background preloader

Lässtrategier

Facebook Twitter

Läsförståelse by Petra Stenman on Prezi. Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande. Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain.

De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Eleverna hade också fått med sig lite frågor att fundera på under läsningen och skrivit på egen hand i sina portföljer. Den här klassen går ju sin sista termin och jag försöker pusha dem att träffas i studiegrupper någon gång per vecka (vi har lite avsatt tid för den typen av arbete på onsdagar mellan halv fyra och halv fem). Detta är ett universitetsförberedande sätt att plugga, tänker jag. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen?

På återseende! Tre ord ur texten. Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. Den går såklart att genomföra på många olika sätt och med olika syften. Det är ganska häftigt hur ett gäng lärare tar en idé, omsätter den i klassrummet och att utförandet blir så olika. Istället för att lägga fokus på att vidga elevernas förståelse av orden, elevernas förförståelse och/eller kreativa lust att skapa valde en lärare att medvetandegöra eleverna om passivt och aktivt ordförråd genom att välja väldigt svåra ord (finansiera, exceptionell och humanitär).

En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De andra eleverna förstod direkt. Testa den själv vettja! Vad TANKESTOPP i texten kan ge eleverna… och läraren. I Läslyftet ingår det att förbereda och testa olika aktiviteter i sin egen undervisning. En sådan är Tankestopp. I korta drag gör läraren kopplingar ”text till text”, ”text till sig själv” och ”text till omvärlden” vid lämpliga ställen i texten. Därefter får eleverna göra tankestopp själva efter lärarens förebild. Tankestopp beskrivs mer utförligt i Barbro Vestlunds text (sid 8) och jag har skrivit om det tidigare i Att visa hur jag tänker.

Efteråt funderar läraren till exempel på: Vad fungerade bra/mindre bra? Att utvärdera tillsammans med kollegor Under samtalet redogör lärarna hur de har gått till väga, syftet med övningen och hur det har gått. ”En strategi som kan användas i andra ämnen”. ”Våga lita på att eleverna har tankar”. ”Eleverna blir intresserade om jag är intresserad”. ”Det spårar ut, men på ett bra sätt”. ”Efter tre tankestopp fick eleverna välja ett eget ställe i texten där de fick göra tankestopp”. ”Eleverna protesterade när vi skulle backa i texten”. Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse.

Aktiv läsning - Om läsförståelse

Språkbruk. Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text. Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren. Det händer ofta att innehåll och samband inte uttrycks explicit i texter utan att läsaren måste utnyttja sin kunskap om verkligheten för att förstå sammanhanget. Det handlar om att tolka, att ”läsa mellan raderna”. Jag ska ta ett enkelt exempel: Kalle har flyttat till Helsingfors.

Den nya lägenheten är ett fynd. De flesta som läser de här meningarna tolkar dem antagligen så att det är Kalle som bor i den nya lägenheten, att lägenheten finns i Helsingfors och att den utsikt det talas om är utsikten från lägenheten i fråga. Vi är alltid i viss mån tvungna att göra tolkningar när vi läser en text. I mitt arbete med att språkgranska läromedel stöter jag ibland på texter där författaren har hoppat över tankeled. Också det följande exemplet härstammar från en text för mycket unga elever: Ett exempel till ur en gymnasiebok: Träna hjärnan med lässtrategier. Lässtrategier. Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen.

Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Vi har dock modifierat det för att passa äldre elever. För att enkelt utveckla ett metaspråk och göra strategierna så konkreta som möjligt har vi valt att låta varje strategi motsvaras av en symbol. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning.

Pluggkoden: Strategier för läsning. I wonder… Att ställa frågor till sig själv är ett effektivt sätt att kontrollera sin läsning. Goda läsare gör det, många gånger utan att tänka på det. Ställa frågor kan läsaren göra både före, under och efter läsningen. När frågor ställs före läsningen så innebär det att läsaren arbetar med sina förväntningar på vad som komma skall i texten. Detta gör läsningen med fokuserad och aktiv vilket i sig ökar läsarens motivation. Strategin med att ställa frågor finns med i flera olika forskningsbaserade modeller för lässtrategier som t.ex. McLaughlin & Allen (2002), Braungers & Lewis (2006), Palinscar & Brown (1984) samt Duke & Pearson (2002).

Den kan också ses som en del i överordnade strategier som exempelvis att föregripa, utreda, bedöma och sammanfatta. När eleverna får arbeta aktivt med att ställa frågor tränar de också på att bli medvetna om vilka frågor som är relevanta i olika sammanhang. Frågor kategoriseras i fyra huvudgrupper: Kanske har du hört andra uttryck för dessa tre frågenivåer!? Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet.

Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem.

Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna. ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar.

Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier.

Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) Och språket är starkt färgat av sin tid och av den värmländska dialekten. Här har jag haft glädje av att arbeta med de lässtrategier jag tidigare skrivit om på bloggen. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Lärmoduler om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever. Textkopplingar | Min undervisning.

Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Orka plugga.