background preloader

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset
Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget

http://strategierforlarande.se/2015/04/01/aktiv-lasundervisning-om-lasforstaelsestrategin-att-stalla-fragor-aterkoppling-och-growth-mindset/

Related:  Läs- och skrivundervisningSvenska

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter.

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. I det andra exemplet skulle de välja strategi för att på bästa sätt sammanfatta en lång och ganska svår text.

Jag ringer mina systrar - Kultur - Piteå-Tidningen Jag ringer mina systrar och säger: Det hände en sån sjuk sak i förrgår. Har ni hört? Niklas Lindgren. Hagamannen släpps fri. Han ska få tillträde till gator i Norrbotten (och hela världen) Kanske Piteå. Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor.

På näthinnan...: Nästan som konstnärer... Som bekant för många som följer mig i sociala medier, twittrar jag som @ulrikajonson. Jag brukar säga att twitter är mitt utökade kollegium, min skattkista och mitt dagliga universitet och det är verkligen ett forum för mig att plocka upp exempelvis idéer, ta dem och anpassa dem till den kontext jag befinner mig i. Så är det med det jag nu vill berätta, jag har plockat upp apparna och tips på verktyg i form av olika "pennor". Efter BETT2015 har jag provat olika tekniker att måla, rita, skulptera i iPad och jag har fastnat för några saker som jag återkommer till mer än till andra. En apparat, tre pennor och tre appar. Det är något med att rita och måla i iPad som slår an något hos mig.

Less is more… En skrivmall ska fungera som ett stöd och det är ju inte förbjudet om den samtidigt inspirerar lite. Den enklaste av alla skrivmallar jag använt mig av under de senaste fem åren är samtidigt den som har gett bäst resultat. För att ge eleverna underlag och inspiration tittar vi på avsnittet Förbjuden kärlek av Korrespondenterna. Det handlar om tre par som alla utsätts för omgivningens fördomar och förtryck på grund av hudfärg, sexuell läggning och religion.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Annikas litteratur- och kulturblogg För ganska precis två år sedan läste jag Flyga drake av Khaled Hosseini. Så här skrev jag om boken då (på min gamla blogg som numera inte uppdateras): Det kändes som att jag åkte en riktig känslo-berg-och-dalbana när jag läste den här boken. Den gjorde mig både glad, ledsen, arg, förtvivlad, lycklig och ja, nästan salig. Allt på en och samma gång.

Related: