background preloader

Mamma

Facebook Twitter

(1) Watch - Upptäck. Göksnåres historia - Byns utveckling genom århundraden. Riddarhustorget – en digital utställning : Riddarhuset. Kvinnliga handlare trots förbud - Företagskällan. Myten om vallonerna. Från Ardennerna Vallonien var en franskspråkig industriregion med gruvor och metallutvinning.

Myten om vallonerna

I bergstrakterna Ardennerna fanns gott om malm, skog och vattenkraft, samma tillgångar som i Sverige. Men arbetslösheten var stor och där kom den expanderande svenska järnhanteringen in i bilden. Willem de Besche tog hjälp av landsmannen Louis De Geer, som var handels- och finansman i Amsterdam. Tillsammans tog de även arrende på Österby, Lövsta och Gimo i Uppland. . – Vallonerna kan grovt delas upp i två ungefär lika stora grupper: En var smeder och andra som arbetade i järnproduktionen, den andra var olika typer av bruks- och skogsarbetare. Alla skickliga smeder var inte heller valloner. . – Vi tror att alla som jobbade inom järnhanteringen var valloner för att de är så lätta att särskilja. Kan vara tyskar Att vallonerna stack ut berodde på flera faktorer. Detsamma hände tyska smeder, vilket bidrar till att släktforskare gärna ser valloner så fort märkliga namn dyker upp. Kartor, vägbeskrivningar, flygfoton, sjökort & mycket mer på eniro.se.

Mikaël Stenelos antavlor - Personer från Byn, Bjuråker. Nin. Leufsta Bruksarkiv, Lövstabruk. Gentleman, bokhjälte och storförbrytare. Av KJELL E.

Gentleman, bokhjälte och storförbrytare

GENBERG Snöstormar kan ibland leda till kulturella upplevelser. I vintras var vi inte särskilt förskonade från sådana. Jag råkade befinna mig i södra Norrland när ett herrans oväder drabbade mig. Paniken slog till och jag måste fly inomhus – och hamnade i ett kulturens tempel kallat antikvariat. Där fann jag i en låda med gamla böcker en som fångade min blick. Det var jag inte villig att pröjsa, men för den ursprungliga tian bjöds jag på en kopp kaffe och lä för stormen medan jag läste boken och gjorde mina anteckningar. Det visade sig vara en fantastisk bok som berättade en hel del om hur det var att leva på fel sida om lagens råmärken under 1800-talet, hur hårt man kunde straffas för sådant som numera räknas som snatteri.

Carl Fredrik Lilja föddes i Stockholm den 12 februari 1812. Då fadern dog 1830 började Lilja arbeta i klädesfabrik, sen som vaktmästare vid posten. 1836 beslöt Lilja att lägga av med sina erotiska eskapader och gifta sig. Lilja prövade. Lilja greps. Stockholmskällan. Välkommen till Njutångers Hembygdsförenings bilder! Svenskar fångna i Poltava – vad kan man hitta om dem? Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar Reg:1 (0-9999) Bild 791 (AID: v787880.b791, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Svenskar fångna i Poltava – vad kan man hitta om dem?

Efter det för svensk del misslyckade slaget vid Poltava år 1709 hamnade en stor del av den svenska armén i långvarig rysk fångenskap. Är det verkligen möjligt att på personnivå finna någon information om de tillfångatagna? Det glädjande svaret är ja. För den som är intresserad av krigsfångar under 1700-talets början kan vi rekommendera att ta en titt i arkivbildarna ”Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar” (observera att det finns två arkivbildare med detta namn, men de innehåller olika volymer). Vi vill särskilt tipsa om de två personregistervolymerna Reg:1 och Reg:2. Ovan visas registerkortet för premiärlöjtnanten Lars Gröning. Förteckningar över bruksarbetare. 8:e Bergmästaredistriktets arkiv FIIb:1 (1701-1851) Bild 1200 (AID: v328357.b1200, NAD: SE/VALA/01497) Länk.

Förteckningar över bruksarbetare

För den som är intresserad av smeder och andra bruksanställda vill vi gärna tipsa om några volymer med förteckningar över bruksarbetare som finns tillgängliga i ArkivDigital. På bilden visas första sidan i en ”Förteckning öfver Finspongs, Lotorp och Djurshytte Bruks Arbetare För år 1850”. Uppsnappade brev från stora nordiska kriget. En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden.

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk. I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital. På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Gotländska vigselregister. Vigselregister Gotland VigselReg:12 (0-1860) Bild 20 (AID: v403531.b20, NAD: SE/ViLA/99999) Länk.

Gotländska vigselregister

I ArkivDigital finns en hel del avfotograferade personregister. Mest kända är nog bouppteckningsregistren, men vi har också fotograferat en hel del andra personregister. Ett exempel på ett sådant register är vigselregistret för Gotland. Vigselregistret återfinns i arkivbildaren ”Vigselregister Gotland”. Registret, som upprättats av landsarkivet i Visby, består av tolv volymer för perioden från vigselböckernas början till år 1860 samt sex volymer för åren 1861-1894.

Registret är lite annorlunda uppställt eftersom det är sorterat efter både efternamn och gårdsnamn, vilket framgår på bilden ovan (Tajnungs var en gård i Hangvars socken). Vigselregistret omfattar hela Gotland med undantag av Visby. Markus Lindström, ArkivDigital.