Marteus: Eleverna måste sluta lata sig | Ann-Charlotte Marteus Svenska elever tror i hög grad att talang och bra lärare avgör om de lyckas. Men egen ansträngning spelar stor roll. Varför är engelska det ämne där svenska elever är bäst, enligt nationella proven? Förmodligen inte. Om de tillbringade mindre tid i den förföriska anglo-amerikanska underhållningssoppan och mer tid med sina matte-, fysik- och kemiböcker, skulle de vara betydligt bättre på NO. Behöriga lärare Det är förstås lätt att öva in en färdighet när det är lustfyllt. Många elever får i realiteten vara glada om de har en behörig lärare. Men de elever som har fantastiska NO-lärare kommer knappast att hasta in på kittlande kemisajter efter plugget, lyssna på kvantmusik eller se filmer där Pi jagar Cosinus över New Yorks regnvåta hustak. Det underhållande fritidsövandet av NO-ämnen är och förblir en hägring för gemene skolungdom. Elever som slarvar Det finns elever som slarvar med engagemanget, helt uppenbart. Och då säger de: "Jag måste anstränga mig mer för att bli duktig i kemi!"
Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det. Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd. Vi lärde oss också om personbeskrivningar. Utvärdering
Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Men de senaste åren har det blivit bättre och gått bättre. Den här gången kombinerade jag mina tidigare efrarenheter och cirkelmodellen. Hur har vi då jobbat? Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vi skrev dikter tillsammans. Fotboll rund, hård Flyger sparkas skjuts Den studsar mot mål Fotboll Fas 4 – skriva på egen hand Vilken lektion!
Grammtiska metaforer Att använda grammatiska metaforer är ett sätt att föra komplexa resonemang. Istället för att uttrycka meningen enkelt stöper man om den så den blir mer komplex och inte så lätt att tolka. Det finns lite olika sätt att se på hur bra och enkel texten blir med grammatiska metaforer, vi har i många fall gått i från substantiv sjukan för att uttrycka oss på ett enklare sätt, men om vi istället lär oss att man kan formulera sig på olika sätt hjälper vi också till att bli mer kritiska läsare menar en del. Det ingår idag i ett språkutvecklande synsätt där vi istället ger verktyg för hur vi kan läsa och tolka samt förenkla språket, men även åt andra hållet. Vad är då en grammatisk metafor? Först måste man veta skillnaden mellan ett verb, ett substantiv och adjektiv. Substantiv är namn på ting. Adjektiviseringar Där verbet byts ut mot ett adjektiv istället som De såg en hoppande kanin istället för De såg en kanin hoppa. Nominaliseringar
Tools for Educators - free worksheet templates, printable game templates, 100% customizable worksheet makers with images! Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter. Vi startade i en frågeställning som var kopplad till vårt tema: ” Hur klarar sig djuren när det blir höst och vinter?” Tillsammans gjorde vi en tankekarta på tavlan där eleverna talade om vad de kom ihåg från filmen och texten. Vid nästa tillfälle tog jag fram vår faktatext igen och vi diskuterade hur den var uppbyggd. Att diskutera
Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Att gestalta (använda verb) Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Om du skriver ”Robin var arg” så berättar du. Om du istället skriver ”Robin höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg” så gestaltar du. Här kommer ytterligare ett exempel på mening som berättar, d v s är ogestaltad: ”Han blev ledsen.” Om du stället vill gestalta kan du skriva: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till på en ogestaltad mening: ”Noor var lycklig.” Samma mening gestaltad: ”Noor hoppade upp och ner samtidigt som leendet på hennes läppar spred sig över hela ansiktet.” Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Kan du se skillnaden nedan? På engelska heter det Show, don´t tell!
Free Teaching Resources 251,792 results sort by: Rating Description Do your kiddos struggle with reading and comparing larger numbers? Digital Download PDF (1.38 MB) Contraction Cut and Paste #2 is... Digital Download ZIP (0.12 MB) Fall Math Pack FREEBIE! Digital Download PDF (10.72 MB) I am offering this HUGE FREEBIE as a thank you for helping me reach my Creative Clips Feedback Challenge! Digital Download ZIP (5.11 MB) My students always seem to struggle with the concept what number comes before, after, or between. Digital Download ZIP (0.57 MB) Please remember - leaving FEEDBACK earns YOU TpT credits and money off your future purchases on TpT! Digital Download PDF (3.46 MB) Need an idea to end the day? Digital Download PDF (4.48 MB) Thanksgiving Turkey - Writing Activity "I am thankful for..." Digital Download PDF (2.33 MB) In this activity, students create their own story problems by drawing an operation card, number card, and setting card, and then writing a story ... Digital Download PDF (2.16 MB) UPDATE!!! Grades:
Det är jag som är Pippi. Jag kände det. | Frida Boisen Det är jag som är Pippi. Jag kände det. Jag visste det. – Det har jag aldrig provat förut - så det klarar jag säkert. Om Pippi betydde något för den sjuåriga flickan, som precis hade lärt sig att läsa? Ja. Jag blev kär i henne direkt. Jag älskade varje ord hon sa. Varför alltid göra som alla alltid har gjort? Nej, man blir inte anarkist, för att man vågar tänka kritiskt. Och varför ska bara födelsedagsbarnet få alla presenter på födelsedagskalaset? Och när Annika påpekade att så brukade man minsann inte göra, så svarade Pippi: – Så brukar jag göra, och det brukar bli så bra så. För som ju Pippi själv formulerade det: – När man är stark, måste man vara snäll. Ja, det måste man. Ska man vara noga var det Pippi som var först med att rocka sockorna. Pippi var bra på mycket. Som att alltid vilja vidare. Jag levde, andades, somnade och åt till Pippi. Och ja. Pippi. Att det var du älskade Pippi.
Tips för att komma igång med språkutvecklande undervisning och undervisning i lässtrategier. För er som är sugna på att komma igång och arbeta mer språkutvecklande, oavsett ämne, rekommenderar jag föreläsningen Språkutvecklande arbete av Hanna Stehagen. Jag har tidigare nämnt både hennes bok Språk i alla ämnen och hennes blogg Mitt språkutvecklande klassrum i mina inlägg, eftersom de har varit viktiga för mig. I den här föreläsningen inleder Hanna (de första åtta minuterna ungefär) med att argumentera för varför alla lärare bör ha ett språkutvecklande förhållningssätt. ”Skolans språk är ingens modersmål”. Detta är något jag som ämneslärare i svenska och psykologi försöker att ha i åtanke hela tiden. Ett annat tips är introduktionsfilmen Strategier för läsförståelse som Rolf Ekelund har tipsat om i Svensklärarföreningens grupp på facebook. Även om de exempel vi får se och höra i flera av sådana här filmer utgår ifrån grundskolan finner jag dem mycket användbara på gymnasienivå. Åsa Relaterat Det första inlägget! Hej! I "Presentation" I "Akademiskt skrivande"