Monstret -ett romanprojekt
Arbetet med ett romanprojekt som detta rör nästan allt som ryms i kursplanen för svenska, förutsatt att man jobbar utöver själva materialet. Diskussioner, bearbetning, jämförelser och analyser ska vara centrala moment utöver själva skrivandet. Här nedan har jag markerat (understruket) ord, fraser och begrepp som jag direkt kan härleda till arbetet. Syfte (Svenska Lgr11) Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt
Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. Det tar lång tid, det blir krångligt och varje liten detalj är med. De elever som varit frånvarande när kapitlet lästes, och för vilka sammanfattningen är extra viktig, tröttnar på att lyssna efter en stund.
Intervjuad om textsamtal
Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Det är oerhört viktigt att de inte vänjer sig vid att inte förstå, för då kan de tro att det är så det ska vara och att det inte gör något om man inte förstår.
Dags för instruerande text
Dags för oss i årskurs 4 att arbeta med instruerande text. Vi använder oss självklart av Cirkelmodellen och vi kommer arbeta med texttypen i svenska och NO under några veckor. Vi börjar med att samtala i grupp och helklass kring följande frågor: Vad är en instruktion?Varför skriver vi instruktioner?
Goda, självständiga läsare
respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare.
Tänk om...
Lena Sjöberg har skrivit en fantastisk barnbok som heter "Tänk om..." Den läste jag högt för mina 6:or och sedan kollade vi på hur hennes texter var upplagda, därefter skrev vi en Tänk om-text tillsammans innan de fick skriva en två och två, som vi sedan läste upp för klassen. I dag var det dags att sätta igång att skriva egna "Tänk om-texter" men innan lektionen började kollade jag upp Lena Sjöbergs mailadress och mailade henne några frågor från klassen.
"Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen"
För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara medveten om att läsning består av flera delar och att vi måste vara mycket tydliga med vårt syfte i läsundervisningen. Eftersom jag undervisar de allra yngsta så är en mycket viktig del i min läsundervisning att få eleverna att knäcka läskoden. Att förstå den tekniska sidan av läsningen genom att kunna koppla ljud- bokstav, ljuda ihop ljuden till ord och så småningom automatisera färdigheten och då läsa med flyt.
Att skriva sig till läsning
Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning.
Att Skriva sig till Läsning – men sen då?
Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet?
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande.
Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter.
Huset - skrivprojekt år 5
Nu ska du skriva en miniroman med flera kapitel! Syfte Kopplingar till läroplan Sv Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Sv Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Sv Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln
Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. Hur får man barn att älska resan?
