23761719. Hur samarbetsfärdigheter tränas – Kooperativt Lärande. En av grundprinciperna inom kooperativt lärande är Samarbetsfärdigheter.
För att kunna lösa uppgifter tillsammans krävs att eleverna kan samarbeta med varandra. Att kunna samarbeta är inte något vi föds med, utan det är något som vi måste få möjlighet att träna på i livet. I undervisningssituationer behöver man därför synliggöra samarbetsfärdigheterna för eleverna på ett konkret sätt. Det räcker inte att bara berätta för eleverna vad vi vill att de ska göra – vi behöver skapa tydliga modeller som vi kan visa och vi behöver även få prova dessa och lyckas tillsammans. Vi vill här i detalj beskriva hur vi arbetar med att träna på samarbetsfärdigheter. Vi beskriver en grund och har även med två konkreta exempel (ett från åk 1, ett mer allmänt) som ni kan anpassa utifrån era elevers mognad och behov.
Om du ska arbeta med en samarbetsfärdighet i veckan eller under en längre period bestämmer du själv. När ni tränat på en samarbetsfärdighet behöver du även påminna om den senare under terminen. Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande. Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut.
Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna.
Storstadsmamman Blog: Tillbaka till skolan del 1: Lär känna dina klasskamrater - tips! Nu sätter snart skolorna igång igen.
En del får nya klasser och det första man gör som lärare är att få ihop klassen till en grupp. Detta tar ett tag in på terminen, men det är ett måste för att det senare ska bli arbetsro och eleverna ska infinna sig i ett lugn. Har man inte en grupp, då är det omöjligt att föra undervisning. Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande. Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar.
Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Sjalvklart-material. Comments. Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande. När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra.
Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. Efter en gruppövning häromdagen som i flera grupper ledde till att eleverna blev ledsna och inte lyssnade på varandra kände jag att vi behövde lägga lite extra tid på att träna just hur man samarbetar på ett givande sätt.
Jag valde att fokusera på de två saker som främst hade saknats förra gången: Leka tillsammans. Rörispaus. Chillahäfte. File_download. Den inkluderande skolan en hälsofara för elever med autism. Inkludering används tyvärr ofta i skolan för att rättfärdiga en strategi där alla barn tvingas följa samma undervisningsmall.
För elever med autismspektrumtillstånd (AST) blir effekten förödande, skriver bland andra AST-specialist Marita Falkmer. Artikelbilder Marita Falkmer, dr specialiserad inom AST och författare till avhandlingen From Eye to us – om delaktighet i grundskolan för elever med AST (2013). Arbetar i dag på Curtin University i Australien, och är knuten till Högskolan i Jönköping. Bild: Maria Jacobsson Barbro Ljungström, producent för TV-serien Liv med autism, UR Bild: christina teuchler Nicklas Mårtensson, ombudsman, Autism- och Aspergerförbundet Bild: Christina Teuchler Alfred har autism.
Åtgärds- och anpassningsbank - Umeå. Sjobomben.pdf. Vänskapslekar » LEKDATABASEN. Ross Green. 15 tips för användbara åtgärdsprogram och särskilt stöd – till lärare, rektorer och annan skolpersonal. Det som är nödvändigt för några, hjälper många och stör ingen… Det är inte ett besvärligare sätt att arbeta, det är ett annat sätt att tänka!
Och är åtgärdsprogram för mycket administration? Eller blir det jobbigt för att vi arbetar fel med det, fel innehåll och en massa oväsentligt? Skriver åtgärdsprogram för barn istället för skolan!? Har pedagoger rätt stöd? Mallar, checklistor, återvinning av åtgärder… Har ni provat att upprätta klassdokument? 00459_tillganglig.pdf. Handbok - Vi i klassen - BF. Metodbanken. Stödmall, analysförmågan och sommaren. Idag använde vi för första gången en stödmall med inspiration av Göran Svanelid för att träna analysförmågan när vi bearbetade sommaren som varit.
Det gick jättebra!! Barnen fick först tänka själva och skriva ner stödord. Sedan pratade de med en eller två kompisar och skrev ner vad de fick veta. Därefter kom vi till analysen :) Vi pratade tillsammans om vad analysera kunde stå för, ordet jämföra kom upp, orden lika och olika. Barnen tittade sedan på sina arbetsblad och markerade det som var lika (om de hittade något som var lika) sedan skrev de ner sin analys. Jag märkte att fler elever var mer aktiva än de brukar. Imorgon ska vi använda stödmallen igen, men nu om skolans trivselregler. Likabehandlingsarbete. Likabehandlingsarbetet kan delas upp i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete.
Främja Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och ska bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det riktar sig till alla och föregås inte av något särskilt problem. Det ska omfatta alla diskrimineringsgrunder. Det är en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som tillfälliga projekt, tillfällig insatser eller under särskilda värdegrundslektioner. Normer och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom brister i respekten för allas lika värde.
Förebygga. Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund. Konflikter, beteendeproblem och våld kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning.
Hur kan skolpersonal tänka och agera i mötet med elever i utmanande situationer? Här diskuteras metoder som utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Se webbTV. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... Kul på rasten med Rastkul på Kulladalsskolan. Elever har i genomsnitt rast 20 procent i veckan. Det fick fritidspedagogerna på Kulladalsskolan veta under en studiedag med Olof Jonsson, fritidspedagog och förespråkare för rastens pedagogiska betydelse.
Det motsvarar en hel del dags pedagogisk verksamhet. Emmelie Karlsson och Annika Lindström, fritidspedagoger, ställde sig frågan. Så mycket tid – varför då inte pedagogledd rast? Emmelie Karlsson och Annika Lindström, fritidspedagoger på Kulladalsskolan. På Kulladalsskolan anordnas sedan vårterminens början pedagogledda aktiviteter för elever ute på rast. . - Jag är ofta med på måndagar för då går mina kompisar på idrott under rasten så då har jag inte dem att leka med, berättar en pojke i årskurs 3, som är med i dagens aktivitet ”Välta koner”. Utvecklad rastverksamhet Annika som länge har följt Rastaktivitisterna på Facebook hade tankar på hur en verksamhet kunde se ut. Rasten som pedagogisk resurs - Vi fick många tips, inte bara på aktiviteter utan också på fällor och klassiska misstag. Tips kring åtgärdsprogram, särskilt stöd, utredning – till lärare, rektorer och annan skolpersonal.
Jag har uppdaterat detta inlägg med tips och länkar kring åtgärdsprogram, alltid aktuellt, speciellt då jag skrivit en del om dem sista tiden.