background preloader

Kooperativt lärande

Facebook Twitter

Kloka pennan: Alfabetet – Kooperativt Lärande. Strukturen Kloka pennan skapar på ett enkelt sätt möjligheter för eleverna att samarbeta under väldigt strukturerade former, där en elev säger och en elev gör.

Kloka pennan: Alfabetet – Kooperativt Lärande

Vi använde oss av Kloka pennan när vi skulle arbeta med alfabetet. Vi började med att sjunga alfabetssången. Eleverna delades sedan in i par och fick en Ipad. Vi gick igenom hur man skrev versaler och hur man gjorde mellanrum. Elev 1 fick uppdraget att säga bokstäverna i alfabetet i ordning till elev 2 som skulle skriva ner bokstaven. Att kombinera strukturer: Klassexempel Mitt bästa recept för en lyckad lektion? I "Allmänt" Inspiratören: Bokstaven R Under veckan arbetar vi med en bokstav och dess ljud på så många olika sätt det går. Struktur: Kloka pennan – Kooperativt Lärande.

Denna struktur utgår från grunden i Turas om där eleverna turas om att vara den som leder samtalet och den som för anteckningar.

Struktur: Kloka pennan – Kooperativt Lärande

I kloka pennan turas eleverna om på ett annat sätt genom att läraren delar ut en roll till varje elev. Det kan vara roller som Tänkare och Uppmuntrare, eller Läsare och Skrivare. Syftet med övningen är att skapa en ”coach” som styr vad pennan ska skriva eller göra. Detta är mycket fördelaktigt för de elever i låg ålder som har svårigheter att strukturera sina tankar, skapa flödande text och tekniskt skriva samtidigt. Pennan blir med detta ”klok” och eleven kan fokusera helt på att bara skriva text eller anteckna svar utan att behöva fokusera på innehållet.

Dela in eleverna i lärpar/axelkompis/ögonkompis (2 st elever som ska arbeta tillsammans). I matematik: Inom matematik kan en elev vara Tänkare och ha tillgång till praktiskt material medans den andra är Penna och Uppmuntrare. Struktur: Turas om. Att kombinera strukturer: Klassexempel – Kooperativt Lärande. Mitt bästa recept för en lyckad lektion?

Att kombinera strukturer: Klassexempel – Kooperativt Lärande

Höga förväntningar, effektiv stöttning och elever som hjälper varandra i positivt ömsesidigt beroende. Den här veckan satte jag detta på prov. Den planerade lektionen kan tyckas svår för en åk 1 i oktober, men då min grupp är så pass välfungerande ville jag pusha dem och se hur det gick. När du arbetat med kooperativa strukturer ett tag kommer du märka att en del går in i varandra och att vissa strukturer ibland naturligt går vidare in i en annan struktur. Strukturernas upplägg som i början följs steg för steg blir mer flytande och det blir lättare att anpassa och förändra efter behov. Lektion 1 Tillsammans i ring på mattan tittar vi på en bild på ett samhälle. Lektion 2 Vi samlades på mattan och kopplade tillbaka till föregående lektion genom att jag läste upp de ord de skrivit ner. KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande. Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande.

KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande

Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Lektion 1 Vi startade lektionen genom att ha hörnsamtal där eleverna fick välja ett hörn med ett ämne att diskutera kring. Sedan pratade vi om vad som behöver finnas i en argumenterande text. Rubrik (vad texten ska handla om)inledning (vem som skriver och vad hen tycker)argument (varför hen tycker så)sammanfattning (vad hen tycker en gång till) Vi pratade om att man också kan ha med motargument – vad någon skulle säga som inte håller med – och sen ett argument till. Eleverna delades upp i grupper om 3-4. Nu var det dags att komma på egna argument.

Lektion 2: om nationella proven. Struktur: Switcheroo! – Kooperativt Lärande. Strukturen Switcheroo!

Struktur: Switcheroo! – Kooperativt Lärande

Gör det enkelt för eleverna att dela med sig av sina gruppdiskussioner till andra grupper. Den kan användas efter en annan struktur för att dela med sig av kunskaperna och tankarna mellan de olika grupperna utan att lyfta allting i helklass eller mitt under en övning för att få inspiration. Eleverna får först arbeta tillsammans för att komma fram till något gemensamt svar. Varje enskild elev har ett ansvar att se till att en själv förstår, men även ett ansvar för att de andra i gruppen förstår, då de sedan ska få förklara för andra grupper. Ett individuellt och personligt ansvar är en av förutsättningarna för KL. Här beskriver vi tre varianter av strukturen att använda. Variant 1 Eleverna löser en uppgift eller diskuterar ett ämne enligt en struktur, t.ex.

Variant 2 I denna variant behöver eleverna vara i grupper om 4. Variant 3 Eleverna löser en uppgift tillsammans enligt någon struktur och är numrerade i gruppen, se ovan. Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande. När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra.

Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande

Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. Efter en gruppövning häromdagen som i flera grupper ledde till att eleverna blev ledsna och inte lyssnade på varandra kände jag att vi behövde lägga lite extra tid på att träna just hur man samarbetar på ett givande sätt.

Jag valde att fokusera på de två saker som främst hade saknats förra gången: