Nätpratskorten – Trygg på nätet. Till nätpratskorten Den här guiden hjälper dig som vuxen att på ett bra sätt prata om nätet med dina barn och bli mer delaktig i deras digitala vardag.
Guiden är framtagen av Telenor och Bredbandsbolaget i samarbete med organisationen Surfa Lugnt. Den baseras på tips, råd och statistik från bland annat Surfa Lugnt, Sverok, Röda Korset, Rädda barnen, och Statens Medieråd. Du kan också ta hjälp av vår Infobank, där du kan lära dig mer om barns vardag på nätet och olika sociala kanaler. Men även för den som har bra koll kan det ibland vara svårt att hitta de rätta frågorna att ställa. Välj ålderskategori: Småbarn, upp till 8 år Yngre barn, 9–12 år Lägre tonåren, 13–16 år Övre tonåren, 17–18 år. Nosa på nätet – lärarhandledning - Barn, unga och medier. Ladda ner Lilla Viralgranskaren – lärarhandledning i källkritik. Digitala verktygslådan: Netikett. Det finns många frågor att ta ställning till och fundera över när man ska ut på internet idag.
Internet ger oss tillgång till ett oändligt antal intressanta, spännande och inspirerande tjänster och sidor. Det är en naturlig del av ungdomars vardag idag. Vett och etikett på nätet. Publicerad: 12 februari 2013 Tema: Pressetik, Värdegrund Bakgrund: I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv).
När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer. De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Jag <3 internet – mellanstadiet - Barn, unga och medier.
Med "Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online" får eleverna möta och diskutera en rad spännande, men komplexa frågor som de kanske redan måste hantera i sin nätvardag.
Materialet innehåller en lärarhandledning med ett kopieringsunderlag samt elevmaterial. Det finns i två versioner: en för mellanstadiet och en för högstadiet/gymnasiet. Båda behandlar en rad komplexa frågor som många unga måste hantera i sin nätvardag som t.ex. Surfa Lugnt - Sökresultat: Nätet - UR Skola. No hate - Barn, unga och medier. Google Docs - create and edit documents online, for free. Är det sant?: Att vara på internet - UR Skola. Kränkt.se - För dig som blivit kränkt på Internet. Infosök och källkritik. Källgranska medieformat. Medie- och informationskunnighet i skolan. Kursplan Kursplan i pdfFör mer information, se kurssida i kurstorget Ladokkod: 11MI00 (4) Gäller från: VT 2015Fastställd av: Utbildningsutskottet, 2015-02-20Ersätter kursplan fastställd: 2014-12-11 Utbildningsnivå: GrundnivåHuvudområde (successiv fördjupning): Biblioteks- och informationsvetenskap (G1N) Medier och kommunikation (G1N) Utbildningsområde: Ämnesgrupp: MK1 Krav på särskilda förkunskaper Grundläggande behörighet samt lärar- eller fritidspedagogisk examen eller examen i biblioteks- och informationsvetenskap Mål Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Innehåll.
Lektionsmaterial och övningar i källkritik. Vill du ha idéer och inspiration till källkritiska diskussioner i skolan?
På den här sidan har Kolla källan samlat övningar, kurser, filmer, källkritiska exempel och annat material som du kan prova tillsammans med eleverna. Lärartips för källkritiskt arbete Många lärare och skolbibliotekarier vill dela med sig av sitt arbete med källkritik i klassrummet. Här är deras viktigaste råd till kollegor ute i landet. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang. Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b?
Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo.
Säker på nätet. Som mediepedagog på Brunns skola i Värmdö kommun så har jag sammanställt olika resurser som finns om säkerhet på nätet.
Jag har fördelat de olika resurserna på olika åldersgrupper och gjort elevuppgifter till. Jag hoppas att du hittar något som du kan ha användning av. Har du frågor eller hittar felaktigheter så kontakta mig cecilia.backstrom@brunnsskola.se. Källkritik - vem, vad, varför? - Barn, unga och medier. Funderar du på hur du skulle kunna lägga upp ett MIK-projekt på skolan? - Barn, unga och medier. I projektet ”Att övertyga” diskuteras medias makt och position i en demokrati respektive diktatur.
Eleverna får följa en debatt genom en nyhetsartikel, en debattartikel och en ledare från samma tidning och reflektera över hur tidningars politiska färg lyser igenom i de olika artikeltyperna. I projektet ”Från jord till bord” handlar det om livsmedelsproduktion och hela kedjan från odling fram till färdig maträtt. Elevernas uppgift blir att följa ett livsmedel eller livsmedelsprodukt från ur ett miljömässigt och etiskt hållbarhetsperspektiv. De ska resonera kring vilka alternativa metoder och transportmöjligheter det finns och vilka möjligheter de själva har att genom till exempel köp och opinionsbildande påverka produktionen. Källkritik: Tid och rum - UR Skola. Så arbetar vi med elevernas källresonemang - en del av ett ämnesövergripande arbete om källkritik i åk 8 och 9. Det här blogginlägget riktar sig främst till andra skolbibliotekarier och pedagoger som är intresserade av hur vi på Gunnesboskolan använder oss av skolbiblioteket i undervisningen.
