background preloader

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. Samtalet har fått en utvidgad roll eftersom mer information nu ges muntligt. Den Skriftliga individuella utvecklingsplanen används i årskurser där betyg ej ges. I följande dokument kan du läsa mer om detta: Även skriften om planering och genomförande hänger ihop med detta. Related:  Bedömning för lärandeUtvecklingssamtal

Utvecklingssamtal Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. Planera

Elevledda utvecklingssamtal Jag arbetar på en 6 – 9 skola i Stockholm. För ett par år sedan introducerade ett arbetslag på min skola tanken om elevledda utvecklingssamtal. De blev ett pilotlag för att testa modellen. Då var jag mycket skeptisk. Jag tänkte att utvecklingssamtalen var en tid då jag byggde relationen till föräldrarna och att detta möte skulle bli mer opersonligt. Nu är jag inne på min andra vända elevledda utvecklingssamtal och jag är mycket positiv. Som mentor slipper jag tolka andra lärares omdömen. Utvecklingssamtalen som tidigare var ett ensamarbete, är nu ett lagarbete och det känns toppen. Våra utvärderingar visar att majoriteten av föräldrarna är mycket nöjda med denna modell. I stort går de elevledda utvecklingssamtalen till så här: Eleverna läser och arbetar med sina omdömen och individuella utvecklingsplaner i skolan. Arbetslaget planerar in utvecklingssamtalen till två eftermiddagar i veckan. När samtalen börjar, presenterar vi oss och sen lämnar vi över till eleverna. Emma Rosengren

LärarLinda | Lärartankar Checklista-vt-14-åk-1.pdf Så fungerar Skolverkets bedömningsportal För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Rektorerna ansvarar i sin tur för att lärarna får inloggningsuppgifter. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning. Bedömningsportalen: Här kan du se i vilka ämnen och kurser det finns bedömningsstöd i Hur får du tillgång till bedömningsportalen? En del material är skyddat En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. Vem är huvudmannen? Huvudmannen är skolans ägare. Hur går det till? Huvudmannen registrerar ett konto Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

samtal 2 Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning? Jag är inte intresserad av att veta hur mycket ”fakta” eleven kan rabbla upp. Jag låter i stort sett alltid eleverna ge varandra feedback på den riktade skrivningen, ofta utifrån ”2 stars and 1 wish” och eleven ges alltid tid till att komplettera det som kompisen sett kan utvecklas. I bland har jag en matris som jag fyller i.

Elevaktiva utvecklingssamtal - Wikiskola 1 Inledning Lägg ett bokmärke på denna sida presentation av hur elevaktiva utvecklingssamtal kan gå till Arbetsformerna. hur ska vi arbeta med att förbereda oss för utvecklingssamtalen? Tidsplan. 2: Ordlistan Det förekommer många nya ord när vi pratar om elevaktiva utvecklingssamtal. 3: Dagordningen Av Felicia_Ohlin vad är en dagordning? 4. Hur ser man omdömena i Infomentor Exempel 1. 5. Hur väljer man ut ett arbete att visa upp? 6. Mall för manus. Regn och sol, av Elin Varverud 7. Ta tid Utvärdera hur det gick Skriv om manus om det behövs 8. En IUP är en individuell utvecklingsplan. Tre mål är lagom. 9. I så fall ska du ha: lämnat inbjudan till dina föräldrar fått svar från dian föräldrar att de kommer fått tillbaka ett kryssblad där dina föräldrar berättar vad de vill veta mera om. Du har också : valt ut tre arbeten att visa dina föräldrar gjort en dagordning tränat med en kompis. Gå gärna igenom denna lista med din mentor. Lycka till med ditt utvecklingssamtal

Förstelärare eller i första hand lärare? Ja, jag måste erkänna att jag sitter med ansökningsblanketten till förstelärare framför mig. Lite lätt avundsjukt har jag sneglat på förstelärarna på skolan, och då handlar det inte om nedsatt tid eller pengar, utan om de möten de får gå på där de får möjligheten att träffa andra eldsjälar som brinner för skolutveckling och skola. Så är det, jag vill också vara en av dem som får ta del av allt utbyte som sker på dessa möten, jag vill vara mitt i smeten av skolutveckling i Halmstad kommun. Därför sitter jag nu en söndag med en bunt papper där jag ska förklara varför jag anser mig vara ”lämpligt” förstelärarmaterial? Men det enda som slår mig när jag läser dessa frågor är borde inte alla lärare arbeta med försteläraruppdraget? Låt mig förklara. Jag har fyra barn, varav två i skolåldern. En annan tankeväckande fråga är ”beskriv hur du uppfyller kriterierna för att vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisning” Men hallå?!?!? Så jag förstår inte.

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa igenom alla omdömen som ligger på Infomentor. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis

Dubbel chans att lyckas Märkt av matte. Talet i miniräknaren på Sabine Louvets arm är e och används till exempel om man ska räkna på exponentialfunktioner. ”Jag tänkte först välja pi men det kändes lite för mainstream.”Foto: Oskar Kullander– Ska du träffa vår tv-kändis? undrar vaktmästaren, medan han delar ut pingisracket till elever på rast. Nej, det är inte för att prata om hennes medverkan i det kommande UR-programmet Kalkyl, som jag frågar efter Sabine Louvet, lärare i matematik och NO. Men utan tvivel håller hon sina ämnen högt i olika medier – hon twittrar, bloggar, poddar – och har dem bokstavligen närmast huden. På ena armen har hon en miniräknare intatuerad, på den andra en DNA-spiral och normalfördelningskurvan. Hon försöker variera undervisning och prov så mycket som möjligt, för att kunna möta alla elever, nå dem på olika sätt. – Det är första gången eleverna skriver provet och jag har sagt åt dem att de inte behöver plugga så mycket hemma, utan mer titta på det de tycker är svårt. Sorlet upphör.

Related: