Hoten | Greenpeace - oberoende, global miljöorganisation. Oljeborrning, klimatförändring och industrifiske är tre stora hot mot Arktis framtid och huggsexan om de hittills skyddade naturresurser har redan börjat. I Arktis finns några av jordens sista stora och livskraftiga bestånd av fisk. Där finns även stora mineralfyndigheter och energibolagen hoppas på att hitta olja och gas. Väntar vi några år med att agera är det förmodligen för sent. Oljeborrning Trots att det är både dyrt och mycket svårt att borra efter olja i det hårda arktiska klimatet är oljebolagen på inmarsch. Arktis är mycket dåligt rustat för att hantera en oljeolycka.
En större olycka, som den i Mexikanska golfen, skulle vara praktiskt taget omöjlig att städa upp och drabba en mängd arter som inte kan leva någon annanstans. Shell och ryska Gazprom är de första större oljebolag som inleder en storskalig satsning på oljeborrning i Arktis. Den ryska oljeindustrin släpper ut 30 miljoner fat på land varje år - det är sju gånger mer än utsläppen under Deepwater Horizon-katastrofen. Sökning. ... delar av Arktis kommer skyddas i minst 16 år framöver. Ett flertal länder har enats om att utforska området vetenskapligt innan man släpper... ... fem år har smältningstakten för Antarktis is tredubblats visar två rapporter av 84 forskare från 44 internationella organisationer... ... har kartlagt ett samband mellan ovanligt varma temperaturer i Arktis och extremväder på sydligare breddgrader i en ny studie.... ... upplever den varmaste vintern som någonsin uppmätts i regionen med plusgrader och rekordlåg havsis. De varma temperaturerna chockar... ... i Arktis tinar snabbare än någonsin, enligt en rapport från den amerikanska myndigheten NOAA, och den arktiska isen var... ... och miljöaktivister hurrar när nio länder, tillsammans med EU, beslutar att stoppa allt kommersiellt fiske i Arktiska oceanen. ... ... och Natur og Ungdom har stämt norska staten för att de öppnat delar av Arktis för oljeborrning och därmed, anser... ... isar smälter i en rasande takt. ... ... ...
Klimat. Norska staten stäms för oljeplaner. Kampen om vattnet hårdnar världen över. Hon är månens dotter. Det är kanske därför Narmadafloden växer - och avtar - med jämna mellanrum. Under regnperioden sväller Narmadas flöde genom mellersta Indien till tusentals kubikmeter vatten per sekund. När torrperioden infaller sjunker flödet till 30 kubikmeter per sekund.Vad att göra? Reglera förstås. Sedan 1987 driver indiska staten flera projekt som går ut på att reglera Narmadas vatten, att fördela regnperiodens överflöd till trakter där vattenbristen är stor, och att utvinna elkraft.
Bhana tycker att hennes kamp inte kan jämföras med vad andra blivit utsatta för, som prostituion, slaveri, att bli barnsoldat. Läs SvD digitalt i 2 månader utan kostnad, därefter 185 kr/mån tillsvidare. Betalsätt: Efter din kostnadsfria provperiod är uppsägningstiden en månad. Climate Witness Fact Sheets. Global Footprint Network.
Brunnar sinar – ”det har aldrig varit något liknande” På gården Särstad Västergård i Östergötland har den grävda brunnen torrlagts och här borrar man nu för att få vattenförsörjningen säkrad till gårdens kor och hästar. – Det kom som en överraskning även om jag känt av det i några år nu, men i år är det helt extremt. Men jag kan nog säga att det kom plötsligt. Just nu kör jag vatten från en av mina andra två gårdar, som har borrade brunnar och pumpar över det till den här gården, säger lantbrukaren Torbjörn Andersson på Särstad Västergård i Linghem.
