background preloader

Åk 1

Facebook Twitter

Sarah sheppard – Barnboksprat. Sarah Sheppard är känd för sina fyndiga och fina faktaböcker om dinosaurier.

sarah sheppard – Barnboksprat

Nu har hon även börjat utforska djuren i de svenska skogarna. Jag har läst hennes lite tjockare bok Djuren i skogen som behandlar alla djur i de svenska skogarna (inkl. mördarsniglar och fästingar) samt två specialinriktade böcker om rådjur och harar (det kommer även fler böcker i serien framöver). Vi börjar med Djuren i skogen. Djuren i skogen är likt Allt om dinosaurier en faktaspäckad bok som inte går att läsa i ett svep (om man inte har väldigt gott om tid). Vi brukar välja några djur och läsa om dem. Sarah Sheppard. Checklista-vt-14-åk-1.pdf.

Snöret, fågeln och jag.

Skrivtips för barn och unga. 1.

Skrivtips för barn och unga

Lyssna på musik När man lyssnar på musik så sätts alla delar i hjärnan igång och fantasin får fart. Därför kan det vara bra att ha musik i bakgrunden när man skriver. Men det är inte säkert att all musik hjälper. Prova dig fram och se vilken som passar bäst. 2. Många författare behöver lugn och ro för att skriva.

Tove Jansson

Inspiration f r ditt skrivande. Matematik åk 1. Skolbok3nytt. Små bokstäver - Instruktion. Allahjartansbokmarken_legilexi. Före, under, efter-läsning till Livet i bokstavslandet. Stjärnläsare smart läsare. Annelis matteböcker. Bloggar att inspireras av åk 1. Teachingchannel. Följa varje elevs läsutveckling. Läsgrupper - stödstruktur för tidig läsinlärning. Att läsa och förstå det man läser är grunden för att kunna delta i olika aktiviteter i skolan.

Läsgrupper - stödstruktur för tidig läsinlärning

Att skapa tillfällen för eleverna att träna detta är en viktig grundläggande aktivitet tidigarelärare arbetar med. Jag kan egentligen inte lära barn att läsa, det är barnet som själv lär sig läsa. Mitt arbete är att skapa situationer som gör detta möjligt.

Lennart Hellsing

Undervisning om alfabetet. Anna Månsson Nylund – sprakskatten.se. Jag älskar bilderböcker och alla barn älskar också bilderböcker.

Anna Månsson Nylund – sprakskatten.se

Det går att högläsa och arbeta med bilderböcker även i de högre åldrarna. Nu när jag arbetar nästan uteslutande med barn som har svenska som andraspråk är bilderboken nästan ett måste för många av eleverna. Bilderna blir ett viktigt komplement till orden eller tvärtom. En elev sa så klokt häromdagen: ”bilderna berättar mer än orden” när vi diskuterade att en läsare inte bara läser text, utan också bilder.

En del hävdar att det inte går att träna på att se inre bilder vid bilderboksläsning men jag håller inte med. Självklart är det inte bara inre bilder som är viktiga att undervisa om. Före högläsningen förbereder jag den aktuella boken. Spraketsstruktur. Språkutvecklande arbetssätt i No. Vi lär oss insekters livcykler och äppelträdets livscykel genom att göra bläddror, lägga kort, skriva tidsord, jämföra olika livcykler, och skriva och rita i 4 -rutor!

Språkutvecklande arbetssätt i No

Från bild, talat språk till textskrivande….ett brobygge mellan visuellt och talat språk till det skrivna språket. Vi gör bläddror. Vi skriver bakom varje flik vad som händer först äter du äpplet och det kommer ett frö. Fröet kommer i jorden. Sedan växer fröet. Långsam inlärning – bokstäverna. Vad ska du lära dig i skolan?

Långsam inlärning – bokstäverna

De flesta barn svarar läsa och räkna! Vad händer med de elever som har en långsam inlärning för att lära sig läsa, skriva eller räkna? Som kanske inte knäcker läskoden under sitt första eller andra skolår? Jag upplever efter de elevmöten jag haft att det lätt påverkar självförtroendet och självkänslan när eleven inser att inlärningen inte flyter som kamraternas. Som pedagog ska vi tillgodose alla elever behov, oavsett nivå. Materialet är gjort för att kunna stötta elever med särskilt behov. Materialet kan också användas för barn som startar med intresse för läs och skriv.

