till sist arbetar eleverna i mindre grupper. Klicka på bilden så kommer du till programmet: Böckerna lånade jag på biblioteket och sedan drog jag ut en kort avsnitt från varje bok. En skola där både ELEVER, LÄRARE och REKTOR ständigt utve... Lillehammers klassblogg. Arbetsområde Medeltid. Vi startar igång arbetsområde – Medeltiden och under arbetets gång skapar eleverna en egen faktabok genom att använda appen: Bookcreator.

Arbetsområde Medeltid

Hur gör vi? Jo, läser texter, tittar på tv-serier, lyssnar till radioprogram och samtalar mycket. I läsandet är det för oss viktigt att utveckla kunskapen kring att göra textkopplingar. Text – text, text – själv, text – värld. Jag visar hur jag gör och eleverna provar själva. Språket genomsyrar arbetet och vi har en plansch uppsatt i klassrummet där eleverna själva och jag får skriva upp ord vi lärt oss under arbetspassen. Varje lektion i historia har en egen rubrik tex. tro, hälsa, brott och straff osv, osv… Vi atbetar gemensamt och skapar tankekartor utifrån det vi läst, sett, lyssnat till eller samtalat om. I slutet av varje lektion sätter varje elev sina egna ord på dagens kunskap genom att själva formulera ett kapitel i sin egen Medeltidsbok.

Parläsning och självbedömning. Problemlösning på olika sätt. Jag jobbar mycket med att låta elever lösa matematiska uppgifter som går att lösa på olika sätt och sedan jämföra de olika lösningarna.

Problemlösning på olika sätt

I år har vi äntligen fått köpa in dokumentkameror för att göra arbetet lite enklare. Tidigare har eleverna fått skriva upp sina lösningar på tavlan och sedan har vi diskuterat dem. Det går betydligt mycket snabbare om man kan fota uppgifterna och sedan visa dem på en projektor eller smart-tv. Det går självklart lika bra att använda sin mobiltelefon och föra över dem till datorn (t ex via Dropbox eller Google drive) eller direkt till TV-n via Chromecast. Ett av de problem som jag dök på när jag började med att jämföra elevlösningar var att eleverna alltid trodde att den algebraiska lösningen alltid var den bästa och jag ville komma runt det.

Generellt brukar jag dela in lösningarna i aritmetiska, tabeller, grafiska, systematiska prövningar och algebraiska. Elevexempel 1. Här ser vi en typisk tabellösning. Elevexempel 2 Elevexempel 3 Elevexempel 4. Hur visar man hur man tänkt i problemlösning? Jag kände att det behövdes en tankestruktur kring vad som är ok när det gäller hur man visar hur man tänkt vid problemlösning i mitt klassrum.

Hur visar man hur man tänkt i problemlösning?

Vad är ok lösningar i sikte mot vårterminens nationella prov? Jag vill ju skapa så goda förutsättningar som möjligt för att så många som möjligt ska klara proven. En stöttningsplansch behövdes! Jag kikade på bedömningsanvisningarna sen tidigare års nationella prov och kom fram till att jag kommer att lära mina elever dessa sätt att visa hur de tänkt: Jag ser en risk att mina elever nämligen bara drar bågar under ”talsort för sig” och inte skriver mellanled och det ska vi nu jobba bort mha stöttningsplanschen. NP here we come… 50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift. Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning.

50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift

Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv.

En bild som exakt berättar vad en elev förstår är vad vi strävar efter. Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg - Annika Sjödahl. De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen.

Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg - Annika Sjödahl

Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion. Förra årets upplägg och årets revidering. Mitt lilla klassrum på nätet - Hem.