Vårt arbete med medie- och informationskunnighet (MIK) i de olika årskurserna följer en lokal handlingsplan, som finns beskriven under fliken MIK på denna blogg. Det här inlägget beskriver mer i detalj ett upplägg som vi lagt lite extra krut och samplanering på, och som vi även kopplat till Gunnesboskolans pågående kollegiala lärande inom BFL (Bedömning för lärande).Under början av HT 2015 har vi med våra åttor och nior genomfört ett ca fem veckor långt arbetsområde med fokus på medier och källkritik. Detta har skett i samplanering mellan mig (skolbibliotekarien) och ämnena svenska, SO, samt delvis engelska och bild.
Sammanlagt var vi 7 personer i planeringsgruppen.Vi tror att eleverna lär sig mer om källkritik om det tas upp inom flera ämnen och av olika vuxna, både pedagoger och bibliotekarien. Integritet och säkerhet på nätet. Så kan skolor och bibliotek motverka näthat - Barn, unga och medier. 34 procent av 13–16-åringar känner någon som råkat ut för elakheter på nätet*. Hur bemöter vi varandra i sociala medier? Hur är tonen i onlinespelen? Vad är okej och vad är inte okej? Vilket ansvar har jag? Och vad ska den som drabbas av elakheter eller hat göra? Inom ramen för No Hate Speech Movement har Statens medieråd tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat. Sagan om upphovsrätten. Källkritik på internet.
Här är guiden som hjälper dig att själv bli en bättre viralgranskare. När du delar vidare ett Facebook-inlägg eller sprider ett påstående så blir du själv en avsändare. Alltså, dina vänner tror mer på det som sägs eftersom det är du som säger det. Därför är det viktigt att ta ansvar för sånt du delar på nätet och kolla upp om det stämmer eller inte. Hur gör man för att kolla upp om något stämmer på nätet? – Den första frågan man ska ställa sig är alltid vilka källor till exempel en artikel använder sig av, finns det källor överhuvudtaget och verkar de vara trovärdiga, säger Hugo Ewald, redaktör för Viralgranskaren.
Ett levande skolbibliotek. Hur får man ett skolbibliotek att spela en aktiv roll i elevers lärande? I den reviderade läroplanen (Lgr11) kommer det att finnas en skrivning att skolbibliotekets verksamhet ska användas för att stödja undervisningen och för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Då räcker det inte med att enbart hålla öppet skolbiblioteket för utlåning av böcker. En aktiv roll. Men hur? På vår skola hade rektorn en vision redan innan skolan fanns om hur just skolbiblioteket skulle ta denna aktiva roll . Från och med årskurs fyra har därför eleverna på vår skola MIK på schemat som en del av svenska, samhällskunskap och teknik. Att förstå sig på hur data transporteras är inte helt lätt, men det är viktig kunskap i ett digitalt samhälle.
Att veta vad det är för skillnad mellan att söka fram något i en sökmotor eller att skriva in en webbadress som leder direkt till målet, är inte heller helt självklart. De yngre eleverna då? Unesco sv 20130218. Statens medieråd - Barn, unga och medier. Lär dig googla supersmart. Det går mycket snabbare och lättare att hitta det man söker om man kan vissa smarta sökknep. Därför listar KPW några sätt att googla på för att enklare hitta det man vill ha! För att slippa gå igenom tusen miljarders internetsidor när du googlar så kan du utesluta vissa ord i din sökning. Det kan du göra genom att sätta ett minustecken ord som inte ska finnas på sidan.
Till exempel: röd stuga småland -utedass. Då kommer alla sidor som innehåller de tre första orden med men inte de sidor där det fjärde ordet finns. När man skriver in två sökord efter varandra kommer alla sidor som innehåller de två orden upp. Om du inte riktigt vet vad ett ord betyder ska du skriva ordet define, ett mellanslag, och det ord du vill ha förklarat. Den här symbolen * kan du använda om du inte minns det exakta ordet. Nu lanserar Metro Lilla Viralgranskaren för skolelever. – Vi ville bidra med nåt konkret för den lärare som hela tiden hör att det är så viktigt att eleverna får lära sig källkritik i skolan, men som kanske inte riktigt vet i vilken ände man ska börja, säger Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson. Länkspecial: digital källkritik.
Verktyg och videos Länkar till filmer, studiematerial med mera som handlar om att arbeta med källkritik i skolans värld. Natsmarta. Skolan som skapar nätsmarta elever. Här är Chrome-tillägget som varnar dig för fejksajter.