Aldrig varit med om något liknande Trots välfyllda grundvattenmagasin i våras så är situationen oerhört kritisk nu med brunnar som torrläggs på löpande band i den extrema hettan och borrningsföretagen har bråda dagar hos både lantbrukare och villägare. – Jag har jobbat med brunnsborrning i över 40 år och det har aldrig varit något liknande. SGU, Sveriges geologiska undersökningar, som vi jobbar emot fick många frågor från landsbygden om man räknade med att det kan bli ont om vatten i år med. 15 kartor som kommer att förändra din syn på världen. Femton intressanta kartor som visar allt från den populäraste sporten i respektive land, till ländernas verkliga storlek. Att bläddra i kartböcker eller att studera jordgloben är nog något som kan sysselsätta många reseintresserade i timmar. Att resa i fantasin till fjärran länder, lära sig namn på huvudstäder, lokalisera var på kartan man hittar Surinam eller Tadjikistan för den delen – allt för att få en bättre förståelse för vår jord.
Men kartan som vi många är vana vid, ni vet den som rullades ner framför katedern i klassrummen i lågstadiet och baseras på flamländaren Gerardus Mercators principer från 1569 är långt ifrån det enda sättet att förklara världen på. Det finns ett hav av kartor som ger fördjupande kunskap och perspektiv på hur världen är ser ut. Här är några av de mest intressanta vi kunde hitta. 1. Bild via Wikipedia Nej, Sverige är inte längre än Indien och Alaska är inte ungefär lika stort som USA. Ovanför syns en karta efter Gall–Peters projektion. Bild via Wikipedia. 2. 3. Konsekvenser - Klimat | Världsnaturfonden WWF. Vi står inför en katastrof om vi inte nollar våra globala utsläpp av växthusgaser till år 2070. Våra fossila koldioxidutsläpp måste nå noll globalt tidigare, till år 2050. Frågan är annars inte om det blir en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast.
Världens fattiga drabbas värst redan idag och bedömningen är att de kommer drabbas värst även i framtiden, vilket dessutom gör klimatförändringarna till en stor rättvisefråga. Klimatförändringarna ökar befintlig och skapar ny fattigdom ”Ur ett fattigdomsperspektiv förväntas klimatförändringarna sänka ekonomisk tillväxt, göra fattigdomsbekämpning svårare, urholka livsmedelssäkerhet, förlänga existerande och skapa nya fattigdomsfällor.”
Så beskriver världens alla regeringar tillsammans allvaret i klimatförändringarna i den gemensamma syntesrapport som FNs klimatpanel IPCC som världens alla länder tillsammans publicerade år 2014. Konsekvenser vid 2 och 3 graders uppvärmning Arktis isar smälter. Latinamerika. Global havsnivåhöjning | SMHI. Det globala medelvattenståndet beror på den volym vatten som fyller världshaven. Volymen påverkas till exempel av förändringar i vattenbalansen mellan land och hav och havens temperatur och salthalt. Processerna som påverkar havens nivå är många och komplicerade. Dessa processer påverkas i sin tur av variationer i och förändringar av klimatet. De viktigaste processerna som styr förändringen av havsnivån är dels interna förändringar och dels externa tillskott av färskvatten.
Volymen vatten i världshaven ändras av vattnets temperatur eftersom vatten utvidgas när det värms upp och tar mer plats än kallare vatten. Detta kallas för termisk expansion och är en intern förändring. Externa processer såsom förändringar i nederbörd eller magasinering av vatten på land gör också att havsnivån stiger eller sjunker. Den pågående globala uppvärmningen leder både till ökad isavsmältning och till att temperaturen i världshaven stiger. Havsnivåhöjningen är olika märkbar på olika platser Framtida prognoser. SemKVA 100310 9. Sakerhetspolitik. I grunden handlar klimatförändringar om förändringar i vädrets genomsnittliga egenskaper.
Oftast talar man om global medeltemperaturökning och nederbördsförändringar, men andra effekter är förändrade vindförhållanden, avsmältning av glaciärer och havsnivåhöjning. Dessa förändringar påverkar jordens ekosystem på olika sätt, exempelvis i form av minskade färskvattentillgångar och förändringar i livsmedelsproduktion. Torrare och blötare Även om man många gånger talar om klimatförändringar i termer av globala förändringar som sker över långa tidsrymder, så sker inte förändringarna gradvist och jämnt fördelat över jorden.
I stället finns stora regionala skillnader där temperaturökningarna exempelvis är störst vid polerna. När det gäller nederbördsförändringar finns ett generellt mönster som innebär att torra områden blir torrare och blöta områden blötare. Klimatscenarier För att kunna studera framtida klimatförändringar används scenarier. Samband mellan klimatförändring och konflikter Framtiden. Källa till framtida konflikter - OPINION - Kuriren.nu. Johan Eriksson Vore det val i dag skulle Liberalerna åka ur riksdagen. Partiet samlar endast 3,7 procent av väljarna enligt SVT/Novus senaste väljarbarometer (16/11). Vad som är extra oroande för Liberalerna är att den nedåtgående formkurvan inte enbart identifieras i en enskild undersökning, utan trenden har noterats sedan valet.
I Sifos sammanvägning av opinionsinstitutens mätningar under oktober backade partiet jämfört med valresultatets 5,5 procent till 4,9 procent. Dessutom störtdyker förtroendet för partiledaren Jan Björklund. Det är inte orättvist. Liberalerna borde i stället dra lärdom av de kommuner där framgångsrika lokalpolitiker lyckats trycka tillbaka SD genom att fokusera på sakpolitiken I Landskrona, där Torkild Strandberg (L) leder en minoritetsregim som bestämt sig för att behandla SD som andra oppositionspartier, gick Liberalerna från höga 25,74 procent till sensationella 34,5 procent i kommunvalet.
Konflikter i klimatf246r228ndringens sp229r 1176. Skolmaterial om Arktis. Draw On Maps and Make Them Easily. Country Overshoot Days 2018 – Earth Overshoot Day. A country’s overshoot day is the date on which Earth Overshoot Day would fall if all of humanity consumed like the people in this country. We determine the country overshoot days in 2021 using the 2021 edition of the National Footprint and Biocapacity Accounts’ edition, which features Ecological Footprint and biocapacity data from 1961 to the latest data-year of 2017.
Typically, there is a three to four-year lag between the latest data-year and the present due to the UN’s reporting process. Let’s take Switzerland’s 2021 overshoot day, for example, using the 2021 edition (with data for 2017): The Ecological Footprint for Switzerland is 4.47 gha per person (in 2017)Global biocapacity is 1.6 gha per person (in 2017) Therefore, it would take (4.47/ 1.6) = 2.79 Earths if everyone lived like the Swiss,OR we can determine Switzerland’s overshoot day as 365 * (1.6/4.47) = 131th day in the year.
Not all countries will have an overshoot day. Climate.nasa. E-handel tvingar köpcentrum att stänga - Nyheter (Ekot) – Framåt ser vi att det kommer att bli tuffare, framför allt på grund av e-handeln, säger Tobias Rönnberg, analytiker på HUI Research. I rapporten Svenska köpcentrum redovisas en prognos för var och hur vi konsumenter kommer att handla i framtiden. Efter år av stark tillväxt spår nu HUI och NCSC att konkurrensen från e-handeln kommer att slå med full kraft inom några år och det klassiska köpcentrumet med bland annat kläd- och skobutiker under ett och samma tak kommer drabbas hårdast. Handelsområdena däremot, som präglas av separata varuhus, kommer att klara sig något bättre. – Det beror på att handelsområdena präglas av butiker som säljer saker som vi fortfarande vill handla.
