background preloader

NPF

Facebook Twitter

Runda bordet, Inre-yttre cirkel och mina-dina ord: Sv dubbelteckning | Kooperativt lärande. Vi tränar på ord som stavas med dubbla konsonanter. För att få kläm på det så sorterar vi orden efter hur vokalen hörs. Kan vi säga vokalen så som vokalens ljud är och kan dra ut på vokalen utan att ordet förändras är det en ”lång” vokal. Ordet placeras på första våningen som har en stjärna. Då skrivs också ordet med en konsonant efter. När vi tränade detta använde vi oss av modellen runda bordet. Därefter tränade vi på orden med modellerna inre och yttre cirkel och mina ord-dina ord. Inre-yttre cirkel och mina ord,dina ord: synonymer När vi tränade på synonymer så kombinerade jag bl.a. de två strukturerna, inre-yttre cirkel och mina ord, dina ord.

I "Allmänt" Runda bordet: Gruppstärkande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Mina ord, dina ord: Personbeskrivning I min femma läser vi just nu Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik). I "Klassexempel" Mitt lärande: Specialpedagogiskt perspektiv. Stödmaterial om extra anpassningar.

Kollegial handledning kring elever med autism och adhd | Ett stöd för lärare och länk mellan elevhälsa och klassrum. Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna. För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan. Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum.

Det kan såklart vara för stora krav att ett barn själv ska veta vad som är gynnande i olika situationer. Men ofta har de många kloka tankar som är viktiga att lyssna på för att vi ska kunna stötta på bästa sätt. Som stöd i de här samtalen med eleverna har jag tillsammans med skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun tagit fram materialet ”Såhär vill jag ha det i skolan”, vilket kan laddas ner gratis här! Arbetet med att ta fram stödmaterialet har även skett i samarbete med skolpsykolog Rauli Sulanko, lärare Sofie Nilsson och speciallärare Eva Thorn. Skolan behöver anpassas bättre för elever med funktionsnedsättning.

Varannan specialpedagog säger att deras skola inte är tillräckligt anpassad för elever med funktionsnedsättningar som ADHD, AST eller rörelsehinder. I många skolor är bristen på speciallärare och specialpedagoger ett hinder för att kunna möta elevernas och lärarnas behov. En ny rapport från Skolverket visar också att diagnos ofta avgör om eleven ska beviljas särskilt stöd. – Trots att det inte är tillåtet att ställa krav på diagnos så sker det. Elever med funktionsnedsättning som är i behov av stöd har det ofta tufft i skolan utan att de ska behöva kämpa för att få stöd, säger Sophie Casson Lindbäck, undervisningsråd på Skolverket. Elever med funktionsnedsättning oftare i vanliga klasser Enligt skollagen ska elever i första hand gå i den klass de tillhör. Två av tre kommuner försöker aktivt minska användningen av särskilda undervisningsgrupper och istället låta elever med stödbehov gå i ordinarie klass. – Skolan strävar efter att arbeta inkluderande.

Brist på specialpedagoger. Shire - ADHD. Antons app gör vardagen roligare för barn med autism | Heja Olika. Med den nya appen Daycape vill grundaren Anton Håkansson hjälpa barn med autism att på ett roligt sätt strukturera sin vardag. - Jag hade själv autistiska drag när jag var liten, även om jag vid sju års ålder fick själva diagnosen avskriven. Men jag vet ändå hur jobbigt det är att alltid vara den som har svårt med koncentrationen och behöver en lärare som håller lite extra koll på en. Jag vill hjälpa barn som är i den situationen nu, säger Anton. Han berättar att han under sin skolgång behövde hjälp från de vuxna och att det var jobbigt att inte kunna känna sig helt självständig. - Jag behövde hjälp med vardagsstrukturen, någon som påminde mig om att rasten var slut.

Och jag hade svårt att koncentrera mig, så jag kan verkligen relatera till hur svårt det måste vara om man har autism eller autismliknande tillstånd, säger Anton. Det var under studier på Hyper Island och Berghs school of communication som idén om en rolig app för barn med autism föddes. Viktig pedagogisk info med handledning. Elever%20med%20Autismspektrumtillst%C3%A5nd%20Johanna%20L%C3%BCddeckens%2020. Carina engstr%c3%b6ms presentation. Grundläggande föräldrainformation om autism - Habilitering & Hälsa. Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014. Vad krävs för att barn och elever med funktionsnedsättning ska känna sig inkluderade i skolan?

Varför minskar antalet elever i särskolan och specialskolan? Hur ska specialskolans resultat förbättras? Vilka för- och nackdelar finns med särskilda skolor för elever i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har speciallärare och specialpedagoger för undervisningen? Hur ser en bra undervisning för elever med ADHD ut? LyssnaLadda ner som PDF (496 KB)

Lärmiljö

Ett nytt stödmaterial kan ge elever mer delaktighet i skolan - SPSM. Alla elever har rätt att känna sig delaktiga i skolan. Erfarenheter visar att elever med funktionsnedsättning ofta möter hinder för det. I ett nytt stödmaterial presenterar Specialpedagogiska skolmyndigheten hur skolor kan arbeta för att elever med funktionsnedsättning får likvärdiga förutsättningar att vara delaktiga på samma villkor som sina skolkamrater. – Det är inte elevens funktionsnedsättningar som ska stå i centrum, utan hur elevens lärmiljö ser ut, hur arbetsmomenten och klassrummet är anpassade till eleven eller en grupp av elever, säger Tove Söderqvist Dunkers, utvecklingssamordnare vid SPSM. Den modell som stödmaterialet bygger på handlar om att undersöka, förstå och utveckla elevers lärmiljö i ett sammanhang. I den utgör elevers perspektiv och erfarenheter tillsammans med observationer i lärmiljön grunden i det praktiska arbetet med delaktighetsmodellen i skolan.

Sex delaktighetsaspekter TillgänglighetTillhörighetEngagemangSamhandlingAutonomiErkännande. File_download. Pedagogisk psykologi | Podcast om hälsofrämjande arbete i skolan. Elevhälsa: De saknade eleverna.