background preloader

Bloggar

Facebook Twitter

WebEnglish.se. Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan. Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling.

Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan

Det visar internationell och nationell forskning. Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen. Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattson från Lunds Universitet. De första trevande stegen mot en mer effektiv läsutveckling är tagna. Läsutvecklingsprojektet med åk 9 slutfördes igår.

De första trevande stegen mot en mer effektiv läsutveckling är tagna

Då hade gruppen i fredags förra veckan fått ett läsförståelseprov (två olika texter en sakprosetext och en skönlitterär, med tillhörande frågor på alla tre nivåer). Min undervisning. Ämnesplanernas struktur. Hur kan jag ändra och förbättra min undervisning kring läsförståelsestrategier och få mina elever att bli expertläsare? Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback.

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.”

Ny upplaga av Läsning ger oss vingar - En digital bok för alla i samband med Världsbokdagen 2014. Litteraturblogga med eleverna - En guide steg för steg. Undervisaengelska.blogg.se - Läs- och språksatsningen. Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2.

Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma.

Cliff-hanger skrev Angelika. Bo Hejlskov Elvén. En artikel, tankar om det och varmt tack! En vecka har gått sedan Expressen valde att låta ett reportage om skolan få ta sex sidor av tidningen.

En artikel, tankar om det och varmt tack!

Reportaget handlade om en lärares vardag, min vardag. Vem bestämmer över språket? Du har säkert träffat på en språkpolis någon gång, eller kanske är du en själv?

Vem bestämmer över språket?

En språkpolis som har koll på språket och ofta rättar andras språkmissar och som stör sig när ord särskrivs, eller när det används istället för dem? Men vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt eller fel? Vem är det som bestämmer hur vi ska tala och skriva? Vem bestämmer över språket? Enda gången jag backar i min utveckling är när jag tar sats! Läsförståelsestrategier i praktiken. Vi ses i skolan. Förstelärarblogg på Östra Real, med fokus på svenska och IT.

"Man äger inte det man inte har ord för" Språket är inträdesbiljetten till livet. Läsförståelsestrategier del 4. En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare.

Läsförståelsestrategier del 4

Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. En del kommer inte längre än till fas 1. Cirkbloggen. Rektor Lina bloggar. ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Scaffolding. Under hela höstterminen har vi i åk 2 tränat oss på att ta hjälp av olika lässtrategier för att lättare förstå olika texter, både skönlitterära texter, faktatexter, artiklar, sånger, sagor mm.

Scaffolding

Vi har till en början tränat på en eller två lässtrategier i taget för att bli säkra på hur vi ska använda dem. Tidigare har jag berättat om hur vi startade upp arbetet med Stjärnläsare i SO kring vårt arbete om världen. Vi tog hjälp av läsfixarna för att lättare förstå texten. Till en början gjorde vi allt gemensamt och vi läste en text som jag visade på smartboarden. Den andra gången läste vi om Europa och då fick barnen egna texter att läsa, men vi tog ändå samtalet och skrivandet gemensamt. Nyckelstrategiernas nyckelstrategi.

Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”.

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi

Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar.