background preloader

Lektionsobservationer

Lektionsobservationer
Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)

http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Lektionsobservationer/

Related:  Att skriva utUtvärderingkollegialt o språkutvecklande arbetssättLektionsobservationerUndervisning

Feedback to feed forward; del 3 av 4. Återkoppling på klassrumsnivå, elevers utvärdering av undervisningen. Återkoppling på klassrumsnivå, elevers utvärdering av undervisningen. Veckorna går snabbt och nu står Sofia där, med sina första kurser och sina första elever. Alla eleverna har i enlighet med skolan IT-plan fått en varsin laptop och verkar vara mer glada för datorn än att börja i skolan. Även Sofia har fått en ny dator och laborationssalen är utrustad med både smartboard och projektor. Under veckornas gång har Sofia kommit sina kollegor närmare, de har diskuterat både privatliv och pedagogik.

Pedagogiskt forum, träff 4 Efter att ha startat upp mitt arbete ”Lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet” med fokus på vår barnsyn har vi nu tagit en avstickare och fördjupar oss i kollegiala observationer. I och med att mina kollegor skulle ge varandra var sitt uppdrag kunde jag styra in på denna del av det kollegiala lärandet. Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat arbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.(Skolverket 2013) Det finns många olika metoder vad gäller kollegialt lärande bl.a. learning study, kollegial handledning, lesson study, klassrumsobservationer och forskningscirklar.

Kollegialt lärande för elever och lärare Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs inNoteringar och observationer av praktiken, och slutligenUppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras. ”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” Individuell förberedelse NO-lektionsobservationsschema, KlassrumsobservationsschemaKollegialt arbete (ex arbetslag, lärande samtal, klassrumsobservationer)Aktivitet ( ex. pedagogiska caféer, pärlor i undervisning, lärmässa, ”Fluga på väggen”, förstelärare)Uppföljning i arbetslagetI utvärderingen ska både process och resultat beaktas.- Hur har samtalen fungerat? – Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med lärmoduler?

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3att elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutvecklingatt elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.

Utbildningsstyrelsen - Utvärderingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare Utvärderingssamtalen utgör en viktig del av samarbetet mellan hem och skola. Termen utvärderingssamtal för lätt tankarna till samtal som enbart fokuserar på elevernas prestationer och skolframgång och därmed på det förgångna. I vissa sammanhang har man i stället för utvärderingssamtal använt benämningen utvecklingssamtal eller fostringssamtal, som mera syftar på framtiden. Men oberoende av vilket namn som används, fokuserar ett utvärderingssamtal i bästa fall på elevens arbete och prestationer dittills men blicken är stadigt riktad framåt. Målet är att samtalets deltagare skapar ett gemensamt framtidsperspektiv som stödjer elevens lärande.

Kollegialt lärande Kollegialt lärande för utveckling av undervisning Under flikarna på den här sidan beskriver jag hur vi har lagt upp det kollegiala lärandet på vår skola, Täby Enskilda gymnasium. Jag berättar också lite om hur vi har förändrat och utvecklat detta arbete under årens gång, och vilka fördelar och förbättringsområden som jag ser med de olika formerna för kollegialt lärande.

Lärmodul för rektorer, "Lektionsobservation 1" Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. Det finns starkt stöd i senare års forskning att rektorns förtrogenhet med den dagliga praktiken i skolan, tydlighet i det pedagogiska ledarskapet och förmåga att kommunicera och förankra skolans mål, är grunden i en väl fungerande skola. Rektorer behöver i högre grad synliggöra och driva de pedagogiska frågorna och intensifiera sin dialog med lärarna om elevernas lärande och deras undervisningssituation. Det är i frågan om hur detta ska gå till som man skiljer sig åt.

Matematik Jag har under flera år använt mig av pedagogiska planeringar bland annat i matematik med mina elever i åk 1-3. För att eleverna ska få öva på att självvärdera sig samt se progression i lärandet har jag som stöd haft matriser med till varje planering. Dessa har varit väldigt konkreta så att eleverna redan från början förstår och kan ta ställning till vad de tycker att de kan. Istället för att ha en lång planering har jag valt att göra många kortare för att de hela tiden ska kännas aktuella och eleverna har koll på vad som förväntas av dem. Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande Mary Ingemansson är lektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Högskolan i Kristianstad och har lång erfarenhet av att utbilda lärare. Hon menar att boken kändes viktig att skriva av flera skäl. – Våra barn och ungdomar behöver tillägna sig olika lässtrategier, djupläsning och förstå vikten av omläsning för att nå lärande. De behöver också känna motivation och läsglädje för att bli kompetenta läsare. Jag har 25 års erfarenhet av läsning på mellanstadiet samt undervisning med lärarstuderande i 18 år och har utgått från både egen forskning och andras forskning. Min bok kändes viktig att skriva för att den tar upp ett stort antal sätt att arbeta med texter och den beskrivna läsningen är förankrad i den verklighet som dagens lärare möter i skolan.

Så kan undervisningen utvecklas – Mötet finns redan i dag i form av kompetensutveckling och föreläsningar av olika slag, men det borde utvecklas till mer långsiktiga samarbeten där man följer en skolas arbete under flera år. Det behöver inte vara forskare utan det kan vara förstelärare som söker bryggan mellan det praktiska utvecklingsarbetet på skolan och systematisk teoretisk kunskap om det, så att man inte bara kastar sig över nya idéer hela tiden. Svenska skolan har rört sig för mycket hit och dit, säger Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, till Skolvärlden. Vad ska man följa i den här analysen?

Related: