Digitala verktyg för effektiva möten. Ofta talar vi om digitala verktyg i undervisningen, vilket man då gärna kopplar samman med elever och skolan.
Men dessa olika verktyg kan förstås användas i en mängd olika sammanhang – jag har till exempel även använt mina ”topp fem digitala verktyg” i sammanhang där vi bara har varit vuxna deltagare, till exempel under personalmöten, föreläsningar, genomgångar, workshops etc. Även i jobbsammanhang pågår ju oftast något slags lärande, dvs att flera personer tillsammans ska komma framåt i en fråga, till exempel under mötestid.
De här metoderna och verktygen kan man med enkelhet använda sig av före, under och efter möten för att effektivisera tiden. 1. Flipped classroom Låt dig inte luras av ordet klassrum, tanken bakom att ”flippa” är gångbar och användbar i många sammanhang. Jennys julkalender - den 22 december. Sista arbetsdagen och sedan dags för jullov.
Så skönt det ska bli! Jag kommer dock att se till att publicera ett inlägg den 23 december och ett den 24 december. Missa inte det! Idag fokuserar jag på de nya skrivelser som finns i läroplanen och som gäller digital kompetens. Många är det som börjat förbereda sig. Går man in på ämnet samhällskunskap för åk 7-9, område Nyhetsvärdering, kan man få många tips och direktlänkar till material: Är det så att du vill få tips och/eller inspiration kring digital kompetens är sidan Läroplan 2018 - Digitala skolan en bra start.
Tips för distansundervisning. Jag har alltid varit ett stort fan av blended learning och till och från under åren har jag och mina elever (frivilligt till skillnad från nuvarande läge) blandat in mer digitala lektioner på distans i den ”vanliga” undervisningen.
Nu i vår kommer jag att undervisa och handleda lärarstudenter en hel del på distans (främst via Zoom) och tänker att det finns några saker som är lite extra viktigt att tänka på då. Jag har gillat, sparat, pinnat och bokmärkt flera bra tips i form av länkar, bilder och videoklipp den senaste tiden (många från den fantastiska gruppen Distansundervisning i Sverige förstås) som jag har sammanställt nedan (kika även på blogginlägget från i våras – ”Dags för fjärr- eller distansundervisning?”) Tekniken I detta läge är det bra att se till att såväl lärare som elever har koll på den grundläggande tekniken för videomöten.
På KTH använder vi Zoom som jag trivs väldigt bra med men de flesta grund- och gymnasieskolor använder ju Teams eller Google Meet. Pedagogiken. Skola Hemma. Lektionsdesign på distans. Nu är det dags att ta klivet in i en virtuell värld och pröva undervisning som inte sker inom fyra fysiska väggar.
Jag vet att många grundskolor också planerar för en eventuell distansundervisning. Hur kan man tänka för att det ska bli så väldesignat som möjligt? Jag funderar och försöker dela med mig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö. En fredageftermiddag cirkulerade jag bland grupperna i min klass och följde upp deras arbeten. En grupp berättade att de väntade på att “Micke” skulle bli klar med sin del. Skapa digital gemenskap “Micke” hade goda klasskamrater som inkluderade honom. Schema som vanligt. Den digitala lektionens faser Även den digitala lektionen kan utgå från faserna: Sätt igång: Rutinen är att samla gruppen i en meet/hangout eller vilket program man nu använder. Klargör förväntningar genom att dela en lektionslogg där all information om lektionen finns tillgänglig för alla. Digital kompetens ksgyf - Distansundervisning och fjärrundervisning.
Tips för distansundervisning. Forskning: Lärare och rektorer oense om planeringstid. I april 2019 publicerade Karlstad universitet resultatet av en enkätstudie där lärare fick svara på frågor om sin arbetsmiljö.
Ett tydligt resultat den gången var att lärare säger sig sakna organiserad tid till planering och efterarbete av sin undervisning. Nu, ett år senare, har samma forskare ställt samma frågor till rektorerna – och svaren ser väldigt annorlunda ut. – Det är som en spegelbild. Drygt 80 procent av rektorerna anser att lärare har tid att planera och efterarbeta sin undervisning, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstad Universitet.
Han menar själv att skillnaden i resultat är ganska häpnadsväckande, eftersom det rör en så central del av lärarnas yrkesutövning. – Vid sidan av själva undervisningen är planering och efterarbete det viktigaste som sker på en skola. Man har olika bild av hur arbetssituationen ser ut – Det är väldigt tydligt att rektorerna har en annan bild av tiden. Det här är tid som vi behöver freda – Ja, precis. Instagram photos and videos. Your browser isn't supported. Skolstart 2018. Nu är sommaren snart slut och det är återigen dags att börja tänka på terminen. Några har kanske släppt en klass och ska få träffa helt nya elever, andra ska träffa samma elever som i våras. Några börjar sitt allra första jobb, andra har jobbat länge. Några har bytt arbetsplats, några jobbar kvar med samma kollegor. Några av er har jobbat med KL ett tag, andra har ingen aning om vad det är. Oavsett hur det ser ut för just dig så kommer här lite tips inför hösten, som vi hoppas kan hjälpa dig på vägen till att skapa ett samarbetande klassrum med hög elevaktivitet och delaktighet, vårdande relationer och elever som mår bra tillsammans.
Vad är kooperativt lärande? Här finns en kort sammanställning av kooperativt lärande. Strukturer och strategier. Planering för läsåret - Helena Kvarnsell.