Det finns mycket livsmedel och byggvaror. Vad får det här för konsekvenser? – På vissa håll är det nog en möjlighet, men någon utbredd köpcentrumdöd ser vi inte, säger Tobias Rönnberg. För köpcentrum som vågar satsa och klarar av att ställa om finns det möjlighet att överleva. Smithsonian Institution - Global Volcanism Program: Worldwide Holocene Volcano and Eruption Information. Say hello to Rang-tan - SurfGirl Magazine. Iceland to be first UK supermarket to cut palm oil from own-brand products | Environment. Iceland is to become the first major UK supermarket to pledge to remove palm oil from all its own-brand foods, in a bid to halt the ongoing destruction of tropical rainforests in south-east Asia. The frozen food specialist will reveal on Tuesday that the controversial ingredient has already been taken out half of its own-label range, with the rest being reformulated by the end of 2018.
Palm oil – a cheap and mass-produced ingredient renowned for its versatility – is currently found in more than half of all supermarket products, from bread, pastry, biscuits, cereal and chocolate to soap and detergent. But the complex supply chain means only a small percentage of the palm oil used to make these products comes from an officially approved sustainable source. Palm oil is also used in cosmetics and biodiesel, and with demand projected to double by 2050 its popularity is set to wreak further havoc on the environment. In Indonesia alone, 146 football pitches of rainforests are lost every hour. Retailers roll back traditional Christmas TV ad campaigns | Media. Retailers are rolling back on their traditional Christmas TV ads, with ITV braced for a fall in advertising spending of up to 8% in December. Shares in the UK’s biggest commercial free-to-air broadcaster, which accounts for about half the £4.5bn UK TV ad market, tumbled more than 5% as investors were taken aback by the warning of a bleak Christmas.
ITV said total advertising – including TV ads and sponsorship on ITV, ITV2, ITV3 and ITV4 as well as its online service ITV Hub – was likely to fall by about 3% in the fourth quarter. The broadcaster said ad income fell by 3% in October but would rise by 2% this month, thanks to advertisers spending big on Black Friday sales. However, there was likely to be a significant fall in spending in December, down by about 6-8%, indicative of the pullback in ad spend on Christmas TV campaigns. Festive stalwarts including Marks & Spencer and John Lewis are yet to launch their traditionally heartwarming commercials.
Iceland supermarket vows to eliminate plastic on all own-branded products | Business. Iceland has become the first major retailer to commit to eliminate plastic packaging for all its own-brand products. The supermarket chain, which specialises in frozen food, said it would go plastic-free within five years to help end the “scourge” of plastic pollution. The current plastic packaging would be replaced with paper and pulp trays and paper bags, which would be recyclable through domestic waste collections or in-store recycling facilities. The supermarket recently carried out a survey in which 80% of 5,000 people polled said they would endorse the move to go plastic-free. Iceland managing director, Richard Walker, said: “The world has woken up to the scourge of plastics.
A truckload is entering our oceans every minute, causing untold damage to our marine environment and ultimately humanity – since we all depend on the oceans for our survival. Last week, Theresa May pledged to eliminate all avoidable plastic waste within 25 years as part of the government’s environmental strategy. WHY POVERTY? Fortsatta vulkanutbrott på Hawaii. Ekologiska Fotavtryck för skolor. E-handel tvingar köpcentrum att stänga - Nyheter (Ekot) Förnybar energi 2030. Ämnen: Fy, Ke, Bi, Tk, Ge, Sv I den här uppgiften får eleverna fördjupa sig i Sveriges energiförsörjning idag och hur det skulle kunna se ut i framtiden.
