background preloader

Släktforskning

Facebook Twitter

Kostnadsfritt släktträd - släktforskning - MyHeritage. Släktskapsrelation - Wiki-Rötter. En släktskapsrelation är en relation mellan två människor som är släkt, dvs. är direkt eller indirekt förenade genom blodsband eller äktenskap. Oftast används de kortare termerna släktskap eller släktband. Beteckningen släktsamband används i mera allmän betydelse, speciellt där relationen är komplicerad eller svårutredd.

Exempelvis gällde i de gamla bondbyarna, att alla i byn ofta var mer eller mindre nära släkt med varandra, utan att man till vardags brydde sig om att precisera släktskapsrelationen. När det gäller fyrmänningar och ännu mer avlägsna släktingar nöjer man sig i praktiken ofta med att endast konstatera att det finns ett "släktsamband". Men nutida släktutredningar går ofta mycket längre än vad tidigare var fallet, när släktskap utreddes. Behovet i Sverige av ett särskiljande namn uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla -son-namn och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. 2897 ätter har introducerats på Riddarhuset.

Singular Plural. Välkommen till Föreningen DIS! Rötterbokhandeln släktforskning, släktforska, släktforskarförbund, släkthistoria, genealogi. Myten om vallonerna | Slakthistoria.se. Från Ardennerna Vallonien var en franskspråkig industriregion med gruvor och metallutvinning. I bergstrakterna Ardennerna fanns gott om malm, skog och vattenkraft, samma tillgångar som i Sverige. Men arbetslösheten var stor och där kom den expanderande svenska järnhanteringen in i bilden.

Willem de Besche tog hjälp av landsmannen Louis De Geer, som var handels- och finansman i Amsterdam. Tillsammans tog de även arrende på Österby, Lövsta och Gimo i Uppland. Det är nu den stora vågen kommer, med ungefär tusen familjer. Men långt ifrån alla var smeder. – Vallonerna kan grovt delas upp i två ungefär lika stora grupper: En var smeder och andra som arbetade i järnproduktionen, den andra var olika typer av bruks- och skogsarbetare. Alla skickliga smeder var inte heller valloner. . – Vi tror att alla som jobbade inom järnhanteringen var valloner för att de är så lätta att särskilja. Kan vara tyskar Att vallonerna stack ut berodde på flera faktorer. Ulf Berggren nämner namnet Silja som exempel. Fängslad på Kalmar slott, del 3 | Anforskning. Idag ska jag låta er göra bekantskap med två avskyvärda personer som gjorde livet till ett helvete för andra. Den ena satt inspärrad i slottets fängelse, den andra borde ha suttit där för sina brott. Låt oss börja med den senare, Kalmar slotts ståthållarfru Anna von Hintzen som var en kallblodig mördare.

År 1637 tillträdde den mäktiga Nils Ribbing som ståthållare på Kalmar slott. Han var född 6 april 1590, son till riksrådet och riksskattmästare Seved Svensson Ribbing och dennes fru Anna Eriksdotter Gyllenstierna. Men efter att förälskelsen hade lagt sig visade sig det att Anna var en svår natur; hon fick stora vredesutbrott och ställde till med uppträdanden, så Nils var tvungen att söka sig hemåt så han kunde hålla Anna och sin gård under uppsikt. Gårdsportalen in till den inre borggården. Att inneha dessa tjänster samtidigt som hans rykte genom hans fru Anna var vanärat var inte någon positiv situation, så Nils begärde förflyttning 1634. Då väcktes dock regeringens uppmärksamhet. En miljon fria tidningssidor i KB:s söktjänst. Prästernas flitiga skrivande | Anforskning. Vi släktforskare har alla till och från stött på kyrkböcker där vi ifrågasatt prästens kompetens att överhuvudtaget kunna skriva något som ska vara i närheten av läsbart.

Dessa böcker gör livet svårt för oss i vårt detektivarbete efter våra anors livsöden. Men sen finns det också präster som ansträngt sig och skrivit både läsbart och framför allt detaljerade böcker. Prästens uppgift förr var att hålla söndagspredikan och husförhör, sköta dop, bröllop och begravningar, och däremellan ingjuta tillräcklig auktoritet hos församlingsmedlemmarna så att han uppehöll sin pondus och maktfaktor i socknen. Därutöver hade han även som uppgift att dokumentera i kyrkböckerna det arbete han utfört. Många präster arbetade med kladdböcker eller till och med lösa lappar, som sedan vid fotogenlampans sken skrevs in i originalboken.

Redan vid prästmötet år 1608 uppmanade dåvarande ärkebiskop Olaus Martini prästerskapet att börja föra bok över dop, vigslar och begravningar. Samuel Gustaf Örtenberg Källa. SOCKENKARTOR. Spåren av digerdöden syns i 1600-talets lantmäterikartor | Nättidningen Svensk Historia. I stora delar av Europa präglas senmedeltiden av ödeläggelse, bland annat till följd av digerdöden och återkommande pestutbrott.

Ödeläggelsens omfattning har varit omtvistad, men nu visar det sig att en del av svaret finns i lantmäterikartor från östra Mellansverige från mitten av 1600-talet. Där var fastighetsbildningen mycket rigid, och många gårdar som ödelades på 1300- och 1400-talen syns flera hundra år senare som egna, obebyggda fastigeter (utjordar) på kartorna. Perioden 1350–1500 brukar kallas den senmedeltida jordbrukskrisen, eller ödeläggelsen, och den utlösande faktorn var digerdöden och återkommande pestutbrott.

I flera europeiska länder beräknas en tredjedel av bebyggelsen ha ödelagts under någon fas av denna period. Ödeläggelsens omfattning är dock ett pågående diskussionsämne. Nu har Olof Karsvall från Sveriges lantbruksuniversitet skrivit en avhandling som ger en betydligt skarpare bild av ödeläggelsen. Boken om mig. Det blev en bok till slut. Eftersom många ville att det skulle gå att skriva ut den gratis nybörjarkurs, som finns i gruppen bestämde jag mig för att göra ett försök att ordna det. Jag har nu lyckats uppfylla den önskningen genom att göra om kursen så att den går att skriva ut hemma.

Jag hoppas alla ni som önskade detta kommer att utnyttja möjligheten. Jag har redan tidigare insett att det är ganska stor skillnad på att framställa en Internetkurs, som är ursprunget till nybörjarkursen och att presentera samma material på en blogg där den finns idag. En professionell Internetkurs har stora möjligheter att utforma layouten så den blir säljande och lättläst, men en blogg ger väldigt stora begränsningar på det området. Nu har jag insett att det inte heller är helt lätt att åstadkomma en version av en blogg som blir läsvänlig när man har bilder med så mycket detaljer som det är i den här kursen.

Bortsett från att hitta en bra tjänst som kan fungera för ändamålet så har jag länge brottats med ovan nämnda problem. Massor av databaser och register. För släktforskare finns många databaser, register och arkivhandlingar som är fritt tillgängliga på nätet. Här har jag samlat några, sådana som jag hittat vid min egen släktforskning eller som andra tipsat om. Vissa har jag använt mycket, andra bara sett att de finns och testat med enstaka sökningar. Alla är kollade den senaste veckan. Jag har inte ordnat de på något annat sätt än att de mer generella är först i listan. Vissa har begränsning i det geografiska området, andra är avgränsade på andra sätt. Det finns säkert många fler, framför allt lokala register och databaser. Arbetet med dessa databaser och register görs i de flesta fall tack vare föreningsmedlemmars ideella arbete och arbetslösa i arbetsmarknadsprojekt.

Alla länkar här är till fria databaser och register, alltså som man når utan kostnad. Utöver dessa som jag tipsar om här finns förstås de stora aktörernas egna databaser, som Familysearch, Ancestry, MyHeritage m fl. Alla länkar öppnas i samma fönster. Hitta äldre fastighetsinformation - Handbok. Att kunna hitta äldre information om sin fastighet kan både vara till nytta samtidigt som det är otroligt spännande och intressant. I de gamla dokumenten kan man eventuellt se hur länge gränser har existerat och få de historiska gränsmarkeringarna beskrivna, vilka allmänningar/gemensamhetsanläggningar som fastigheten har rätt att utnyttja, hitta gamla igenplanterade åkerstycken som kan vara värt att bryta upp igen, se servitutshandlingar om man är osäker på exempelvis hur/om man har rätt att utnyttja en väg o.s.v..

Eller via gamla fotografier hitta hur fastigheten såg ut för 100 år sedan om man gärna vill ha tillbaka det "ursprungliga" utseendet på sitt hus. Sist men inte minst är det dessutom otroligt spännande att se vilka personer som trampat på markerna innan en själv, det ger ett perspektiv till sina egna handlingar på fastigheten. Ett stycke mark äger man inte, man förvaltar det till kommande generationer. Innehållsförteckning: Hur gammal är fastigheten? Medeltidsbreven Gränser. Nybörjarhjälp. RB11Duveskog. Mina mormödrar och jag. När man släktforskat ett tag och fyllt sin antavla med många personer, är det lätt att börja fundera: Undrar om jag forskat rätt? Är alla dessa anfäder och anmödrar verkligen mina släktingar? Har jag läst eller tänkt fel någonstans? Skrev prästen fel? Finns det familjehemligheter så att någon av mina anor har ”fel” föräldrar? Risken för att fel smyger sig in ökar i takt med att antavlan växer och hur noggrann man än är att kolla i alla källor, kan man aldrig bli riktigt, riktigt säker.

De 10 kvinnorna i min raka mödernelinjeTa mina mormödrar till exempel. Hur kan jag vara säker på det? Men… hur kan jag veta vad Brita hade för DNA? Att kunna verifiera långa släktlinjer är en av de stora möjligheterna med DNA-släktforskning. Ny megabas för emigrantforskare. Till mina rutiner hör att varje dag före frukost starta min dator och ge mig ut på en morgonpromenad bland alla ”mina” databaser och sajter för att se om något nytt och matnyttigt har tillkommit. Det blir naturligtvis en titt in på Rötter och ett skrollande bland alla nya inlägg på Anbytarforum.

Så en stund på Facebook med alla dess släktforskningsgrupper och annat spännande. Därefter fortsätter cyberturnén med en utblick i världen, enkannerligen då över den nordamerikanska kontinenten. Först ett besök hos generösa Familysearch.org där det nästan var dag brukar finnas nya databaser att pröva. Man trycker search, sedan records och därefter Browse all published collections och slutligen Last updated.

Nästa stora resurs heter Ancestry.com [Ancestry.se], som också har en lista över nytt material. Andra sajter som brukar få ett morgonbesök av mig är t.ex. Häromdagen fastnade jag dock för en ny bas med nästan 3 miljoner poster hos Ancestry: Wow, hinner man tänka! Sök i Folkräkningar (Sveriges befolkning) - Riksarkivet - Sök i arkiven. Folkräkningen innehåller uppgifter om alla personer som var skrivna i Sverige vid olika årtionden. Ca 18 miljoner personer finns sökbara. Information om en person i folkräkningen kan ge viktiga grunddata till att gå vidare in i andra arkivhandlingar, exempelvis kyrkböckerna.

Folkräkningen finns också tillgänglig på ett flertal cd/dvd skivor, då även för modernare år som inte går att publicera på internet p.g.a. PuL. Se cd/dvd-skivor för Folkräkningen, Sveriges befolkning i webbutiken Det finns också digitaliserade församlingsutdrag för åren 1860–1930. Registrering av 1910 års folkräkning pågår, produktionsstatus framgår av nedanstående tabell. Vilka uppgifter kan du hitta? Folkräkningarna ger uppgifter om varje enskilt hushåll, dess uppbyggnad och samtliga individer. Uppgifter som redovisas är; för- och efternamn, födelseår, hemort, familjeställning, födelseförsamling/ort, födelseland, kön, civilstånd, yrke, titel, lyte, nationalitet, trosbekännelse och övriga källtrogna anmärkningar.

Några tips för att söka i databasen SVAR. Släktforskning - Steg För Steg - Per clemensson - Del 1. Lär dig släktforska med Ancestry.se. Nybörjarhjälp. Släktrelationer | Släktforskning -Familjegrenar. Samhällsbetydelse Släktskap har i olika kulturer juridisk betydelse för föräldraskap, arvsrätt, förbjudna led, släktskapsjäv samt för tronföljd vid arvmonarkier. Inom kultur- och socialantropologin har språks släktskapsterminologi kategoriserats i ett antal släktskapssystem. I synnerhet innan 1970-talets poststrukturalism tolkades släktskapssystemen som uttryck för regelbundna samhällsstrukturer och mönster av nära sociala relationer i småskaliga samhällen, med psykologiska, sociologiska och juridiska dimensioner. Om språket exempelvis gör skillnad på korskusiner (barn till syskon av samma kön) och parallellkusiner (barn till syskon av olika kön) tolkas det som tecken på att korskusiner anses giftbara i den aktuella kulturen.

Etymologier Ordet släktskap är bildat till substantivet släkt, som på fornnordiska hade feminint genus och i sin tur kommer av fornordiskans släkte, som härrör från lågtyska slechte 'härkomst, släkt, familj'. Släktforskning Släktsskapssystem Hawaiianskt släktskap Kusin. Släktforskningen har begrepp, metoder och regler. Den här texten utgår från att släktforskning är en del av den personhistoriska forskningen, dvs. ett vetenskapligt område. Att just detta område har blivit oerhört populärt i vida kretsar förändrar inte detta faktum.

Det finns även andra sådana områden, som exempelvis ornitologi, som man i dagligt tal kallar fågelskådning. Kännetecknade för alla kunskapsområden oavsett om de utövas professionellt eller som hobby är att de har egna begrepp, egna metoder och ett eget regelverk som oftast skiljer sig från det som gäller i det dagliga umgänget i våra liv. Själva säger vi kanske att vi har ont i magen, men detta duger inte för en läkare som måste kunna skilja på blindtarmsinflammation, magsår eller bara väderspänning. Att jag skriver den här texten beror på att det förts ganska omfattande diskussioner på Facebookgruppen Släktforskning för noviser om sådana frågor nyligen. Först måste man skilja på två saker: Inom släktforskningen kan vi emellertid inte vara så oprecisa.