Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna. För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven.
Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Stödmaterialet vill också visa på bedömningens roll i planeringen och genomförandet av undervisningen. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. PP – Att lära sig läsa och skriva! Nu har äntligen min PP-vägg börjat ta form i klassrummet.
Sedan förra året har jag fått ändar om lite, både placeringen av PP-väggen och utformningen. Förra året hade jag min PP-vägg längst fram i klassrummet precis bredvid tavlan. Jag trivdes väldigt bra med det och började och slutade alltid lektionerna vid PP-väggen och pratade om vilka mål vi skulle jobba med just den lektionen och vilket arbetssätt. Men i år försöker jag ha en så avskalad miljö som möjligt framme vid tavlan då det finns elever i klassen som behöver det.
Kunskapsvägg åk 1-3. Jlsu. En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. Barkersthlm. Tips och idéer för lärare. På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen.
Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok.
Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Kims matteprov - feedback på ett annorlunda sätt. Utvärderingslappar till eleverna. Plocka 1-2 lappar och utvärdera din dag. Bra komma-igång-träning tänker jag. Exit Ticket - The Teacher Toolkit. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... Dylan Wiliam. Christian Lundahl. Christian Lundahl. 2015-02-26 13.11.08.png. Formativ bedömning gör lärande synligt. Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning.
Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet.
24 Questions to Enhance Students Reflective and Critical Thinking Skills. August 31, 2014 Reflection is a fundamental skill from which is branched out all other thinking skills.
Reflection is a form of meta-thinking, a process of deep contemplation and pondering. It is also the basis of critical thinking for we can not raise critical thinkers if we do not have good 'reflectors'. When students are taught the art of reflecting, they become independent learners who are engaged in a constant process of assessment and re-assessment of their learning needs and strategies.
Dl-finley-53-ways-to-check-understanding. Att sätta tydliga mål för varje lektion. Lektioner är en viktig del av arbetsdagen för lärare och elever.
Då finns möjligheten att delta i det växande som lärande innebär. Möjligheten bereds både för oss som lärare som vill delta och iaktta elevers lärande, men även att elever uppmärksammar sitt eget och andras lärande – och växer av det. För mig som lärare är det därför viktigt att ha koll på bå¨de vart kursen är på väg i som helhet (med stöd i styrdokument etc) men ändå viktigare är att försöka veta vart eleverna vill med sitt lärande.
Men där den senare kan uppnås genom samförstånd och dialog tenderar den förra att granskas och analyseras i stor utsträckning av läraren. Visst, många lärare arbetar med att planera moment eller upplägg tillsammans med eleverna men det finns nog en förväntan att det dagliga planerandet av lektioner och styrning mot det ”slutgiltiga” målet administreras av läraren. Är detta problematiskt? Min lösning på detta är att bygga in s.k. gameification i klassrummet. Exempel på några bedömningstekniker som tydliggör mål och kunskapskrav. Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid. En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande.
En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser. Matematik. Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun.
Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu. Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Vi har ju Lgr 11 med alla förmågor, det centrala innehållet och kunskapskraven. Formative assessment. Att använda exittickets som en del av formativ bedömning. Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan).
Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. Elevaktiv formativ bedömning skolporten ppt. "Första hjälpen"-kit för formativ bedömning @ Nordström Education.