Vilka energikällor kommer vi att använda 2030? Vilken roll kan Sverige spela i världens framtida energiförsörjning? Målet är att eleverna får en övergripande bild av energiläget i Sverige idag samt undersöker och resonerar kring hur energiförsörjningen kan se ut år 2030. Eleverna får i övningen träna muntlig och skriftlig framställning. Tips! Material och verktyg: Naturskyddsföreningens faktablad, Energifallets ordlista och andra länkar i verktygsmenyn. Genomförande Börja övningen med att gå igenom faktabladet Framtidens energi och globalt mål 7 om hållbar energi för alla. Sedan är det dags för eleverna att arbeta i grupper. BiobränslenSolenergiVattenkraftVågkraftVindkraft Fakta om energikällor och deras miljöpåverkan finns i verktygsmenyn. Exempel på frågeställningar att ta upp och redogöra för Redovisning Frågor att diskutera gemensamt: Fakta.
200 miljoner på flykt om trettio år - OmVärlden. Ändrat klimat driver människor på flykt | Naturskyddsföreningen Ändrat klimat driver människor på flykt. Scmp. Venice hit by high tide as six killed across Italy by wind and flooding. Venice under water - Photos - The Big Picture - Boston.com. Future - Miami’s fight against rising seas. Klimatförändringarnas vinnare – och förlorare. Stora värden hotas av stigande havsnivåer. Så har du aldrig sett väderleksrapporten förut. TV4 Nyheterna - Orkanens 5 nivåer. Göteborgs-Posten - Kapplöpning bland molnen. Seismologen om jordskalvet: En tolv mil lång förkastning under Palu. Vår konsumtion hotar planeten.
Göteborgs-Posten - Klimatkrisen. Framtidens transport | KTH Magazine. Så stor roll spelar en halv grad mer i global uppvärmning. Kraftiga översvämningar i västra Norge. Samir Abu Eid: ”Marken kommer nog ge med sig när som helst” Bekämpa klimatförändringarna – Mål 13 Gratis i skolan - Geoskolan. Staden och urbanisering. Förnybar energi 2030. SAMSPEL. De bygger din bil (egentligen) | Bilbranschen.
NE - förstärkt växthuseffekt. Demografi uppgifter - Demografi Kevin. Växthuseffekten i känsliga områden - Skolbok. Världskoll - Koll på läget i världen. Recension av Images of Changes - Vår sårbara planet. Världskartor. Wind, Rain and Temperature Maps. Recension av Images of Changes - Vår sårbara planet.
40 maps that explain the world. India explained in 20 maps – GEOGRAPHY EDUCATION. Crowdsourced Street Photos. GeoGuessr - Let's explore the world! Linda Eriksson reder ut hur vårdagjämningen påverkar oss - Nyhetsmorgon (TV4) Jordens sårbara platser - Jennies SO sida. Del 29: Kartor – JL Skolutveckling. 33 maps that explain terrorism. Klimat och haven-webb. Kartor och flaggor. 9 kartor som visar hur världen egentligen ser ut. Global ship traffic seen from space - FleetMon Satellite AIS and FleetMon Exp...
Veckans uppgifter | Tema Vatten. Geografiska undersökningar. Overpopulation, overconsumption – in pictures | Global Development Professionals Network. Why cheap chocolate eggs are bad for us – and terrible for poor cocoa farmers | Business. Skala (Skolår 7, Geometri och enheter) Här är ön som kommer att slukas av havet. SkolGIS - Lärarens guide till GIS. 165912-1_102148_Extreme_places.pdf. Scribblemaps: Skapa egna kartor. Gis gör kartan konkret. Digitala kartor och källkritik. MapFight - Denmark vs Sweden size comparison. Kartutskrift.lantmateriet. Livemap24. OverlapMaps - Instantly compare any two places on Earth! The True Size Of ... Color to Your Heart's Delight With These Historic Map Coloring Pages - Geolounge. What the World Would Look Like if All the Ice Melted.
Living Atlas of the World | ArcGIS. D-maps.com : free maps, free blank maps, free outline maps, free base maps. Landguiden - länder i fickformat. Geografi.nu - Foton från alla länder i världen. Huvudsidan - Globalis.se. Världskoll - Vem skulle du vara om du levde i ett annat land? Global Footprint Network :: HOME - Ecological Footprint - Ecological Sustaina...