background preloader

Att skriva sig till läsning

Att skriva sig till läsning
Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@​stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@​stockholm.se Filmer om ASL som du kan låna genom Medioteket Skolfront- Ut med blyertspennorna, in med datorer.

http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/att-skriva-sig-till-lasning/

Related:  Läs- och skrivundervisningFILMER OM EN LÄSANDE KLASSläsa, skrivaBlogs/ SkolutvecklingAtt skriva sig till läsning

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Det är oerhört viktigt att de inte vänjer sig vid att inte förstå, för då kan de tro att det är så det ska vara och att det inte gör något om man inte förstår. Olika typer av lässtrategier Jag har gjort en film om vad en elev behöver tänka på vid sök- och skumläsning: Gjorde även en seriestrip som en slags sammanfattning av filmen här ovanför. Tänker utforska seriestripen och se hur eleverna tar emot den som flippmaterial. Camilla Lindskoug har gjort en liknande film men något mer detaljerad, håll till godo:

ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. Temabloggar Att Skriva sig till Läsning Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL... Kom-i-gång med ASL, del 3 – kurs vt15 Kom-i-gång med ASL, del 2 – kurs vt15 Kom-i-gång med ASL, del 1 – kurs vt15

Att Skriva sig till Läsning – men sen då? : Pedagog Malmö Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2. Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Handskrivning och datorskrivning har varvats på ett till synes okomplicerat sätt.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår.

Barn av sitt språk: Hela skolan läser I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Tidiga läsare blir smarta tonåringar Den som lär sig att läsa tidigt har längre fram i livet både bättre ordförråd och vassare logiskt tänkande. Den som däremot har det tufft med läsningen vid sju års ålder gör senare sämre ifrån sig på olika intelligenstester. Det skriver brittiska forskare i en studie publicerad i tidskriften Child Development. Forskarna har testat 1 890 brittiska enäggstvillingar vid sju, nio, tio, tolv och sexton års ålder. Redan vid sju års ålder utgjorde barnens förmåga en säker indikator på hur de skulle klara olika kunskaps- och intelligenstester längre fram i livet.

Språkutveckling via en bilderbok Jag och elever i årskurs F-5 har börjat jobba med Astrid Lindgrens magiska bok Allrakäraste syster. Första lektionen samlades vi alla framför cleverboarden och samtalade kring bokens framsida. Först turades vi om att berätta vad vi såg; ”Jag ser två flickor”, ”Jag ser blomsterkransar”, ”Jag ser ett slott” osv. Det här sättet att starta samtalet kring en bild är så bra för att det: Gör alla elever delaktiga.Bidrar till att alla kan delta på sin nivå.

Forskning: Vad händer när datorn används i skriv- och läsinlärningen? Vad händer hos elever och lärare när digitala skrivverktyg används i skriv- och läsinlärningen i år 1-2? Vilka förutsättningar krävs för ett framgångsrikt arbete med att skriva sig till läsning? Den 19 september var skolforskaren Maria Westman i Malmö och berättade om den studie hon och kollegan Eva Hultin har gjort i Sandvikens kommun. I Sandviken arbetar alla lärare i de yngsta skolåren med Att Skriva sig till Läsning med dator (ASL). Westman inleder med att ge oss en kort bakgrund för studien, samt redogör för några teorier om barns väg till att bli läsande och skrivande individer. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper.

Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning – Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund. Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga. – Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt.

Related: