background preloader

LÄSFÖRSTÅELSE

Facebook Twitter

Ett upplägg för textsamtal av faktatexter. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter.

Ett upplägg för textsamtal av faktatexter

Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet. Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Om vi strukturerar samtalet i klassrummet så att alla elever aktiveras ger vi dessutom stöd inom ramen för undervisningen åt alla elever.

Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen. I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet.

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen

Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.”

(sid 71). En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Pdf: lasformagor. Framtidens färdmedel: cykeltuber och toriumbilar. ”Dåliga svenska Pisaresultat har inte med begåvning att göra” Runt om i världen är elever duktigare i skolan än vad svenska elever är.

”Dåliga svenska Pisaresultat har inte med begåvning att göra”

På enstaka ställen i Sverige klarar sig klarar sig eleverna bättre i skolan än på annat håll. Orsakerna till detta är flera, men att det skulle bero på att vi i Sverige har högre kunskapskrav än vad våra elever klarar av är ett absurt påstående, skriver tankesmedjan Skolsmedjan. I DN den 10/8 skriver fem läkare och psykloger att människan är olika teoretiskt och praktiskt begåvad och att dessa begåvningar är jämförbara med till exempel ett barns längd. De menar att ribban i skolan är lagd för högt för att alla elever ska klara den då de av naturen är mindre teoretiskt begåvade. Vi i Skolsmedjan ställer oss frågande till resonemanget eftersom vi ser att det svenska skolhaveriet, med sjunkande kunskaper hos våra elever, har helt andra orsaker.

Att svenska elever presterar lägre på Pisatesten har förmodligen inte med begåvning att göra. Vi vet att vi Sverige har lågt utvecklat kollegialt lärande. Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna. OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?

Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de.

. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.

Motivation

Lärmodul- faktatexter. I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut.

Lärmodul- faktatexter

För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

Moment A individuella förberedelser.