background preloader

LR bloggar

Facebook Twitter

Kahoot och de pedagogiska vinsterna - Ivana Eklund. Vissa digitala resurser är mer populära än andra att använda i undervisningen och för elevernas lärande och en av dem som har börjat förekomma rätt frekvent även i våra sfi-klassrum är det digitala responsverktyget Kahoot (getkahoot.com).

Kahoot och de pedagogiska vinsterna - Ivana Eklund

Lärare tycker att Kahoot är kul och eleverna tycker också att Kahoot är kul. Och det är ju bra, för har man kul, så lär man lär man sig bättre. Men finns det några fler faktorer än rolighetsfaktorn som påverkar elevernas lärande i rätt riktning? Vi lärare känner på oss att digitala responsverktyg i stil med Kahoot fungerar bra i undervisningen – men vet vi riktigt varför de gör det? Vad händer egentligen och hur gynnar det lärandet?

Tillåt mig att börja med en kort beskrivning av verktyget för den som inte känner till det. Det är gynnsamt med bedömning för lärande (BFL) i klassrummet. För lärarens del är meningen med de ovan beskrivna strategierna att få svar på tre övergripande frågor: Var befinner sig eleven i sitt lärande just nu? Planering för lärande, bedömning och utveckling - Mikael Bruér. En av mina viktigaste metoder när jag arbetar med elever är tydligheten i bedömning och instruktioner.

Planering för lärande, bedömning och utveckling - Mikael Bruér

Jag har länge försökt arbeta på ett sätt som gör att eleverna ständigt ska veta vad som ingår i varje moment och vad som bedöms. På det viset har jag också försökt träna mina elever i att förstå vad kvalitet innebär inom ramen för undervisning i SO-ämnen. För att nå alla elever har jag försökt dela upp undervisningen i olika moment på vissa arbetsområden, där jag brutit ned undervisningen i mindre och kortare moment som är tänkta att ge bättre överblick för eleverna.

En del av detta innebär ett arbete med att förtydliga vad som avses med kvalitet. Interaktiv samhällskunskap med Padlet - Mikael Bruér. Förra veckan skrev jag om mitt besök på BETT-mässan och ett studiebesök på en engelsk skola, som inspirerade mig till ett lektionsupplägg med hjälp av appen Padlet.

Interaktiv samhällskunskap med Padlet - Mikael Bruér

Att låta Padlet vara en del av undervisningen går att göra på många sätt och jag har försökt ta detta vidare för att bygga in mer interaktivitet i mitt klassrum och i mitt sätt att undervisa. Inom ramen för ämnet samhällskunskap ska eleverna träna på att “analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller”. I åttan jobbar vi med området ”Så styrs Sverige” som utgår från det centrala innehållet om “Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner”. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang.

Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b?

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang

Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo Vad utgör bedömningen? Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun. I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo .

Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun

Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Att koppla hur man gör kring återkoppling - Annika Sjödahl.

För ett tag sedan blev jag tillfrågad om jag kunde göra en Canva utifrån en bild som handlade om återkoppling.

Att koppla hur man gör kring återkoppling - Annika Sjödahl

Nu är det ju inte bara att göra en ny utan man måste fråga upphovsskaparen om lov så jag skickade iväg ett mail och har nu fått lov att publicera den. Jag har därför valt att skriva om just återkoppling i just detta inlägg. Här finns en pdf för utskrift. Men det är inte lätt att koppla hur man ska göra Återkoppling är en konst om det ska flyta på smidigt i undervisningen. Ett annat tips är Helena Wallberg som är specialpedagog och som nyligen gett ut en bok om återkoppling. I kunskapskraven för engelska i åk 9 återfinns följande: För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

I ämnet svenska återfinns följande kunskapskrav: För att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskravet måste undervisningen ge eleverna det som kunskapskraven föreskriver. Sjunde och sista rådet säger också just det. Källor: