background preloader

Hur lär man barn att läsa?

Hur lär man barn att läsa?
Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav). Den internationellt kände läs- och bedömningsforskaren John Hattie från Nya Zeeland menar att en lärare som använder sig av helordsmetod (whole language) i sin nybörjarundervisning måste vara minst tio gånger så skicklig som en lärare som använder sig av phonics (ljudmetoden).

spelar det någon roll Lässugen Välkommen hem till sexåriga Amanda! Hon klarar det mesta själv. Hon bakar, målar, bygger och leker. UR:s serie Lässugen riktar sig till barn i förskolan och deras föräldrar. För 11 år sedan läste 74 procent av alla svenska föräldrar högt för sina barn en genomsnittlig dag. Lässugen sänds på måndagar kl. 17.45 i Barnkanalen med start 31 mars. Böcker: Eva Röse läser Jag rymmer! TEMA: Locka fram läsaren med lust och lek

ceciliaseiman | Tankar och reflektioner om min undervisning Den sanna historien om Alex Dogboy Den första fråga jag får från unga läsare är alltid, är det sant? Den här boken bygger på långa samtal jag haft med en pojke som levde med sina hundar på gatorna i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag mötte honom på ett märkligt sätt. Under hösten 2001 var jag i Honduras som reporter för tidningen Globen. Vårt uppdrag var att bl. a. intervjua gatubarn som bodde på ett speciellt barnhem. Vi hade stor tur. När vi gick ut från föreställningen sade ett av gatubarnen till mig: – Den där pjäsen handlade ju om Nahin Samuel. – Vem är det? – Det vet du väl. Då kom jag ihåg att jag sett ett gatubarn som låg och sov på en trottoar med två hundar sovande tätt intill sig. Jag började leta efter pojken med hundarna. De andra pojkarna i gänget var trasiga och mycket smutsiga, men pojken som hade två hundar med sig såg ovanligt ren ut. – Vem har tvättat din skjorta? – Den har fru Leti gjort, sade han och pekade på ett stånd lite längre bort på gatan. – Att min mamma kommer och hämtar mig. Resan tillbaka

Gastarna på Gården / Oknytt Brunnsgubben Det här är en tomteliknande figur som vaktar brunnen på gården. Han ser till så barn inte faller i och utdelar örfilar till alltför nyfikna ungar. Bysen En tomteliknande gubbe från Gotland. Drakar Den svenska draken finns huvudsakligen i två sorter. Gloson Den s k galoppson, gluppson eller gloson; var en enorm sugga av ytterst motbjudande karaktär. Gruvfrun Också kallad bergfrun eller gruvrået. Havsmannen Ett manligt naturväsen som lever kring de svenska kusterna. Jättar Jättar har funnits i alla länder i alla tider. Källarglutten Ett svenskt manligt dvärgaktigt väsen som bor i källare inne i städernas hyreshus. Lindormar Den svenska lindormen har man hört talas om ända sedan vikingatiden. Lyktgubben I vissa delar av Sverige är detta väsen vålnaden efter en människa som med lykta i hand vaktar orätt nedgrävda pengar. Mylingar Mylingar är spöken efter spädbarn, ofta nyfödda, som blivit dödade därför att deras mammor, som ofta var mycket unga och ogifta, inte ville ha dem. Näcken Sjörå

Läs-med-sagor: Här kommer brandbilen Animerad saga med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Halvan älskar att leka med sina bilar. Idag kör han med sin brandbil. Plötsligt går brandlarmet. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. VÖL what NOT to say to emerging readers Sometimes it’s very easy for teachers and parents to feel impatient with emerging readers. It’s hard to listen to kids sound out every word on a page and get through only five words a minute. It’s hard to know what to do when kids insist on reading books that aren’t the ‘right fit’ –either too easy or too difficult. It’s hard to sit still when a kiddo reads a whole page of nonsense rhyming words. Or when he reads a whole page fluently and is completely unable to tell you anything about what he just read. It’s also frustrating when you sit down to read with a child and he refuses to read out loud, saying, I’m not in school, and I’m not a good reader. In the Read-Aloud Learning Series I’ve been doing, I’ve tackled some easy and very cool strategies that any parent can sneak in during the short span of a read-aloud. So here we go, in no particular order — What Not to Say to an Emerging Reader: DON’T SAY: Stop. DON’T SAY: Stop. DON’T SAY: Speed up! DON’T: Laugh. DON’T: Laugh. Are you correct?

Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning.

Skola | lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Nu är vi inne i fas 2 som handlar om att: läsa och visa förebilder inom texttypen samt uppmärksamma texttypens struktur och språkliga drag. Arbetet mynnar ut i att alla skriver en individuell text om ett av Sveriges landskapsdjur. Idag började jag lektionen med att skriva följande ord på tavlan: klassificeringfödalivscykelkänneteckenförekomst Eleverna fick först fundera själva kring orden för att sedan prata med en kamrat och slutligen lyfte vi upp orden till samtal i helklass. Nästa steg av lektionen var att eleverna fick en text i stycken i oordning om Anakondan och uppgiften var att i par klippa och lägga texten i en fungerande ordning gällande beskrivande text. Jag längtar!!! Kort går övningen till såhär: Renen

untitled

Related: