Språkhistoria. Om danska. Språk: Danska Antalet talare: ca. 6 miljoner Exportord: Bil och Jante Hur man hälsar: Hej och Goddag Svårast att säga: Rødgrød med fløde Danska som första- och andra språk Danska är inte bara modersmål för cirka fem miljoner danskar - det är också ett viktigt andraspråk på Island, Färöarna och Grönland.
GPO-STYLEMANUAL-2008-10. Nyspråk. Begreppet nyspråk används också i överförd bemärkelse vid kritik mot svårförståeliga eufemismer i den politiska debatten och mot intetsägande organisationsnamn.
Språkets uppbyggnad[redigera | redigera wikitext] Språket går ut på att man tar bort synonymer (till exempel god och vacker, som då samlas i ordet bra) från ursprungsspråket (gammalspråk, engelska) så att språkets nyanser försvinner. Även motsatsadjektiv, och ord som kan betyda "fel" sak enligt partiet försvinner. Ett exempel är "bra". Alla synonymer såsom förträfflig, underbar osv. blir onödiga i och med att allt lika gärna kan sägas som "bra". Vokabulären är indelad i tre kategorier: A för vardagligt tal, B för politiska sammanhang och C för expertbruk.
Meningen med orden för politiska organ och fenomen är att väcka så få tankar som möjligt. Starka definitioner[redigera | redigera wikitext] Kinesiska högt rankat av svenska ungdomar. Du har snart läst alla dina fria artiklar denna period Prova SvD digital helt gratis Beställ på SvD.se/gratis2 Kinesiska anses allt viktigare bland de yngre, som rankar språket som det tredje mest användbara i yrkeslivet, visar undersökningen. 1000 svenskar från hela landet har fått svara på frågan vilka två språk som de anser att de har eller kommer att ha mest nytta av i sitt arbete.
Var fjärde svensk i åldern 15 till 22 år och 14 procent av de som finns inom ålderspannet 23 till och med 35 år anser att kinesiska är det viktigaste språket att kunna i sin karriär, i kombination med engelska. Det är en tydlig skillnad mot den ”äldre” ålderskategorin som ryms inom det vida spannet 36 till och med 55 år. . – Svaren visar en förändring i intresset för olika språk de senaste åren, något vi även ser bland ansökningarna till våra språkkurser. Björn Ranelid: Avbryt genast det svenska språkets förfall. Det tycks vara en dygd för många individer att stympa och förkorta olika ord.
Dessutom älskar de att föra in engelska ord när det är helt onödigt och inte tillför det svenska språket någonting, skriver Björn Ranelid. Valans spådom - Metapedia. 1.
Stackars danska barn. Danska ettåringar förstår markant färre ord än jämnåriga med andra modersmål och när barnen är tre år är skillnaderna ännu större.
Det visar en stor tvärspråklig studie som jämför ordförståelsen hos 8–15 månader gamla barn som har 18 olika germanska, romanska, slaviska och semitiska språk som modersmål. – En viktig förklaring är att danskan har ovanligt många vokaler och halvvokaler, sammanlagt 22, och bara 17 konsonantljud, säger Dorthe Bleses, professor vid Institut for sprog og kommunikation vid Syddansk universitet i Odense, där hon leder Center for børnesprog. I den skrivna texten gör tomrummet mellan orden det lätt att se när ett ord slutar och nästa börjar. Men för ett barn är det ett intensivt detektivarbete att uppfatta att när en vuxen säger bageallekagerna rör det sig om tre ord: bage alle kagerne (baka alla kakorna). – En av barnets första uppgifter är att kunna förstå att bestämda sekvenser av ljud har en speciell betydelse.
. – Men sedan drar svenskarna ifrån. Svenska språket spås framtid i reservat. När ivern att uppfostra svenska folket avtog i slutet av förra seklet, inföll också en avreglering i språket.
Det slut på historien som avtecknar sig är nationalstatens upplösning, åtföljd av svenskans reducering till provinsdialekt. Ordet språkvård är inte äldre än 1940-talet. Men företeelsen är gammal. Ambitionen att vårda det svenska språket har funnits sedan 1500-talet, och en diskussion om stavning och böjning kom i gång i slutet av 1600-talet. Tre röster om svenska språkets framtid. I fredags publicerade vi artikeln "Tänk om engelska var Sveriges nästa språk?
". Här tycker tre personer med åsikter om det svenska språket till. Joakim Jardenberg, rådgivare, föreläsare och investerare – Svenskan är en alldeles för liten språkgrupp och det är en hämmande faktor för vår utveckling. Så ser framtidens språk ut. Inte sedan 1906 har Sverige genomdrivit en stavningsreform. ”Stafningsukasen”, som den kallades, innebar att man förenklade stavningen av bokstäverna ”v” och ”t” i det svenska språket och därmed var den så kallade ”gammalstavningen” på väg bort.
Någon snarlik reform har vi inte att vänta inom någon nära framtid, tror Susanna Karlsson, språkvetare på Språkrådet. – Nej, vi fokuserar på andra typer av reformer i dag. S-toppen: Negerboll har inget med rasism att göra. ”Hen” kan upplevas som ett hot. Språket har större betydelse för hur vi ser på vår omgivning än vad vi kanske tror – ja, till och med för hur vi formar hela samhället, menar en del.
Debatten om begreppet hen, som rasade intensivt för ett par år sedan, är ett exempel på detta. I förra veckan presenterade Daniel Wojahn sin doktorsavhandling. Det vore en vinst att göra sig av med dem. "De som" eller "dem som"? Nu tänker jag försämra svenska språket. Jag tänker på formuleringar som "till de som". Kasta ett getöga? Ha häcken full? Därför säger vi så. 1. ”Rubb och stubb” Därför skiljer vi på och.