background preloader

Prata pedagogik! - Kvartssamtal.se

Prata pedagogik! - Kvartssamtal.se

http://kvartssamtal.se/

Related:  irvalgeirsdottirPedagogiska tipsBedömning, planering och The Big 5LektionsobservationerSkolutveckling

Redaktionen Professor Helen Timperley vid universitetet i Auckland på Nya Zeeland är på besök i Stockholm och i måndags talade hon för runt tusen förstelärare och skolledare från hela Stockholms län på Folkets Hus. Hennes forskningsfält är lärares professionella lärande och utveckling och hur det påverkar elevernas lärande och utveckling. (Se också vår sida om Helen Timperley där föreläsningen finns filmad och allt hennes presentationsmaterial ligger.) Timperleys grundtes är att lärare aktivt måste arbeta med att utveckla sitt eget lärande och att detta måste organiseras och främjas av skolornas ledare. Genom att ställa frågan vilka kunskaper och färdigheter eleverna behöver kan lärare fördjupa sin professionalitet och fördjupa sina färdigheter.

Att arbeta med särskilt begåvade elever Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov. Diamant Diamant är ett diagnosmaterial som kan användas som stöd för att bedöma elevers kunskaper i matematik. Diamant utgår från Lgr11 och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9. Materialet består av 127 diagnoser. Diagnoserna ska användas för att kartlägga hur långt eleverna kommit i sin matematikutveckling. Syftet är i huvudsak formativt och diagnoserna ska ge ett underlag för planering av en strukturerad, individanpassad undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven.

Gulmarkeringar sidan 44-72 i Hans-Åke Scherps Leda lärande samtal - Kollegialt lärande De flesta känner intuitivt skillnaden mellan ett samtal som präglas av att man är på samma våglängd respektive ett samtal där man pratar förbi varandra. Samspelet mellan tanke- och känslokanalerna tycks vara mycket betydelsefullt för hur samtalet och kontakten upplevs. En liten pojke står på lekplatsen och gråter och ropar påmamma. "Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur.

Blixtjakten Ännu en vecka har gått och veckorna går i raketfart. Det känns verkligen som om vi är på rätt väg i vår grupp där jag undervisar. En sak som bidrar är Blixtjakten. Jag har gjort min egen version av den och nu är det min andra grupp med elever som jag jobbar med den. Första gången var för två år sen i åk 1-3. Idag klarade mina elever level 3 och nästa veckan måste en ny spelplan vara klar så vi kan levla upp. Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. Att filma i skolan och berätta om olika ställen (receptionen, skåphallen, matsalen, klassrummen osv) och sedan skicka filmen till elever är ett effektivt sätt att förbereda och dämpa oro.

Lägg krutet på The Big 5 Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av. Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper. Betänk till exempel att elever med Lgr 1 1 nu behöver åtta alternativt tolv betyg med minst E för gymnasiebehörighet – det kräver begripliga lokala pedagogiska planeringar.

Kompetens i klassrumsbedömning - Högskolan i Halmstad – Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien. Klassrumsbedömning inbegriper de formella och informella procedurer som lärare kontinuerligt använder för att dra slutsatser om vad deras elever vet och kan göra.

Skolforskning - JL Skolutveckling Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 qrjulkalendern [licensed for non-commercial use only] / FrontPage I den här julkalendern finns inga luckor. Däremot finns det utmaningar, teknik och ett annorlunda sätt att uppmärksamma adventstiden. Jag har använt QR-kod för att skapa frågor/utmaningar som eleverna kan klura på.

Related:  Elevledda Utvecklingssamtal