background preloader

Anpassningar

Facebook Twitter

FULLTEXT01. Hem. Elevern med NP svårigheter specialpedagoger malmö åhörarkopia. Stödmaterial för inkludering i grundskolan. Gör de nya utmaningarna så smidiga som möjligt. Nu är det sommarlov och ännu ett läsår är till ända och en välförtjänt återhämtning tar sin början. Redan till hösten kommer dock en rad nya utmaningar för många barn och elever. En av dessa utmaningar är övergången till något nytt. En övergång är i princip någon form av förflyttning, det kan vara en fysisk förflyttning eller en mer tankemässig förflyttning. Övergångar bör ses ur två perspektiv: det ena handlar om vad verksamheten behöver göra, det andra om hur verksamheten behöver förbereda eleven eller barnet. Några exempel på övergångar är stadieövergångar, ibland på samma skola eller från förskola. Ibland innebär det även övergång till ny skola. Det kan också handlar om att flyttas från en särskild undervisningsgrupp till en reguljär klass.

Övergångar ställer givetvis inte bara höga krav på barn och elever utan också på verksamheten. Förmedla vilka anpassningar som finns och varför Var konkret med hjälp av visuell information, både för lärare och elev Utgå från individen. Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe. Elever som har varit på rast kan vara lite stimmiga och ha problem med att ställa om till det lugn som krävs för att kunna koncentrera sig på lektionerna. Många har svårt att släppa rasten och fortsätter gärna prata och leka även när de kommer in i klassrummet.

Detta har varit ett fenomen jag observerat i alla nya klasser jag har fått, i alla fall på lågstadiet. Jag brukar därför jobba mycket med att få eleverna medvetna om vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Här är några knep jag har använt mig av. ”Tysta Tröskeln” Tröskeln till klassrummet brukar jag kalla för ”Tysta tröskeln”. Instruktion-efter rasten När eleverna är lite äldre och kan läsa brukar vi prata om vad som förväntas av dem efter rasten. Ett tips är att sätta upp affischen utanför klassrummet, på klassrumsdörren. För mig har denna struktur varit till stor hjälp, även om både mina elever och jag som lärare ibland har våra svackor. Här kan du ladda ned affischen: Efter rasten. Alla har rätt till likvärdig skola bilder. Rutiner.

Denna sajt är ett försök att skriva ner hur jag arbetar som lärare och hur jag lyckas fullfölja mitt uppdrag. Samtidigt som det är ett sätt att hjälpa både nya och gamla lärare att utveckla sitt egna lärande. Jag tror på kollegialt lärande och precis som Hattie lyfter jag det högt och anser att bara tillsammans kan vi både höja elevers studieresultat och jobba med skolutveckling. Sedan tror jag att genom att dela erfarenheter med varandra leder det till självreflektion som i sin tur kan omsättas till skolutveckling; vilket jag anser är en mycket viktig del i vårt uppdrag. Bildspel: Rutiner, Informationshantering och Lärande Jag inleder alltid en kurs genom att prata om mig själv, följt av att eleverna presenterar sig själva.

Vi pratar lite löst om ämnet, kanske gör en Mind map eller försöker komma fram till det som är viktigt i kursen. Jag presenterar en preliminär grovplanering och samlar in åsikter och önskemål. Klicka här . Varje lektion inleder jag med att välkomna eleverna. Anpassningar 2015 01 21. Extra anpassningar - vårt arbete fortsätter! Vi har under året fått mycket uppmärksamhet för de extra anpassningar vi gör på vår skola och det är så klart väldigt roligt. Arbetet med att utveckla ledning och stimulans och våra extra anpassningar vilar så klart aldrig. Vi får nya elever med andra behov, vi läser och lär oss mer om undervisning och utvecklar vårt arbete hela tiden. Bilden längst upp i inlägget är en bild som vi pratar mycket om och för oss symbolisera den att vi är alla olika men alla ska ha möjlighet att nå målet och vårt fall då kunskapskraven. Att vi är olika betyder alltså inte att någon är bättre eller sämre än någon annan.

