FULLTEXT01. Hem. Elevern med NP svårigheter specialpedagoger malmö åhörarkopia. Stödmaterial för inkludering i grundskolan. Gör de nya utmaningarna så smidiga som möjligt. Nu är det sommarlov och ännu ett läsår är till ända och en välförtjänt återhämtning tar sin början.
Redan till hösten kommer dock en rad nya utmaningar för många barn och elever. En av dessa utmaningar är övergången till något nytt. En övergång är i princip någon form av förflyttning, det kan vara en fysisk förflyttning eller en mer tankemässig förflyttning. Övergångar bör ses ur två perspektiv: det ena handlar om vad verksamheten behöver göra, det andra om hur verksamheten behöver förbereda eleven eller barnet.
Några exempel på övergångar är stadieövergångar, ibland på samma skola eller från förskola. Övergångar ställer givetvis inte bara höga krav på barn och elever utan också på verksamheten. Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe. Elever som har varit på rast kan vara lite stimmiga och ha problem med att ställa om till det lugn som krävs för att kunna koncentrera sig på lektionerna.
Många har svårt att släppa rasten och fortsätter gärna prata och leka även när de kommer in i klassrummet. Detta har varit ett fenomen jag observerat i alla nya klasser jag har fått, i alla fall på lågstadiet. Jag brukar därför jobba mycket med att få eleverna medvetna om vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Här är några knep jag har använt mig av. ”Tysta Tröskeln” Tröskeln till klassrummet brukar jag kalla för ”Tysta tröskeln”. Instruktion-efter rasten När eleverna är lite äldre och kan läsa brukar vi prata om vad som förväntas av dem efter rasten. Ett tips är att sätta upp affischen utanför klassrummet, på klassrumsdörren.
Alla har rätt till likvärdig skola bilder. Rutiner. Denna sajt är ett försök att skriva ner hur jag arbetar som lärare och hur jag lyckas fullfölja mitt uppdrag.
Samtidigt som det är ett sätt att hjälpa både nya och gamla lärare att utveckla sitt egna lärande. Jag tror på kollegialt lärande och precis som Hattie lyfter jag det högt och anser att bara tillsammans kan vi både höja elevers studieresultat och jobba med skolutveckling. Sedan tror jag att genom att dela erfarenheter med varandra leder det till självreflektion som i sin tur kan omsättas till skolutveckling; vilket jag anser är en mycket viktig del i vårt uppdrag. Bildspel: Rutiner, Informationshantering och Lärande Jag inleder alltid en kurs genom att prata om mig själv, följt av att eleverna presenterar sig själva. Klicka här . Innan kursstart skissar jag på ett kursupplägg som jag presenterar för eleverna och som de får kommentera och ha åsikter om.
Läs mer om: Kursupplägg , Tidigare kursupplägg/planering , Flipped classroom , Korta lektioner (ca 50min) Långa lektioner (ca 90min) Anpassningar 2015 01 21. Extra anpassningar - vårt arbete fortsätter! Vi har under året fått mycket uppmärksamhet för de extra anpassningar vi gör på vår skola och det är så klart väldigt roligt.
Arbetet med att utveckla ledning och stimulans och våra extra anpassningar vilar så klart aldrig. Vi får nya elever med andra behov, vi läser och lär oss mer om undervisning och utvecklar vårt arbete hela tiden. Bilden längst upp i inlägget är en bild som vi pratar mycket om och för oss symbolisera den att vi är alla olika men alla ska ha möjlighet att nå målet och vårt fall då kunskapskraven.
Att vi är olika betyder alltså inte att någon är bättre eller sämre än någon annan. Eftersom vi gång på gång har lyft detta i klasserna så är det numera inget konstigt att öppet diskutera extra anpassningar. Att eleverna ska våga/kunna ha extra anpassningarna synlig för andra kräver ett tillåtande klimat. Använd bildstöd från widgit tillsammans med din egna layout – konkreta tips på hur du kan göra.
Det är otroligt kul att mina blogginlägg, och särskilt det senaste om stödstrukturer med bildstöd, om bildstöd inom skolan lockar så många läsare!
Jag får många frågor om hur jag gör mitt bildstödsmaterial där jag använder widgitsymboler men annan layout än den som finns att tillgå i programmen SymWriter eller InPrint. Jag tänkte därför dela med mig av lite tips kring detta. Jag vill redan nu varna för att det här kommer att bli ett långt inlägg men jag hoppas ni orkar hänga med hela vägen till slutet av inlägget :) Där hittar ni nämligen länkar till alla tidigare inlägg i serien om bildstödsanvändning inom skolan på skollogopedbloggen. Hur får vi eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar? Vi är nog många som känner igen situationen: ”Eleven är ju hjälpt av det här men vägrar att använda det.”
Det kan gälla allt från dator med specifika program, tidshjälpmedel eller en viss placering i klassrummet. Även om eleven själv kanske faktiskt har insikt i nyttan med anpassningen så vill man inte använda sig av det. Ofta brukar det handa om att man inte vill sticka ut utan man vill vara som alla andra (som underförstått inte behöver några anpassningar). Status för ”normalitet” är väldigt hög i samhället och det gäller såklart ofta även bland barn och ungdomar. Den allra viktigaste biten är såklart att skapa ett tryggt och tillåtande klimat där det finns respekt och tolerans för olikheter. I de här samtalen finns en öppenhet kring olika personers behov. Därför kommer inte eleven till skolan trots anpassningar. När jag föreläser om Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd för skolpersonal, har jag många gånger träffat lärare som försökt göra allt för att anpassa skolan för elever med speciella behov.
Ibland har dessa anpassningar fungerat, men ibland inte och eleven har vägrat gå i skolan trots anpassningarna. Ska vi köra en dålig repris? Nej! Vi stoppar och kör ett nytt bättre avsnitt!