background preloader

Svedala

Facebook Twitter

FN – projekt, ett språk och kunskapsutvecklande arbete. Under de sista veckorna på terminen har jag arbetat med ett FN-projekt med mina klasser i geografi och svenska.

FN – projekt, ett språk och kunskapsutvecklande arbete

Arbetet blev på många sätt lyckosamt och jag vill här dela med mig av upplägget samt ge er min bild av vad som gjorde undervisningen framgångsrik. Tidigare i våras var Sandra Pilemalm från Naverlönnskolan hos oss på Spångholmsskolan och föreläste om hur lärare kan öka motivationen och ansvarstagandet i sin undervisning. Hon berättade då bl a om två arbetsområden som hon genomfört baserade på entreprenöriellt lärande och som fungerade som en form av rollspel. Sandra har även skrivit blogginlägg om dessa projekt som du kan läsa om här: Några dagar efter Sandras föreläsning tog jag kontakt med henne för att be om inspiration till ett FN-rollspel som jag gått och grunnat på. 1. undersöka varför deras land är så fattigt och vad det leder till för folket 2. presentera varför landet är fattigt ( muntligt med stöd av ett bildspel) 3.utifrån landets problem hitta lösningar på några av dem.

Från fakta till fiktion – ett sätt att skapa skrivglädje. Vi deltar i läslyftet den här terminen och arbetar i modulen Läsa och skriva i alla ämnen.

Från fakta till fiktion – ett sätt att skapa skrivglädje

När vi läste texten Berättande texter valde vi att planera för en lektion där vi skulle låta eleverna utgå från en faktatext som inspiration för att skriva en skönlitterär text.Vi arbetade utifrån cirkelmodellens princip och började med att samla fakta. Vi läste om och såg på film om Glimmingehus och gjorde också ett studiebesök där. Hemma på skolan gjorde vi en mindmap med all fakta och vi hjälptes åt att sortera upp faktan inom olika områden. Därefter skrev alla en individuell text om besöket på Glimmingehus. Förstelärare i Svedala. För ett tag sedan gick jag en workshop i att programmera i Scratch som hölls här i Svedala.

Förstelärare i Svedala

Jag har sedan dess återvänt till Scratch regelbundet för att lära mig själv. Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter? Under tre år har jag studerat till speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling.

Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter?

Delaktiga elever -5 tips på enkla saker som funkar. Alla elever skall delta i undervisningen men målet måste vara att alla även skall vara delaktiga i den meningen att eleverna kan påverka det som sker i klassrummet.

Delaktiga elever -5 tips på enkla saker som funkar

Ibland är det svårt att lyckas med både det ena och det andra men ofta är det små saker som krävs, kanske så små saker att man bortser från dess betydelse. Jag använder Google Classroom och sedan en tid tillbaka har jag några små knep som har inneburit stor skillnad i mitt klassrum när det gäller elevernas delaktighet, saker som faktiskt funkar. Oavsett hur man undervisar är det oundvikligt att ha genomgångar av olika slag . Det kan både handla teorigenomgångar där begrepp och teorier visas och förklaras eller instruktioner om hur arbetsuppgifter skall genomföras. Hur stöttar vi elever med talrädsla?

Vi vet vem de är.

Hur stöttar vi elever med talrädsla?

Vi känner igen dem. De tysta eleverna. Vi vet att vi kommer att få jobba hårt för att få fram underlag som inte är skriftligt. Vi lockar, pockar, anpassar, misslyckas och försöker igen. Ibland går det fint och eleven står där till sist och håller sina anföranden eller redovisningar inför helklass, halvklass, liten grupp eller i ”värsta fall” bara för mig, läraren. Språkutvecklande matematik. På Marbäcksskolan arbetar vi just nu med ett utvecklingsarbete för att stärka elevernas språkliga kompetens i alla ämnen.

Språkutvecklande matematik

Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet är grundläggande för att undervisningen ska vara effektiv, tillgänglig och för att eleverna ska få en matematisk grundläggande förståelse. Här är några exempel på hur vi har arbetat med olika språkutvecklande aktiviteter. Övningarna är bland annat hämtade från Pauline Gibbons bok ”Stärk språket Stärk lärandet. Skriva faktatexter, steg för steg – och låta det ta tid! Vårt sista stora arbetsområde i svenska i årskurs 4 är faktatexter.

Skriva faktatexter, steg för steg – och låta det ta tid!

Vi har under läsåret arbetat mycket med att skriva och läsa berättande texter så nu är det dags att fördjupa oss i hur faktatexter är uppbyggda. Min uppfattning är att många av oss lärare gärna har lite bråttom. Då känner man ibland efter ett arbetsområde att kvaliteten inte blev så bra som man hoppades när man började arbeta med området eller att man inte fick med sig alla. Denna gång ska vi ta det lugnt och bygga upp vår kunskap kring faktatexter stegvis.

Jag ska modellera och de ska få träna parvis på varje moment. Vår första lektion läser vi tillsammans ett utdrag ur en skönlitterär text om en kråka och en faktatext om en kråka. När vi diskuterar betydelsen av begreppen kommer vi också in på diskussionen kring vilka olika faktatexter det finns. Jävlar anamma! Det som får oss att röra oss framåt. Under våren har jag haft förmånen att delta i UR Lärlabbet tillsammans med mina kollegor Linda Sonesson och Fredrik Berggren.

Jävlar anamma! Det som får oss att röra oss framåt

Temat var motivation och UR hade snokat runt bland inläggen på Förstelärare bloggar och hittat några av mina inlägg som visade sig passa in i deras programidé. Sedan ringde de. Det handlade om motivation, mindset och grit – jävlar anamma. Ärtpåsar skapar studiero! Att studiero är viktigt för inlärning och måluppfyllelse vet vi.

Ärtpåsar skapar studiero!

Hur man skapar studiero är däremot inte alltid så lätt. Vad vi menar med studiero skiljer sig också från pedagog till pedagog, från elev till elev och från aktivitet till aktivitet. Tjuvstart på den nya läroplanens innehåll- programmering. Jag gillar kontroll! Jag gillar att ha goda kunskaper om ämnen jag undervisar i! Men jag gillar utmaningar också! Den flerstämmiga undervisningsmiljön. Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här). I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet.I en flerstämmig undervisningsmiljö ska grunden vara elevernas egna språkliga produktion i tal och skrift; det ska vara en miljö där elevernas tankar och uppfattningar bildar utgångspunkt för undervisningen.

Att få eleverna att vara bekväma i det obekväma. Astrid Lindgren är en av våra främsta författare genom tiderna. Det har kommit många visa uttryck från henne. Det finns nästan ett passande Astrid-citat till varje tillfälle. I Lotta på Bråkmakargatan hör vi pappa säga när han mindre lyckat försöker sig på att fiska. “Tålamod är en fiskares bästa vän”. Förstelärare i Svedala. Varje pedagog vet att undervisa är en sak. Att eleven efteråt kommer ihåg eller kan det stoff som undervisningen gav, ja det är en helt annan sak. Detta blev jag brutalt påmind om för någon vecka sedan. Egen produktion moderna språk – stödstrukturer. Realia, läsförståelse och hörförståelse är sällan det som upplevs som svårast när man läser ett modernt språk i grundskolan. Visst behöver man som nybörjare slå upp ord och mer än en gång kommer man att känna sig lite uppgiven när man tycker att de pratar “sjukt snabbt” (citat av en elev nära mig).

Det som majoriteten av mina elever kämpar mest med är egen produktion. Sekvensbilder – informationsklyftor, stöttning och språklig förhandling. Stärka elevernas digitala kompetens. Kollegialt lärande del I - Grunderna. Språket – vårt främsta redskap för lärande. Språket är vårt främsta redskap för lärande. Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt? I kursen naturvetenskaplig specialisering har vi arbetat med en fördjupning inom ämnesområdet genteknik och stamceller.

Parallellt med teoripass, övningar och kunskapsinhämtning om medicinsk forskning lästes boken Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (2012). Klassen fick uppgift att prova på att bli skribenter på Wikipedia som avslutning på ämnesområdet. Det ersatte ett vanligt, skriftligt prov och det blev väl så bra om inte bättre menar jag. Läxor – mina tankar med fokus på HUR och inte OM. Rollspel konfliktlösning kriget i Syrien.

För att kriget ska ta slut måste alla länder samarbeta. Förstelärare i Svedala. Hen smäller upp dörren, sparkar i väggen, tar upp en bok och kastar mot fönstret, innan jag hinner reagera sätter hen sig under bänken, händerna täcker ansiktet och gråter. ”Vad hände?” Frågar jag försiktigt. ”Jag skulle läsa i klassen. Jag kan ju inte läsa.” Jag sätter mig bredvid hen och bredvid oss ligger tegelstenen till bok som varit ämnad att träffa fönstret. Förstelärare i Svedala. Enligt Pauline Gibbons är stöttning den temporära framåtsyftande hjälp som stöttar eleven att utveckla kunskaper, förståelse och färdigheter som de kan tillämpa i nya sammanhang. Rollspel konfliktlösning kriget i Syrien.

Klassrummet speglar min vision och min undervisning. Hur tänker du kring klassrummets utformning? Vägen mot kollegialt lärande. Öka och stärka elevernas uthållighet. Translanguaging – Viktig del i ett flerspråkigt klassrum. Kollegiala reflektioner om språklig sårbarhet. Förstelärare bloggar höstterminen 2016. Språkutveckling, inte endast för SvA. Mental träning – en viktig del av lärprocessen. Förstelärare i Svedala. Fonologisk träning gynnar läsinlärningen. Att skriva faktatext med sexfältare. Förstelärare i Svedala. Med begrepp i matematiken. Värdegrunden – värt att arbeta från grunden. Så blir du en skicklig ledare i klassrummet. Planera för svårigheter så får du fler att lyckas!

Förstelärare bloggar vårterminen 2016. Låt eleverna arbeta med forskare – två tips! Förstelärare i Svedala. En kort reflektion om det framgångsrika i framgångsrik undervisning. Öppen för lärande- och coachande samtal. Jämföra texter – ett sätt att få eleverna att reflektera över sitt lärande. Fem framgångsfaktorer för lyckad undervisning.

Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande” Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp. Kollegialt lärande i ett ägg. Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1. Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna. Förstelärare i Svedala. Uppföljning av matteläxan. Flexibel undervisning utifrån elevernas behov. ”Förbättra resultat genom självrättning” Det papperslösa klassrummet. Förstelärare i Svedala. Film & Fanfiction i språkklassrummet. Avsnitt 45 med Malin Larsson, Sveriges bästa svensklärare 2014 - #annaochphilip. Låt förtesten guida dig…

Hur kan jag väcka elevernas lust att skriva berättande texter? Född 2001, Vad är 9/11? (del 2 av 2) Född 2001, Vad är 9/11? På spaning med Dr. Ross W Greene – Collaborative Problem Solving. Vad kan Sapfo lära oss om kärlek? En resa mot trivsel och lärande. Att skapa en undervisning som utmanar och inkluderar alla. Startkit - BFL genom kollegialt lärande. Läraren, betygen, makten och vanmakten! Specialpedagogiskt forum. Digitala läromedel - när, hur och varför. Stöd för alla ska lyckas. Bryt rutinerna – bli en upptäckare. Preflight checklist – Ett enkelt sätt till ökat kollaborativt lärande. Åtgärds- och anpassningsbank.

Har barn rätt till socialt stöd i skolan? Ja. Och anpassad undervisning. "Att planera och strukturera undervisning" Eleverna engageras när de förstår helheten. Hinken. Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet. Hur kan vi arbeta för att elever ska bli ägare av sitt lärande? – utveckla ansvar. Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O. Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O. Vårt professionella lärande fixar vi själv. Hur skapar vi struktur i elevernas digitala skolvardag?

Stöd för att alla ska lyckas. Löjligt enkelt! Lärmoduler för kollegialt lärande. Lärmoduler för Likvärdig bedömning. Förstelärare bloggar som underlag för det kollegiala lärandet. Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare. Stöd för att utveckla undervisningen. Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare. Höstterminen 2015 Naverlönnskolan #arbetsmaterial. Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare.

SVENSKA 6-9. Modell för kollegasamtal. Startkit - BFL genom kollegialt lärande.