Eftersom vi gång på gång har lyft detta i klasserna så är det numera inget konstigt att öppet diskutera extra anpassningar. Det är ju trots allt eleverna som sitter på de bästa svaren om hur de lär sig på bästa sätt och då måste de ges möjlighet att få berätta hur de vill ha det. Att eleverna ska våga/kunna ha extra anpassningarna synlig för andra kräver ett tillåtande klimat. Använd bildstöd från widgit tillsammans med din egna layout – konkreta tips på hur du kan göra. Det är otroligt kul att mina blogginlägg, och särskilt det senaste om stödstrukturer med bildstöd, om bildstöd inom skolan lockar så många läsare!

Jag får många frågor om hur jag gör mitt bildstödsmaterial där jag använder widgitsymboler men annan layout än den som finns att tillgå i programmen SymWriter eller InPrint. Jag tänkte därför dela med mig av lite tips kring detta. Jag vill redan nu varna för att det här kommer att bli ett långt inlägg men jag hoppas ni orkar hänga med hela vägen till slutet av inlägget :) Där hittar ni nämligen länkar till alla tidigare inlägg i serien om bildstödsanvändning inom skolan på skollogopedbloggen. Jag har tidigare tipsat om gratistjänsten bildstod.se och gratisbildbasen ARASAAC vilka kan vara bra alternativ om man är i början av att komma igång att använda bildstöd inom sin verksamhet. Det system som jag själv föredrar är widgitsymboler vilket jag använder i programmen SymWriter och InPrint.

Här är några exempel på widigtsymboler som finns: Kemi. Hur får vi eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar? Vi är nog många som känner igen situationen: ”Eleven är ju hjälpt av det här men vägrar att använda det.” Det kan gälla allt från dator med specifika program, tidshjälpmedel eller en viss placering i klassrummet. Även om eleven själv kanske faktiskt har insikt i nyttan med anpassningen så vill man inte använda sig av det. Ofta brukar det handa om att man inte vill sticka ut utan man vill vara som alla andra (som underförstått inte behöver några anpassningar). Status för ”normalitet” är väldigt hög i samhället och det gäller såklart ofta även bland barn och ungdomar. Den allra viktigaste biten är såklart att skapa ett tryggt och tillåtande klimat där det finns respekt och tolerans för olikheter.

I de här samtalen finns en öppenhet kring olika personers behov. Det är ingen hemlighet att man har behov av stegvisa instruktioner, översättning eller bildstöd. Kalendern är i övrigt mitt allra viktigaste hjälpmedel för att veta vad, när och med vem jag ska göra olika saker. Därför kommer inte eleven till skolan trots anpassningar | Paula Tilli. När jag föreläser om Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd för skolpersonal, har jag många gånger träffat lärare som försökt göra allt för att anpassa skolan för elever med speciella behov.

Ibland har dessa anpassningar fungerat, men ibland inte och eleven har vägrat gå i skolan trots anpassningarna. Ibland har jag fått frågor från åhörare som frågat mig: ”Men vi har redan gjort allt, hur kommer det sig att eleven ändå inte kommer till skolan?” Men det är viktigt att komma ihåg att bara för att man gjort vissa anpassningar, betyder inte detta automatiskt att anpassningarna fungerar för alla elever med Aspergers syndrom. Att eleven inte kommer till skolan trots anpassningar kan ha flera anledningar såsom: 1. Skolan har gjort fel anpassningar som inte passat just eleven i fråga. 2. 3. 4. 4. 5. 6. Vad var det som gjorde mig så utmattad? Boka mig för en föreläsning Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Mina böcker. Ska vi köra en dålig repris? Nej! Vi stoppar och kör ett nytt bättre avsnitt! | supermamsen.