Fonologisk medvetenhet

Träna läsflyt. Förstelärare i Svedala. När jag skrev sist hade vi kommit två veckor in i vårt arbete att förändra normen i ett klassrum där allt var kaos.

Förstelärare i Svedala

Det tog ungefär två veckor att förändra rutinerna så mycket att vi kunde börja ha lektioner med kvalitet. Det som fungerade bäst som lektion när jag kom var enskilda uppgifter av typen fylla i och då genom att eleverna själva bläddrade fram och tillbaka i böckerna och gjorde den sidan de själva fann intressant och oftast bara delar av den. När det blev motstånd bytte de helt enkelt till en ny sida. Alpine Trees – Painted Paper Art. Want to create a winter project that adds a.

Alpine Trees – Painted Paper Art

Att skriva för hand och på dator - Gilla Lära Språk. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna. Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan.

Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna

Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Den egna läsningen – sprakskatten.se. Vi har en bestämd boklånardag i klassen då barnen lånar böcker till den egna läsningen (de ska alltså räcka en vecka).

Den egna läsningen – sprakskatten.se

Genom att göra så undviker man att elever springer och byter böcker under lästiden och de får också träna på att uppskatta hur mycket de faktiskt läser. Jag upplever att de blir säkrare och säkrare på att uppskatta detta. Vi har också tränat mycket på att välja böcker på rätt nivå och haft många minilektioner kring detta. Alla är inte helt med på det tåget än men det går framåt. Om någon elev säger att boken är för svår brukar jag göra en grej av det genom att högt säga: ”Åh, vad bra att Kalle upptäckte att han lånat en för svår bok och vill byta den.

Forma bokstäver! / Majemas blogg Majema - köp läromedel och kalendrar för lärare online. Detta inlägg postades den 14 september 2016 av Mony Alderbrant. Gästbloggare Karin Pettersson, Kvarnbackaskolan i Kista. Efter ett skönt sommarlov är nu skolan igång igen. Min härliga klass har börjat tvåan och jag börjar nu mitt tredje läsår med dem. Efter att ha startat upp skrivandet med endast digitalt skrivande i förskoleklass och åk 1 börjar de nu att skriva för hand. Genom det digitala skrivandet och annat arbete har alla eleverna lärt sig bokstävernas namn och hur de låter och har nu bara bokstavsformandet kvar. När vi arbetat igenom hela alfabetet kommer vi att fortsätta med välskrivning för att öva upp elevernas handstil. Ankikallman. Om högläsning och självständig läsning. Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk!

Planering åk 1 sv

Livet i Bokstavslandet. Spökägget. Balanserad läs- och skrivundervisning. Caroline Liberg menar att de effektivaste programmen för att lära barn att läsa och skriva är så kallade balanserade program. Mest framgångsrika är de som balanserat ett funktionellt sätt med ett balanserat. Program som sätter in det som skall läras i ett större sammanhang som upplevs som meningsfullt av eleverna.

När det behövs lyfter man ut särskilda färdigheter och moment och tränar dessa separat i strukturerade undervisningssammanhang. Samtidigt har arbetssättet visat sig passa oberoende var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. (Artikel i Lärarnas nyheter) Vårt tema om "Hjärtegrynet" är precis som "Spökägget" (se nedan) exempel på ett läs- och skrivutvecklingsprogram som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.

I vårt tema om Hjärtegrynet arbetar vi oss igenom olika texttyper utifrån "Cirkelmodellen" vilket gör att vi skapar en strukturerad undervisning där vi lyfter fram och övar vissa färdigheter och moment. Arbeta språkutvecklande med hjälp av Storybird. När vi hade planeringsdag på skolan gick programmet i språkets tecken.

En kollega startade upp sitt försteläraruppdrag med inriktning ”språkutvecklande arbetssätt”, vi såg på skolverkets film ”Språk – och kunskapsutvecklande arbete” som en upptakt till fortsatta diskussioner kring hur vi arbetar på vår skola. Vi diskuterade bl.a. hur elevernas språkliga förmågor ser ut hos eleverna, vilka förväntningar vi har på eleverna och hur vi kan undvika att missta oss på elevernas språkförmåga då de t.ex. trots allt har ett rikt vardagsspråk.

Vi funderade även över hur vi, i våra olika verksamheter såsom fritids, förskoleklass och skola arbetar språkutvecklande med våra elever och gav praktiska exempel utifrån de olika verksamheterna.