Jordens inre och yttre krafter | Geografi. Vid jordbävningen i San Francisco 1989 hoppade Stilla havsplattan fram nära två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan. 2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien som låg bakom den väldiga flodvågen hade styrkan 9,0 på Richterskalan.
Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F. Richter (1900-1985). Skalan är så konstruerad att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. I USA tror forskarna att ett fruktansvärt jordskalv kan inträffa i den så kallade San Andreasförkastningen i Kalifornien. Vulkaner Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1 200 grader. En läsande klass. Mobile. Institutet för språk och folkminnen - Institutet för språk och folkminnen. Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid.
En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser. Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11.
Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Se också: Multimodalt berättande inspirerar elever och lärare. Studiens syfte är att undersöka elevers meningsskapande i multimodala berättelser som skapats i estetiska lärprocesser samt lärarnas uppfattningar om estetiska lärprocesser och multimodalt berättande. Märtha Andersson har undersökt fyra kultur- och berättarprojekt som bedrivits i samarbete mellan olika grundskolor och Kulturskolan.
Projekten riktade sig till förskoleklass och årskurs 1, samt årskurserna 2-3 och 4-5. Materialet utgörs av intervjuer och klassrumsobservationer. Med hjälp av olika uttrycksformer som dans, musik, sång och bild fick eleverna skapa muntliga eller skriftliga berättelser. Fem strategier i berättelserna I första projektet ska eleverna skapa bilder och berättelser som åskådliggör ett väsens liv, medan de i andra projektet bygger vidare på en historisk berättelse om barn på barnhem. Andersson urskiljer fem tydliga strategier i elevernas berättelser: identifikation stereotypa könsmönster humor strukturer från skräck- och sagogenren remediering Text: Christoffer Dahl. Worldometers - real time world statistics.
Mallar och instruktioner. Lässtrategier för gymnasiet. – Det har blivit lite trendigt att prata om lässtrategier, och det skrivs tjocka böcker om det. Allt det där kan få det att verka väldigt krångligt, men det är det inte, säger hon. Jenny Edvardsson jobbar som lärare i svenska och historia på det yrkesinriktade Wendesgymnasiet i Kristianstad. Elevkåren består nästan av enbart praktiskt inriktade pojkar, och hon beskriver att läsning inte står särskilt högt i kurs. – En del elever kan säga ”jag har aldrig läst någon bok tidigare och jag tänker inte börja nu heller”.
Därtill kommer de vanliga inslagen av elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter, adhd, elever som läst svenska som andra språk i grundskolan och så vidare. Så vad göra? – ”En läsande klass” kanske inte verkar perfekt för gymnasiet. (Jenny Edvardssons egna anpassningar av materialet finns att hämta på hennes blogg ”Jenny på Wendes”.) En annan sak hon lånar från grundskolan är högläsning av böcker i klassrummet. Var det något speciellt som du gillade i boken? ”Snöbollskrig” – en övning om förväntningar » Retorik i skolan. Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Material: En klassuppsättning A4-ark Arbetsmodell: Alla elever får var sitt A4-ark. På arket ska de skriva tre förväntningar de har inför kommande läsår eller termin genom att besvara följande frågor som läraren skriver på tavlan: 1.
Vad vill du lära dig? 2. För att hjälpa eleverna förstå uppgiften, förklara och ge exempel på tavlan, men tänk på att balansgången mellan att inspirera och lägga åsikter i munnen på eleverna är hårfin. 1. När alla har skrivit ner sina förväntningar, knycklar de ihop sina papper till bollar. Efter att lugnet har lagt sig vecklar eleverna ut papperen och var och en läser upp vad som står på hans/hennes papper. Sammanställ förväntningarna och återvänd till dem då och då under läsåret. Situationen är även lämpad för att prata matematik, till exempel procenträkning.