background preloader

Bloggar

Facebook Twitter

WebEnglish.se. Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan. Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling. Det visar internationell och nationell forskning.

Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen. Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattson från Lunds Universitet. Hon vill ta död på myterna kring flerspråkighet med hjälp av de forskningsteorier som finns kring språkinlärning. Del 1 Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmasMyt 2: Språket följer en norm för hur man ska tala svenskaMyt 3: Barn lär sig ett nytt språk snabbt Del 2 (Publiceras den 25 sept) Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråketMyt 5: Flerspråkiga blandar ihop språkenMyt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet Myt 1 – Svenskan kommer att försvinna eller utarmas- NEJ, förändringar av språk är naturligt och dessutom räknas svenskan som ett starkt språk.

Tidigt påverkades svenskan av latin, grekiska, engelska och franska. De första trevande stegen mot en mer effektiv läsutveckling är tagna | Fröken Engqvist. Läsutvecklingsprojektet med åk 9 slutfördes igår. Då hade gruppen i fredags förra veckan fått ett läsförståelseprov (två olika texter en sakprosetext och en skönlitterär, med tillhörande frågor på alla tre nivåer). Jag rättade provet, lämnade ut det igår och sedan fick de två och två tillsammans jämföra sina svar och slutligen gick vi igenom frågorna tillsammans. Sakprosetexten hade ingen i gruppen några problem med, utan det som vållade problem för några var istället den skönlitterära och “under-ytanfrågor”. De kom inte igenom det första skiktet och kunde inte heller utläsa vad texten egentligen handlade om, mer om det till synes uppenbara. Som avslutning så fick gruppen 11 av 15 närvarande) svara på en utvärdering och i den kunde jag utläsa att många elever lyfter fram strategierna som användbara i många ämnen och på många texter (9 av 11) .

Nu väntar ett långt sommarlov med stor möjlighet till att ännu mer förkovra sig i läsutveckling. Ni följer väl med då? // Terese Like this: Kulor i hjärtat | Search Results | Min undervisning. Ämnesplanernas struktur. Josefin, efter att ha jobbat med Gy11 i två och ett halvt år börjar strukturen och uppbyggnaden av ämnesplanerna falla på plats. Strukturen på ämnesplanerna är verkligen inte helt självklar och det finns mycket att kritisera när det kommer till dem.

Dock, de är våra styrdokument och vi måste förhålla oss till dem oavsett vad vi tycker.Med det sagt, så här har jag tolkat uppbyggnaden av ämnesplanerna för gymnasieskolan. (s. 48-62 i boken Gymnasieskola 2011) Ämnesplanens olika delar behöver läsas i sin helhet. Ämnest syfte består av en beskrivning av vilka kunskaper eleven skall ges möjlighet att utveckla i ämnet och metoder för undervisningen. Ämnets mål beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla i undervisningen och konkretiserar vad av syftet som ska betygssättas. Kunskapskraven och ordningen av dem står i direkt relation till målen. Jag tror att det största felet jag gjort är att stirra mig blind på det centrala innehållet. Fröken Engqvist | Hur kan jag ändra och förbättra min undervisning kring läsförståelsestrategier och få mina elever att bli expertläsare? Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.”

(PS. Ny upplaga av Läsning ger oss vingar - En digital bok för alla i samband med Världsbokdagen 2014. "O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med - ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av glädje. - Astrid Lindgren Vi är fem lärare som skapat en digital bok tillsammans med barn och ungdomar från förskoleklass upp till gymnasieklass som handlar om läsupplevelser och läsningens betydelse. Vi vill bidra till läslust, läsglädje och läsutveckling! Vi behöver göra läsningen till något värdefullt som vi delar och värnar om. Läsning ger oss vingar av Maria Glawe, Maria Helle, Charlotta Hemlin, Victoria Kåberg och Jenny Antonsson Klicka för att ladda ner den uppdaterade upplagan av Läsning ger oss vingar.

Litteraturblogga med eleverna - En guide steg för steg. Undervisaengelska.blogg.se - Läs- och språksatsningen. Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks.

Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. För att visualisera dessa clicks and clunks tog läraren små pinnar (ex. glasspinnar) och satte på en symbol. I det här fallet en bil som kör respektive en bil som krockar. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner.

Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Bo Hejlskov Elvén. En artikel, tankar om det och varmt tack! En vecka har gått sedan Expressen valde att låta ett reportage om skolan få ta sex sidor av tidningen. Reportaget handlade om en lärares vardag, min vardag.

