background preloader

Bildpromenad med Läsfixarna

Bildpromenad med Läsfixarna
Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt. Eleverna fick förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många. Bara utifrån bilderna kunde vi förstå berättelsen på djupet och diskutera innehållet.

http://marietrapp.blogspot.com/2014/05/bildpromenad-med-lasfixarna.html

Related:  BildförslagLäs- och skrivundervisning

Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun.

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? Pysseltajm - Gör egna bokmärken Som jag skrev i det här inlägget funderade jag på att göra en tutorial för att göra egna bokmärken, vilket vissa av er gärna ville se. Så.. här är den! Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin.

Julpyssel för barn Bildlänk Bildlänk Bildlänk Bildlänk Bildlänk Bildlänk Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa.

Välkommen till Ingelas lekstuga! Jag heter Ingela, är mamma till fem barn i åldrarna 8-23 år, och förskollärare. Alla mina barn har/har haft verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi innebär en störning av artikulationsförmågan, man har alltså uttalssvårigheter. Här kan du läsa om verbal dyspraxi och språkstörning, och få tips om lekar, spel, sånger, sagor och böcker som passar alla barn. Under länkarna till Årstider, Högtider och Tema hittar du sånger, rim, boktips, pyssel och annat relaterat till ämnet. Uppdaterat 130504 Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen.

Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum. Pauline Gibbons och cirkelmodellen Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola. Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Tanken var redan då att jag skulle prova på att arbeta efter cirkelmodellen med min klass som ett steg i att utveckla deras skrivande av faktatexter, men tyvärr så drunknade detta som så mycket annat till slut i den alltjämt växande ”att-göra-högen”.

Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Man måste koordinera sin läsning av texten med tankar om den, det vill säga man måste samtidigt läsa texten och tänka om den. Och det kan man förstås träna!

Läsförståelsestrategier, fantastiska verktyg i NO-undervisningen På vår skola har vi tagit emot materialet En läsande klass med öppna armar. I varenda klassrum sitter bilder av spågumman, detektiven mfl upp på väggarna. Ett fantastiskt material att låta sig inspireras av! Det vore synd om materialet enbart blir en serie lektioner i svenska tänker jag. Det kan verkligen berika undervisningen i alla ämnen där eleverna möter text. Jag vill berätta om hur de här strategierna har blivit fantastiska verktyg i min NO-undervisning genom ett exempel från dagens lektion.

Eleverna frågar – eleverna svarar! Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser. Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet.

Related: