background preloader

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset
Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget

http://strategierforlarande.se/2015/04/01/aktiv-lasundervisning-om-lasforstaelsestrategin-att-stalla-fragor-aterkoppling-och-growth-mindset/

Related:  Läs- och skrivundervisninglässtrategierLässtrategierLässtrategier & LäsförståelseAktiv läsning - Om läsförståelse

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Skolkorgen: Lässtrategier Läs, tänk, markera! Den här affischen kan du som lärare använda i klassrummet för att visa elever hur de kan markera texter när de läser, för att visa hur de tänker under läsning, och på så sätt bland annat visa dig vilka lässtrategier de använder sig av. Elevernas markeringar kan du använda för att bedöma deras förmåga att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Markeringarna kan självklart användas på olika sätt. Att låta eleverna göra markeringar i marginalen på låneböcker från biblioteket kommer ju inte på fråga, även om det är med blyerts, men om de läser en medhavd privat bok hemifrån är det fullt möjligt med deras tillåtelse (men eftersom vi har en kostnadsfri skola är det givetvis inget alternativ). Däremot är det rent praktiskt möjligt att dela ut små post-it-lappar som eleverna kan fästa i marginalen i låneboken där de markerar sina tankar samtidigt som de läser, tankar som de sedan kan redovisa för dig, parvis, gruppvis eller i helklass.

Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. I det andra exemplet skulle de välja strategi för att på bästa sätt sammanfatta en lång och ganska svår text.

Lässtrategier i kursen Svenska 2 De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist.

Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden.

Lyssna på P1 Skolministeriet från igår tisdag! Igår tisdag sändes ett intressant program som kan vara värt att diskutera med kollegorna. Skolministeriet är en serie radioprogram om skolan där de granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal. I tisdags, 11/11, handlade det om att forskare kritiserar projektet En läsande klass. Jag har lyssnat på programmet och vill absolut rekommendera alla som är intresserade eller på något sätt berörda av undervisning i läsning och lässtrategier att lyssna på programmet. Det tar ungefär en halvtimme.

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria.

På näthinnan...: Nästan som konstnärer... Som bekant för många som följer mig i sociala medier, twittrar jag som @ulrikajonson. Jag brukar säga att twitter är mitt utökade kollegium, min skattkista och mitt dagliga universitet och det är verkligen ett forum för mig att plocka upp exempelvis idéer, ta dem och anpassa dem till den kontext jag befinner mig i. Så är det med det jag nu vill berätta, jag har plockat upp apparna och tips på verktyg i form av olika "pennor". Efter BETT2015 har jag provat olika tekniker att måla, rita, skulptera i iPad och jag har fastnat för några saker som jag återkommer till mer än till andra. En apparat, tre pennor och tre appar. Det är något med att rita och måla i iPad som slår an något hos mig.

Informationstjuvar aktiverar förförståelse Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll. Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen. Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande: TitleHeadingsIntroductionEvery first sentence in a paragraphVisuals and vocabularyEnd-of-chapter questionsSummary Suzanne Liff Manz som har hittat på THIEVES, har formulerat ett antal frågor under varje rubrik som man sedan använder tillsammans med eleverna.

Related: