Sagor. ROMANPROJEKT. Att göra den enskilda läsningen gemensam - Förstelärare i Svedala. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet.
Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda.
Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Bokstavsfilmer. Här under hittar du filmer om hur bokstäverna skrivs på rätt sätt.
Under årskurs 1 skrev vi i princip inget alls med pennan. Det betyder inte att vi inte har pratat om bokstävernas utseende, namn eller ljud. Vi skriver oss till läsning i Sundsvall. I vår iver att få våra elever att utvecklas är det viktigt att vi stannar upp och faktiskt visar eleven på sitt lärande och utveckling.
Idag dokumenterar vi väldigt mycket genom digitala verktyg, men hur ofta tar vi fram och visar eleven hur det såg ut tidigare? För att motivera eleverna, inte minst våra elever på särskolan, är det viktigt att visa dem hur de har utvecklats, som i detta fall i sin skrivutveckling. Jag har valt att spara deras Idagböcker som vi arbetar med varje dag. Skriva sig till läsning. ASL inspirerat arbete och mycket mer. Klurigt, lurigt och roligt i skolan. RIMRUM - UR. Om läs- och skrivinlärning.