Jenny Strömstedt och Robban Andersson hängde med mig och mina elever under en dag. Reportaget har lett till massor av kommentarer som har gjort mig så innerligt glad och peppad att fortsätta det arbete som jag tycker är bland det viktigaste och roligaste man kan ha. Lärare, att få vara med och vara en del av barn och ungdomars utveckling och framtid. Med stor ödmjukhet har jag valt det som yrke. Skolan i dag representerar en ständigt pågående möjlighet men också ett hot om utanförskap. Kommentarerna har handlat om att texten ger hopp, är inspirerande, och att det är glädjande att få läsa något positivt om skolan. Några reaktioner har handlat om att det är inte så konstigt att det är lätt att lyckas med vissa förutsättningar, de åldrarna eller på en skola som är på ett visst sätt. Vem bestämmer över språket? | Språkkonsultstudenterna. Du har säkert träffat på en språkpolis någon gång, eller kanske är du en själv? En språkpolis som har koll på språket och ofta rättar andras språkmissar och som stör sig när ord särskrivs, eller när det används istället för dem?

Men vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt eller fel? Vem är det som bestämmer hur vi ska tala och skriva? Vem bestämmer över språket? Ibland hör man folk säga att om ett ord inte finns med i Svenska Akademiens ordlista, så finns det inte på riktigt. Och visst är det så att att SAOL ofta används som ett redskap för att ta reda på hur man stavar och böjer ord. Sedan finns Språkrådet som ger ut Svenska skrivregler, och Språkriktighetsboken. Så finns det ju journalisterna och författarna, och inte minst lärarna. Faktum är att vi alla är med och bestämmer över språket. Men det är också så att SAOL och språkriktighetsboken präglas av det språk vi använder. Vad tycker ni? Magister Karlsson | Enda gången jag backar i min utveckling är när jag tar sats! Läsförståelsestrategier i praktiken.

Vi ses i skolan. Lejonet och räven | Förstelärarblogg på Östra Real, med fokus på svenska och IT. Ljungdahls hörna | "Man äger inte det man inte har ord för" Duoab | Språket är inträdesbiljetten till livet. Läsförståelsestrategier del 4. En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i.

En del kommer inte längre än till fas 1. De säger när de läst boken: Jag förstår inte vad det var för en berättelse. Men en lärares kunskap och förståelse om dessa faser kan hjälpa en att samtala med eleverna om det de har läst i syfte att vidga deras föreställningsvärldar. Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt.

De fyra faserna Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz ”Men jag andades böckernas luft. Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever. Cirkbloggen. Appar till lärare | Rektor Lina bloggar. ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” | hjartatskogshaga. Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Borde jag inte försöka bena upp och tydliggöra vad min undervisning innehåller som gör att eleverna lär sig mycket?

Ok: Hej då Jante! Stark betoning på det muntliga Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Fler exempel på muntlig aktivitet är: - Gruppsamtal som bygger på frågor. Varierad stöttning Stöttning är inte det samma som stöd. Ett formativt förhållningssätt Jag försöker aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag vill också att de ska lära sig att själva bedöma sitt arbete. ”Vad jag lärt mig på den här lektionen/idag? Jag ger så ofta som möjligt respons, muntligt eller skriftligt, till eleverna i form av ”Jag ser att du….. Lek och skratt Höga förväntningar Modersmålen Flera elever. Scaffolding.

Under hela höstterminen har vi i åk 2 tränat oss på att ta hjälp av olika lässtrategier för att lättare förstå olika texter, både skönlitterära texter, faktatexter, artiklar, sånger, sagor mm. Vi har till en början tränat på en eller två lässtrategier i taget för att bli säkra på hur vi ska använda dem. Tidigare har jag berättat om hur vi startade upp arbetet med Stjärnläsare i SO kring vårt arbete om världen. Vi tog hjälp av läsfixarna för att lättare förstå texten. Till en början gjorde vi allt gemensamt och vi läste en text som jag visade på smartboarden. Den andra gången läste vi om Europa och då fick barnen egna texter att läsa, men vi tog ändå samtalet och skrivandet gemensamt. Till det tredje undervisningstillfället fick eleverna önska en världsdel att arbeta med och delades därefter in i grupper. Barbro Westlund beskriver scaffolding (stödstrukturer, byggnadsställningar) i sin bok Att undervisa i läsförståelse (s. 23): Nyckelstrategiernas nyckelstrategi.

Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Och jag höll stenkoll på klockan. 79 minuter kvar tills det skulle ringa ut. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. Det där var en annan tid och de flesta lärare gjorde säkert likadant, men idag framstår det som lite sorgligt. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel.