Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter. I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad.
Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera.
Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla. Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp? (Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17). Stödstrukturer för att utveckla skrivandet. Nordiska språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av. Vi började med ”språkträdet” och tittat på hur språken hänger samman. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. 1. 3. 4. 5. Dystopisk mininovell – en lektionsidé. Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451.
Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration.
De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. Så här planerar vi för en vecka med muntliga nationella prov - Annika Sjödahl. Det kan vara svår att planera för hur man ska göra ett schemabrytande schema för de kommande muntliga nationella proven och i år kommer vi att göra det på min skola.
Jag vet att det är efterfrågat hur man gör rent konkret och jag ska se om jag lyckas förklara hur vi går tillväga i detta inlägg. I mitt arbetslag har vi en fantastisk organisatör som kan detta med att räkna på elever, grupper och lärare och sedan sätta ihop ett schema. Hon är matematiklärare och har gett sitt tillstånd att jag får dela planeringen så om ni lånar av den får ni gärna ge Ann-Kathrin Holm all cred. Detta med "de" och "dem". Och "de".
Planering – Förbjuden kärlek. Hur kan en planering se ut?
Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Författarskolan. File_download. Stå ut - ett läsprojekt - Svenska. Läsfrämjande - lästips för pedagogen - Folkbildningsnätet. Radioteater och sommartal. Eleverna i år nio får välja arbetsområde de sista lektionerna.
Antingen Radioteatern ger Hissen som genomförs i grupp och går ut på att skriva en radioteater om fyra människor som fastnar i en hiss eller Att gå sin egen väg som är individuell och bygger på att hålla ett tal, liknande Sommarpratarna i P1. När båda uppgifterna är presenterade utbrister en elev: – Jag vill göra båda! De ser så roliga ut. – Det tror jag inte att du hinner med, svarar jag. – Jag kan göra den ena hemma! Då hinner jag båda. Klassen är grym och många är oftast med på det mesta, men aldrig tidigare har klassen som helhet eller den enskilda eleven uppvisat en sådan genuin glädje och lust inför ett projekt/arbetsområde. Jag satt mest ensam i klassrummet, observerade elevernas aktivitet och funderade på vad det var som hände. Uppgifterna utmanar och utvecklar flera FÖRMÅGOR, t ex metakognitiva, analytiska och kommunikativa förmågan.Eleverna fick VÄLJA uppgift.
Uttrycksformer för upptäckare – inspiration. Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande uttrycksformer som kan inspirera till utveckling av skriftliga och muntliga uppgifter inom olika arbetsområden.
I det här materialet kan du hitta exempel och instruktioner kring 12 olika typer av texter och andra framställningar. Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi och teknik beskriver materialet en rad naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan använda i undervisningen. Materialet är tänkt som ett metodmaterial att plocka fritt ur. Digitala presentationer Många lärare har elever med stor vana vid att använda olika typer av digitala verktyg. . Journalistiska texter Att arbeta med vetenskaps- och teknikjournalistik kan vara lärorikt på flera sätt.
Årskurs 1-3 Artikeluppslag (1,3 MB) Årskurs 4-6 Reportageuppslag (1,4 MB) Årskurs 7-9 Granskande uppslag (1,1 MB) Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska. Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination. Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola.
Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Att läsa, skriva och kommunicera bättre. Wikispaces. Svenska.