background preloader

Lässtrategier

Facebook Twitter

Ordförråd. Det är en förutsättning för att skapa ett sug efter att läsa böcker.

Ordförråd

Men hur gör man? Vad ska jag tänka på när jag hjälper barn att välja böcker? Lite beror det på vem jag är, förälder, lärare eller bibliotekarie. För hemmet I Läslust i hemmet ger författaren och forskaren Carina Fast oss ett förslag på hur vi kan tänka när vi väljer böcker. 1. Carina Fast lyfter vikten av att dela läsupplevelser i textsamtal där fokus läggs på barnets tankar. Strategier – en viktig grund att stå på.

Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier.

Strategier – en viktig grund att stå på

Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra. För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Träna läsförståelse. Även om förutsättningarna för läsförståelse, som bakgrundskunskap, ordförråd, minne och slutledningsförmåga är i sin ordning kan läsaren ha svårt med att förstå en skriven text, eftersom läsförståelse måste övas aktivt.

Träna läsförståelse

Inte heller räcker det med riklig tillgång till böcker, utan de måste kompletteras med systematisk, medveten, direkt undervisning i läsförståelse. Läsförståelse utvecklas inte automatiskt genom tyst läsning. Även om barnet läser böcker i mängder kan hon fastna på sin bekvämlighetsnivå och varken utveckla sin läsförståelse eller sitt ordförråd. Läsförståelse behöver undervisas och övas. Språkdagarna Josefin Nilsson. Lässtrategier och studieteknik som ger ökad motivation och läslust. L sstrategier - S k p Google. Svindlande höjder. Martin Widmarks arbetar med projeket Ett läsande klassrum för årskurs 1-6.

Svindlande höjder

En webbplats med texter av intressanta barn- och ungdomsförfattare. Studieplaneringar i lässtrategier är kopplade till varje text. Allt är fritt att ladda ned och kopiera. Webbplatsen publiceras i april 2014. Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2. Förra veckan introducerade jag arbetet med lässtrategierna i mina ettor.

Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2

Första strategin, att Överblicka/se framåt, upplevde de flesta som rätt enkel. Det svåraste var att kunna motivera och förklara varför man hade förutspått en viss handling. Just det här med att förklara och motivera tror jag blir något som vi måste fortsätta arbeta med. Både enskilt och i grupp. Efter förra veckans arbeta med lässtrategin Överblicka/se framåt är det nu dags att gå in i fas 2 och påbörja arbetet med lässtrategin Ställa frågor/undra. Böckerna av James Lovegrove löper som en röd tråd genom vårt arbete med strategierna. Projekt läsning har döpts om till arbetsområde Lässtrategier. Då har jag äntligen kommit en bit på väg i mitt arbete om läsning och lässtrategier.

Projekt läsning har döpts om till arbetsområde Lässtrategier

För att göra det tydligt för eleverna har jag valt att från och med nu kalla arbetet för arbetsområde Lässtrategier. Successivt kommer det att läggas upp material på min elev-blogg Fröken JE:s blogg och då kopplat till klasserna Sv1BA1a och SvBA1b. Det som redan nu finns att se är en kort film som är en sorts intro för mina elever. Du kan se den här Intro Lässtrategier (eller gå in via länken till höger som heter Jenny på Youtube).

Lässtrategier från fyra modeller. 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla.

Lässtrategier från fyra modeller

Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. En strategi är inte en egen, fristående färdighet utan motsvarar oftast en rad aktiviteter som tillsammans och samtidigt möjliggör, stöder och underlättar läsförståelsen. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Lässtrategier. Är du sugen på att använda figurerna för lässtrategier som flera av klasserna använder i Årstaskolan?

Lässtrategier

Här nedan finns pdf:er som du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet. Även andra format finns. Barbro Westlund om RT (Reciprocal Teaching): ”Modellen bygger på Browns och Palinscars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. Läsförståelseprocesser och lässtrategier. För att pröva olika typer av läsförståelse hos eleven representerar frågorna olika läsförståelseprocesser.

Läsförståelseprocesser och lässtrategier

Läsförståelseprocesserna stämmer väl överens med kunskapskraven i kursplanerna. Indelningen av frågorna i läsförståelseprocesser gör det också tydligt för läraren vilka lässtrategier som eleven behärskar och inte. Process 1: Hitta efterfrågad information Process 2: Dra enkla slutsatser. Printscreen-Animoto-film.jpg (JPEG Image, 1366 × 768 pixels) - Scaled (74%) Lässtrategier - Katarinas svenska. Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier.

Vilken strategi är bäst att använda?

Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Lässtrategier. Läsförståelsestrategier. En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten.