background preloader

Bildpromenad med Läsfixarna

Bildpromenad med Läsfixarna
Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt. Eleverna fick förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många. Bara utifrån bilderna kunde vi förstå berättelsen på djupet och diskutera innehållet.

http://marietrapp.blogspot.com/2014/05/bildpromenad-med-lasfixarna.html

Related:  Svenska; En läsande klass o.dyl.BildförslagLäs- och skrivundervisningtextsamtal i F-klassLÄSA SKRIVA

Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se Poängen är att hela tiden utgå från ämnen och uppgifter som eleverna har arbetat med i klassrummet så att innehållet inte är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och att eleverna känner att de språkliga målen som man arbetar med är direkt relevant för dem att klara att förstå en text bättre. Wallach och kollegor betonar att det är också viktigt att arbeta på makronivå – hur är en faktatext uppbyggd? Vad finns det för ledtrådar i texten till hur den är uppbyggd? Och hur skiljer sig t.ex. en text i historia åt jämfört med en text i NO? Vad skiljer en berättelse från en faktatext? En läsare av bloggen förra veckan frågade om jag kände till ”genrepedagogik” – och ja, jag har inte arbetat med det själv, men har läst en del om det (och tycker att arbetssättet verkar fantastiskt bra!).

Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun.

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? Hur lyckas man med textsamtal med de allra yngsta? Sista tiden har det på facebookssidan "En läsande klass" kommit en hel del påståenden från frustrerade pedagoger som undervisar de allra yngsta; ; "Mina elever är omotiverade till ELK." "De vill inte att man stannar upp i texten","De kan inte sitta still", "De orkar inte lyssna.". Lika många inlägg är åt andra hållet. "Åh vad detta fungerar bra".

Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring.

De givande läsanalyserna Jag gör läsanalyser med mina elever ca 2-3 gånger varje termin. Då läser de en text som jag har valt, men oftast är det en text de känner igen. Nu senast använde jag en text som vi hade arbetat med under en lektion (se detta inlägg: vägledd läsning). Jag kopierar upp ett exemplar av texten som de ska läsa, den använder jag att göra markeringar i. Eleverna läser direkt ur boken. Sedan sitter jag enskilt med en elev i taget och de läser högt för mig.

Pysseltajm - Gör egna bokmärken Som jag skrev i det här inlägget funderade jag på att göra en tutorial för att göra egna bokmärken, vilket vissa av er gärna ville se. Så.. här är den! Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Spågumman Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutsäga vad texten kommer att säga. Alla strategierna på ett A4

Läsandets glädje Idag har vi haft en fantastisk dag på Råby skola. Vi fröknar har verkligen blivit varma i hela kroppen av våra lampor som vi har inombords. De har nämligen fått lysa flera gånger under dagen då vi fått uppleva läsandets glädje i helklass, i grupp och enskilt. Tillsammans i klassen läser vi den fantastiska boken "Lyckokakan" som handlar om riktig vänskap mellan två barn. I dagens kapitel fick vi följa Oskar när han frusen står på en busshållplats och väntar på att Bie skall komma. Bie kommer tyvärr inte med bussen men det gör Bies mamma som känner igen Oskar och berättar hur glad Bie hade varit efter gårdagen som hon tillbringat tillsammans med Oskar.

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Detektiven Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren: Läser om ordet. Läser om meningen. Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.

Ställ en fråga till en av personerna i boken Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund.

Related:  svenska