background preloader

Synligt Lärande

Facebook Twitter

Ac.els-cdn.com/S1060374304000098/1-s2.0-S1060374304000098-main.pdf?_tid=efb49fa0-a5d1-11e3-8a55-00000aab0f01&acdnat=1394180864_7294260c7e977b67b70b43d717617b6e. Ac.els-cdn.com/S1075293510000255/1-s2.0-S1075293510000255-main.pdf?_tid=7b9586f2-a5d1-11e3-8a55-00000aab0f01&acdnat=1394180669_91468b6297c4aaf98cb8182574ec96b0. Formative assessment and feedback: Making learning visible.

Abstract The study explores how assessment information is received and attended to.

Formative assessment and feedback: Making learning visible

The research is linked to a 2-year intervention project involving six Norwegian upper secondary schools, and with a particular focus on vocational training and the three core subjects: English, Norwegian and Mathematics. Survey data was collected from five schools, including both vocationally and academically oriented education. Other sources of data are focus-group interviews in three of the five schools, involving students, teachers and school leaders. Findings show that there are significant differences in how students and teachers perceive feedback practices. Highlights Keywords Formative assessment; Feedback; Student learning; Secondary school Feedback is seen as a primary component in formative assessment and one of the factors that have the strongest influence on learning (Black and Wiliam, 1998, Crooks, 1988, Hattie and Timperley, 2007 and Hattie, 2009).

Context of the study. Christian Lundahl - 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov. Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet. Synligt lärande. "Alla lärare är inte bra". Powerpoint-bilden av en milt leende Jesus glider långsamt över i ett annat ansikte – John Hatties – när superpedagogen skrattande äntrar scenen.

"Alla lärare är inte bra"

Han är så mycket av en kändis som är möjligt i pedagogikkretsar; det går inte att pressa in fler lyssnare i salen ens med skohorn, han hinner bara ge en intervju och han omges av ett helt team med pressfolk och planerare. Men framför allt har den nya zeeländska pedagogikforskaren, nu professor vid Melbournes universitet i Australien, vänt upp och ner på vad som är rätt och fel kring skolresultat. Mindre klasser? Tja. Bättre integration? Att säga att han provocerar är en underdrift. . – Vem tror att klassens storlek påverkar lärandet? Närmare 95 procent av salens händer, tillhörande lärare och skolledare i Stockholmsregionen, åker i luften. Svaret: ja, det påverkar – men mycket lite. – Varför är påverkan så liten när du känner att du skulle kunna göra så mycket bättre i en mindre klass? – Det går alltid att hitta bevis på att något fungerar.

John Hattie, Visible Learning. Pt 2: effective methods. John Hattie: Visible Learning Pt1. Disasters and below average methods. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet. Pedagogisk ämneskunskap. Begreppet pedagogical content knowledge (PCK), alltså ungefär pedagogisk ämneskunskap, myntade 1986 av Lee Shulman [1].

Pedagogisk ämneskunskap

Han ansåg att den pedagogiska forskningen bortsåg från den speciella form av ämneskunskap som lärare måste ha för att kunna undervisa om ämnet. Han föreslog därför att lärares kunskaper förutom ren ämneskunskap och pedagogisk kunskap, även innehöll pedagogisk ämneskunskap (PCK). PCK handlar om ämneskunskap för undervisning. I detta ingår till exempel kunskap om olika sätt att representera idéerna i ett ämne, samt vilka analogier, illustrationer, exempel och förklaringar som är lämpligast. Naturligtvis finns det inte bara ett sätt att formulera och representera en viss del av ett ämnesinnehåll för att göra det begripligt för elever. PCK inkluderar även kunskap om vad det är som gör ett område lätt eller svårt för elever, samt vilka vanliga felaktiga uppfattningar som kan förekomma bland elever och hur dessa kan hanteras. Ingen strategi mot felaktiva föreställningar. PEDAGOGISKA PLANERINGAR & FÖRMÅGORNA.

IUP-processen och pedagogisk planering. Undervisningen planeras utifrån läroplanen och elevers utvecklingsbehov och lärandet följs upp och dokumenteras kontinuerligt.

IUP-processen och pedagogisk planering

Inför utvecklingssamtalet sammanfattas elevers kunskapsutveckling i skriftliga omdömen, och utifrån utvecklingssamtalet görs en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. Elevens skriftliga individuella utvecklingsplan innehåller alltså två delar: omdömen och en framåtsyftande planering. Omdömena har en formativ funktion, vilket innebär att de ska stödja elevens fortsatta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter. Omdömena beskriver såväl vad eleven kan som vad eleven behöver utveckla vidare och hur valet av arbetssätt och arbetsformer i skolan kan stimulera eleven. Under utvecklingssamtalet sammanfattar och prioriterar man vad som är nästa steg i elevens utveckling i den framåtsyftande planeringen. Ladd ner stödmaterial för elevdokumentation här: Stödmaterial elevdokumentation PDF.