background preloader

Läsa

Facebook Twitter

Läsa. Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset. Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning.

Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget. LukiMat. Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse. Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m.

Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Läsgrupper - stödstruktur för tidig läsinlärning.

Att läsa och förstå det man läser är grunden för att kunna delta i olika aktiviteter i skolan. Att skapa tillfällen för eleverna att träna detta är en viktig grundläggande aktivitet tidigarelärare arbetar med. Jag kan egentligen inte lära barn att läsa, det är barnet som själv lär sig läsa. Mitt arbete är att skapa situationer som gör detta möjligt. Om barn ska lära sig läsa krävs det att läsningen blir en ofta förekommande, meningsfull och användbar aktivitet. För att utveckla läsförståelse är det enligt aktuell forskning, läroplan och t ex skolverkets bedömningsmaterial Nya språket lyfter, som vi använder, av stor vikt att elever tränar läsning på olika sätt.Med utgångspunkten att läsning är en social process, där man i samarbete med andra skapar förståelse för texten, har jag och arbetskollegerna i arbetslaget arbetat med bl a läsgrupper och fadderläsning under många år.

Arbetet med läsgrupperna kan se olika ut från år till år. Med arbetssättet följer också värdegrundsarbete. Pluggkoden: Strategier för läsning. ABC-klubben åk 2. Info om läsning till föräldrar. Mer ork kvar inför själva läsningen! Idag provade jag ett nytt sätt att aktivera eleverna förkunskaper inför en läsning av en faktatext. Idén till just detta sätt har jag plockat ihop från andra ”före-läsning-aktiviteter” som jag har provat eller läst om. Till exempel VÖL-tabell, THIEVES, progressiv brainstorming, och olika ordberikarlektioner alá Körling. Jag utgick från de rubriker som vi skulle läsa om i texten – väder – vindar – moln och regn – åska och blixt. Jag skrev upp rubrikerna på tavlan. Vi avslutade lektionen med en muntlig utvärdering av arbetssättet. Det här tar kortare tid, det andra sättet blev för mycket prat och babbel i mun på varandra.det här var bättre, man fick vara som Futura och Furioso (två lässtrategier som vi använder och som vi har hittat på Josef Sahlins blogg: Lässtrategier).det här gick snabbare och man fick tänka mer själv.det andra sättet gör att man blir så trött, så när man väl ska börja läsa finns det ingen ork kvar.

Close reading = närläsning. Närläsning. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang).

Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Lär sig läsa med datorn. På Brickebackens skola i Örebro har de jobbat aktivt med datorer för att lära eleverna läsa. - I princip så har alla knäckt läskoden till jul i ettan. Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger läraren i klass 2 A, Kersti Thelin Ringqvist. Förenklat kan man säga att pedagogiken går ut på att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. Istället för att traggla samma bokstav med penna och papper, så läggs tid på att skriva enkla berättelser; att samtala kring texterna, och hur de är uppbyggda. På det sättet vinner man tid som annars lagts på att träna handstilen. Åke Berglund forskare i informatik har tittat på två klasser i Sollentuna som jobbar på ett liknande sätt. Han jämförde två klasser med dator med två klasser som inte använde datorn i läsinlärningen och fann samma positiva effekter på läs - och skrivkunnigheten som i Örebro.

. - Datorerna kan inte ersätta lärare, säger han. . - De skriver gärna och längre texter. Barn blir bokslukare genom samtal. Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem. – Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt. Kortvarig läsningMen hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet.

. – Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. . – Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Närläsning. Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan. Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola. Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod.

Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Vi valde att göra detta på ett lite annorlunda sätt utifrån ett tips vi fått av en annan pedagog på deras blogg: . Vi började med att plocka ut nyckelord som beskrev huvudpersonen Oscar. Hur gammal han är, hur hans familj ser ut, var han bor, intressen, egenskaper m m. Tavlan fylldes snabbt med nyckelord och det blev dags för nästa moment. I Lyckokakan får vi även lära oss vad ett visdomsord är och en lektion ägnades åt att reda ut betydelsen av dessa fantastiska och genomtänkta små ord. -"Var inte rädd att ta det stora steget! " Lässtrategier. Bildpromenad med Läsfixarna. Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad".

Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt.

Eleverna fick förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många. Var först med att tala om ALK! Att läsa faktatexter. Lässtrategilektion "Reportern" REPORTERNReportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. När vi introducerar Reportern så gör vi det genom att använda Lena Franzens korta texter hämtade ur Monica Reichenbergs bok:" Läsförståelse genom strukturerade textsamtal".

Syftet med denna första modelllektion är att eleverna skall bli medvetna om texters djup och att viss information ges i texten men att de ibland måste hitta ledtrådar i texten och lägga till egen information för att förstå.Före läsningen: Jag har skrivit upp frågeord på tavlan och berättar för eleverna att jag idag skall visa dem att det finns olika typer av frågor och att svaren går att hitta på olika ställen i texten. Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser.

Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt.

. - Vad heter morfar? Su.diva-portal. Monica Reichenberg om att läsa för att lära. Vägledd läsning – jag provar mig fram. Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra. Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. Jag återkommer med en återkoppling på hur lektionen gick! Läsförståelsestrategin - Att göra textkopplingar. Lektioner: En serie bildpromenader. Jag kommer att visa er hur man genomför bildpromenader. Bildpromenadens syfte är 1) Att skapa ordförråd. Att ge ordförråd. Att sätta ord på det vi ser. 2) Att skapa förförståelse. Att vara kreativ. 3) Att undersöka samspel mellan bild och text. Låt oss börja med en bildpromenad i den bok vi själva använder dagligdags: Läroplanen, Lgr 11: Läroplanens omslag ska vi sätta ord på. ”Jag ser två barnhänder” Så här gör jag innan jag undervisar.

För att skapa gemenskap med bilden, fotografiet, illustrationen kan vi sakligt sätta ord på det vi ser. ”Jag ser en penna.””Jag ser ett tangentbord””Jag ser en teckning av ett päron””Jag ser text””Jag ser ett stort L””Jag ser färgen blå.””Jag ser en bok””Jag ser versaler”Jag ser små bokstäver”Jag ser siffror.Jag ser två ettor.Jag ser … Jag har undervisat i bildpromenader sedan 2003. Jag är inte klar med vad jag ser i läroplanens fotografi. Detta moment handlar om att berätta om vad vi tänker. Jag tänker: Det är eleverna som ska tala sig in i bilden. Att undervisa i läsförståelse. Bokpratsspel ny version. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna.

Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor. Att modella är att visa hur eleverna kan göra, tänka eller utveckla. Då eleverna berättar vad de ser kan läraren repetera, men inte värdera, och låta eleverna gemensamt säga orden. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 4) Så slår vi upp boken.

BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så.

Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.

Bokrecensioner

Filmen om läsfixarna. Läsförståelsestrategin- Att förutspå. Läsande klass. Vill du bli en expertlsare? Reciprocal Teaching. Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse. Strategier för läsförståelse: Introduktion. 20131024_120619.mp4. Bokpresentationer i Animoto. Magic spoon! free printable :) En läsande klass.

Läslogg

Läscirkel. Läsanalys.