background preloader

Lektionsobservationer

Lektionsobservationer
Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)

http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Lektionsobservationer/

Related:  Att skriva ut

Språkutveckling – ASL Hur ger vi elever förutsättning att få en bra veckoöverblick? I ett tidigare inlägg har jag beskrivit hur vi haft en veckobok i årskurs ett. Se inlägg här veckobok åk1Jag upplevde att mina elever hade svårt att orientera sig över veckan, några hade svårigheter med veckans dagar och ordning. Vi har som rutin att skicka veckobrev en gång i veckan till föräldrarna, i höstas insåg jag att eleverna inte blev delaktiga i brevets innehåll. Då gjorde vi som rutin att på måndagen skriva i veckoboken, vad kommer att hända och vad har vi för mål med veckan? Nu när eleverna ska börja årskurs 2 så kommer de att få en veckobok, kallar den 2.0

Kollegialt lärande för elever och lärare Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs inNoteringar och observationer av praktiken, och slutligenUppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras. ”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” Individuell förberedelse NO-lektionsobservationsschema, KlassrumsobservationsschemaKollegialt arbete (ex arbetslag, lärande samtal, klassrumsobservationer)Aktivitet ( ex. pedagogiska caféer, pärlor i undervisning, lärmässa, ”Fluga på väggen”, förstelärare)Uppföljning i arbetslagetI utvärderingen ska både process och resultat beaktas.- Hur har samtalen fungerat? – Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med lärmoduler?

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Lärmodul för rektorer, "Lektionsobservation 1" Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. Det finns starkt stöd i senare års forskning att rektorns förtrogenhet med den dagliga praktiken i skolan, tydlighet i det pedagogiska ledarskapet och förmåga att kommunicera och förankra skolans mål, är grunden i en väl fungerande skola. Rektorer behöver i högre grad synliggöra och driva de pedagogiska frågorna och intensifiera sin dialog med lärarna om elevernas lärande och deras undervisningssituation. Det är i frågan om hur detta ska gå till som man skiljer sig åt.

Matematik Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun. Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu. Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Vi har ju Lgr 11 med alla förmågor, det centrala innehållet och kunskapskraven. Kvalitet och Utveckling i Svedala Den 7:e januari möts vi på Malmö Live för en gemensam uppstart av det nya året. Dagen börjar 8.30 och avslutas 17.00. Under dagen kommer det att serveras lunch och fika. Anmäl eventuell specialkost senast den 18/12. Äppelsaga För länge länge sedan sov en liten kärna under sitt jordtäcke hela vintern ända tills tidigt en vårmorgon när solen började skina och väckte den lilla kärnan. Det var ett äppelträd som börjat växa i marken. Nu sträckte det på sig och gäspade.

Observation av lärandesituationer Att samla in information och iakttagelser genom observation av olika företeelser brukar kallas för deltagande observation. Men vad ska läraren observera? Och hur ska läraren dokumentera observationerna? Fördelen med observation är att du i fältanteckningarna beskriver direkta iakttagelser om elevens handlande, men även om relationen mellan eleven/eleverna och läraktiviteten och hur du som lärare observerar lärprocessen. Detta underlag utgör också en del av din portfolio. Observationsmetoden är användbar när det gäller att samla information och iakttagelser som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer, så kallade ”real life situations”.

Förstelärare i Svedala Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Professionellt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Effekten blir ofta att den individuella kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. Detta finns till exempel beskrivet i en av de största metastudierna av forskning kring lärares professionsutveckling, Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration, som sammanställts av den nyzeeländska forskaren Helen Timperley och hennes kollegor. För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? Auskultation och lektionsobservationer

Related: